|
|
Den har artikeln eller det har avsnittet
innehaller inaktuella uppgifter och behover uppdateras
.
(2024-05)
Motivering:
Uppgifter fran 2014
Hjalp garna Wikipedia att atgarda problemet genom att
redigera artikeln
eller diskutera saken pa
diskussionssidan
.
|
- Uppslagsordet ”andelslagenhet” leder hit. For andra betydelser, se
Andelsboende
.
En
agarlagenhet
(tidigare
vaningsegendom
[
1
]
) ar en lagenhet som ags direkt. Agarlagenheter skiljer sig pa sa satt fran
bostadsforenings
-,
bostadsratts
- och
bostadsaktiebolagslagenheter
, dar foreningen eller bolaget ager en
fastighet
och lagenhetsinnehavaren endast har en andel i samfalligheten.
Kopplat till agarlagenheter finns en
samfallighet
eller en forening som ansvarar for de gemensamma utrymmena och andra gemensamma intressen, men den ager inte de enskilda bostaderna, ibland inte heller de gemensamma utrymmena. Foreningen kan genom sina stadgar begransa till exempel ratten att hyra ut lagenheterna och kan vidta atgarder mot lagenhetsagare som misskoter sig. Dess befogenheter varierar enligt jurisdiktion och stadgar. I Danmark har foreningen exempelvis ratt att ta lan
[
2
]
i de enskilda medlemmarnas namn. Beslutanderatten i samfalligheten utovas ofta av agarna, men i vissa fragor kan de faktiskt boende (ocksa hyresgaster) ha beslutanderatt.
I Sverige har agarlagenheterna introducerats genom en ny form av direkt agande av en del av en
byggnad
, vilket gjorts mojligt genom ny lagstiftning, som galler fran 1 maj 2009. Lagenheten definieras har som en fastighet i sig och innehavaren ager alltsa dels sin lagenhet, dels en andel i den fastighet som innefattar tomten och de gemensamma utrymmena. Man raknade innan beslut att mellan 3 000 och 5 000 agarlagenheter skulle byggas per ar. I slutet av 2014 hade endast 955 byggts sammanlagt i hela landet.
[
3
]
De
danska
agarlagenheterna kallas
ejerlejlighed
, de
norska
eierseksjon
. I
Finland
finns inte agarlagenheter av svenskt slag, utan dessa motsvarar narmast av
bostadsaktiebolag
(och samagda fastigheter, vilka ar ovanliga).
Boendeformen agarlagenheter ar mycket vanlig utomlands.
[
4
]
[
trovardig kalla?
]
En liknande form av privat bostadsagande med kollektiv ansvarighet for gemensamma faciliteter och ytor tillampas varlden over for andra former av boende, vilket i dag inkluderar bland annat villor, radhus och lagenheter. Systemet gar ut pa att nagon koper en villa, ett radhus eller en lagenhet och samtidigt blir obligatorisk medlem i en forening, ofta kallad
Homeowners Association
. Foreningen star for underhall av gemensamma strukturer och ytor utomhus saval som i byggnader. Alla medlemmar betalar samma medlemsavgift som gar till att tacka de gemensamma utgifterna. Styrelseformen for en
Homeowners Association
utgors av en medlemsvald styrelse.
Under det tidiga 1900-talet upplevde Sverige bade bostadsbrist och kapitalbrist. Regeringen och byggfirmorna hade da inte kapital nog att finansiera ett expanderat bostadsbyggande. Istallet for att bygga finansieringskravande hyresbostader med langsam avkastning sa foddes iden att bygga fastigheter som skulle finansieras av de boende. Bankerna drog sig emellertid for tanken att ge stora lan till allmanheten, speciellt till de mindre bemedlade som upplevde den svaraste delen av bostadsbristen. Ar 1930 infordes darfor bostadsrattslagen som tillat finansiering av en lagenhetsbyggnad delvis genom forsaljning av bostadsratter till bostadsrattsinnehavare och delvis genom ett banklan till bostadsrattsforeningen.
Rantekostnader for foreningens lan och byggnadens underhallskostnader betalades av medlemmarna i form av manadsavgifter. Det nya bostadsrattssystemet fungerade val; medlemmar som salde sina bostadsratter i andra hand fick i allmanhet tillbaka sina insatser.
[
kalla behovs
]
Mellan 1950 och 1970 gick Sverige snabbt mot battre ekonomiska tider, men med fortsatt bostadsbrist, och andrahandsvardet av bostadsratter steg kraftigt. Detta trots att aldre hyresrattsfastigheter ocksa i allt storre utstrackning ombildades till bostadsrattsforeningar. Tack vare de stigande bostadspriserna kunde en bostadsrattsagare som varit med om ombildningen gora stor vinst vid forsaljning av sin bostadsratt utan nagra krav fran bostadsrattsforeningen.
Bostadsratten var fore inforandet av agarlagenheter den enda upplatelseform for lagenheter i svenska flerfamiljshus dar innehavaren koper en andel och besitter en saljbar rattighet med ett aktningsvart marknadsvarde. Agarlagenheter ar en i Sverige ny form av direkt agande av en del av en
byggnad
, vilket gjorts mojligt genom ny lagstiftning, som galler fran 1 maj 2009. Det fanns 4 003 agarlagenheter, enligt SCB:s statistik for 2023.
[
5
]
Traditionella fastigheter i Sverige har avgransats enbart
horisontellt
. Genom andringar i bland annat
Jordabalken
som infordes
2003
kan
fastigheter
avgransas aven vertikalt, genom
tredimensionell fastighetsbildning
. Pa sa satt skapades mojlighet att bilda
tredimensionella fastigheter
, till exempel tredimensionella agarlagenheter.
[
a
]
Motsvarande andringar har ocksa genomforts i
fastighetsbildningslagen
.
[
b
]
Agarlagenheter utformas sa att de enskilda lagenheterna innehas med direkt
aganderatt
.
[
a
]
Fastighetsbildning ska ske sa att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir varaktigt lampad for sitt andamal och ha anordningar for
vatten
och
avlopp
.
[
b
]
Med agarlagenhet avses inte bara en ratt till en bostadslagenhet som sadan, utan ocksa till de samlade rattigheter som har knutits till en fastighet av det nya slaget, till exempel rattigheter till byggnadens huvudledningar (till exempel vatten, avlopp, el, ventilation), trapphus och
hiss
. En forutsattning for att fa bilda en agarlagenhet ar att den ska rymma en bostad. Detta medfor att alltfor sma lagenheter inte far bildas.
[
2
]
Huskroppen ska inga i en sa kallad
samfallighet
som varje lagenhet har del i. Samfalligheten omfattar sadant som ar gemensamt eller nodvandigt for sjalva huset, normalt till exempel hiss, trapphus, ventilation och barande vaggar
[
2
]
. Man har inte som agare av en lagenhet per automatik ratt att andra pa stommen, till exempel ta bort delar av barande vaggar for att fa en oppnare planlosning eller sla ihop tva lagenheter.
Agarlagenheterna ska kunna fritt overlatas eller hyras ut utan annans godkannande. I Danmark och Norge
[
2
]
kan daremot denna rattighet begransas genom stadgarna for samfalligheten.
Vid starten 2009 bildades fa agarlagenheter, 17 stycken.
[
6
]
Bostadsratter och hyresratter kan inte omvandlas till agarlagenheter.
[
7
]
For
byggbolag
ar det for narvarande mer tilltalande att marknadsfora nya byggnader i form av en
bostadsrattsforening
an att salja lagenheterna individuellt som agarlagenheter. Detta beror dels pa att det ar nytt och att andra inblandade ar forsiktiga, dels pa att man, enligt arkitektkontoret
White
, kan ta nagot hogre priser da koparna inte behover ta lika mycket egna lan.
[
8
]
Boendekostnaderna i bostadsratter och agarlagenheter bestar av lagenhetens del av kostnaderna for yttre drift och underhall, lagenhetens del i kostnader for eventuella foreningslan, kostnader for egna lan samt skatter.
Agaren av en agarlagenhet betalar kommunal fastighetsavgift och/eller statlig fastighetsskatt pa samma satt som for ett smahus.
[
9
]
[
10
]
Bostadsrattsforeningar har i allmanhet banklan som bor beaktas vid jamforelsen av boendekostnaderna. Om priset pa en agarlagenhet och motsvarande bostadsratt ar lika och bostadsrattsforeningen har betydande lan blir boendekostnaden i agarlagenheten sannolikt lagre. Kostnaderna paverkas dock av mer svarmatta faktorer, sasom samfallighetsforeningens och samfallighetens styrelsers kompetens och invanarnas preferenser. Att samfallighetsforeningen har mojlighet att ta lan for overraskande utgifter kan ocksa ses som en trygghet, i synnerhet for dem som inte kan vara sakra pa att vid behov fa lan i eget namn.
- ^ [
a
b
]
Se 1 kap. 1 § Jordabalken (
1970:994
) for lydelsen som genom Lag (
2003:626
) om andring i jordabalken tradde i kraft 1 jan 2004.
- ^ [
a
b
]
Se 3 kap. 1 § Fastighetsbildningslagen (
1970:988
) for lydelsen som genom Lag (
2009:183
) om andring i fastighetsbildningslagen tradde i kraft 1 maj 2009.