Saffir?Simpsons orkanskala
(
SSHS
) ar en skala for att mata storleken pa de
tropiska cykloner
i vastra
Atlanten
och
Stilla havet
oster om
datumgransen
som uppnar
orkanstyrka
. For orkaner i andra delar av varlden anvands andra skalor.
Skalan ar uppkallad efter
ingenjoren
Herbert Saffir och
meteorologen
Bob Simpson, som tillsammans utvecklade den 1971, da Simpson var chef for USA:s
National Hurricane Center
.
[
1
]
Skalan borjade tillampas av USA:s
National Weather Service
1973.
[
2
]
Angivna vindstyrkor i Saffir?Simpsonskalan avser 1-minutsmedelvarden enligt nuvarande USA-standard. Kortvarigt (nagra sekunder) upptrader i regel
vindbyar
med betydligt hogre vindhastighet, upp till 25 % over medelvardet. Manga uppgifter i litteraturen avser 10-minutersmedelvarden, som ger lagre siffror an om samma storm beskrivits med 1-minutmedelvarden. Daremot avviker enstaka toppar (vindstotar) mer fran medelvardet i 10-minuterfallet an vid 1-minutfallet.
Kategori
|
meter/sekund
|
Verkningar
|
Exempel
|
1
|
33-42
|
Vattenstandet allmant 0,9…1,2 m hogre an normalt.
Inga storre skador pa fast bebyggelse.
Smarre skador pa baracker, buskage, trad.
Vissa skador pa svagt byggda vagskyltar.
Somliga strandnara gator oversvammade, smaskador pa bryggor.
|
Orkanen Lili
2002 orsakade jordskred vid
Louisianas
kust.
Orkanen Gaston
2004 orsakade jordskred langs kusten i mellersta
South Carolina
.
|
2
|
>42-49
|
Vattenstandet allmant >1,2…2,4 m hogre an normalt.
Taktegel o. dyl. blaser ivag, dorrar och fonster i fast bebyggelse skadas.
Avsevarda skador pa baracker, svagt byggda vagskyltar samt pa bryggor.
Strandnara och laglanta utfartsvagar oversvammas 2 a 4 timmar innan stormcentrum anlander
Smabatar vid oskyddade ankarplatser sliter sig.
|
Orkanen Frances
2004 orsakade jordskred i sodra delen av
Hutchington Island
,
Florida
.
|
3
|
>49-58
|
Vattenstandet allmant >2,4…3,7 m hogre an normalt.
Vaggar skadas pa mindre villor och uthus.
Smaskador pa skyddsvallar.
Buskage och trad skadas, loven pa trad blaser bort. Stora trad blaser omkull.
Baracker och svagt byggda skyltar forstors.
Laglanta utfartsvagar avskars av stigande vattenstand 3…5 timmar innan stormcentrum anlander.
Oversvamningar nara kusten forstor mindre anlaggningar, och storre konstruktioner skadas av kringflygande skrap.
Terrangavsnitt lagre an 1,5 m over havets medelvattenniva oversvammas sa lang som 13 km fran kustlinjen.
Evakuering av lagt liggande villaomraden med flera kvarter langs strandlinjen kan bli nodvandig.
|
Orkanen Jeanne
och
Orkanen Ivan
2004 orsakade jordskred i Florida resp
Alabama
.
|
4
|
>58-69
|
Vattenstandet allmant >3,7…5,5 m hogre an normalt.
Stora skador pa skyddsvallar, hela tak slits bort pa mindre villor.
Buskar och trad och skyltar blaser ivag.
Baracker demoleras fullstandigt. Omfattande skador pa dorrar och fonster.
Laglanta utfartsvagar kan vara avskurna pa grund av stigande vatten 3…4 timmar innan stormcentrum anlander.
Stora skador pa de nedre vaningarna i anlaggningar nara stranden.
Terrangavsnitt som ligger lagre an 3 m over havets medelvattenniva kan bli oversvammade och krava massutrymning av bostadsomraden sa langt som 10 km inat land.
|
Orkanen Charley
2004 orsakade jordskred i
Charlotte County
, Florida, med vindstyrkor pa 69 m/s.
Orkanen Dennis
2005 slog mot
Kuba
|
5
|
>69
|
Vattenstandet allmant >5,5 m over havets medelvattenniva.
Fullstandig takkollaps pa manga villor och industribyggnader. Somliga byggnader blir fullstandigt demolerade, uthus blaser omkull eller far helt ivag med vinden.
Alla buskar och trad och vagskyltar har blast omkull.
Baracker helt demolerade. Stora skador pa fonster och dorrar forekommer allmant.
Laglanta utfartsvagar avskars av stigande vattennivaer 3…5 timmar for ankomsten av stormcentrum.
Stora skador pa de lagre vaningarna i anlaggningar som ligger lagre an 4,6 m over havets medelvattenstand och inom 450 m fran strandlinjen.
Massevakuering av laglanta bostadsomraden kan bli nodvandig sa langt som 8 a 16 km fran kusten.
|
Sedan orkanstatistik borjade foras har bara 3 kategori 5-fall orsakat jordskred i USA:
Orkanen Wilma
2005 var den kraftigaste cyklon som nagonsin noterats over
Atlanten
. Den uppvisade ett lagsta lufttryck pa 882 mb. Den kraftigaste tropiska cyklon som nagonsin registrerats i hela varlden var
Tyfonen Tip
som 12 oktober 1979 hade ett lufttryck i ogat pa bara 870 millibar.
|
De senaste decennierna har man noterat en okad frekvens av riktigt kraftiga tropiska cykloner. Aven om sakra bevis saknas tyder ett flertal studier pa att den okade frekvensen av "monsterovader" har ett samband med att
klimatet
pa jorden blir varmare (se
global uppvarmning
) och att vi aven i framtiden far forvanta oss allt intensivare ovader. Allt fler forskare tror nu att det bara ar en tidsfaga innan man registrerar ovader med medelvindhastigheter pa 90 m/s (324 km/h) eller annu mer. Darfor anser en del meteorologer att man borde utoka skalan med en kategori 6. Gransen for kategori 6 anser man borde ga vid medelvindhastgheter pa 78-80 m/s (281-288 km/h). Bevisligen har man bara under tidsspannet av 3-4 ar registrerat flera tropiska cykloner med sa valdsamma vindar att de skulle klassas i den hypotetiska "kategori 6" (till exempel
Orkanen Wilma
,
Orkanen Rita
och
Cyklonen Monica
).
[
3
]
Hittills har emellertid endast ett litet antal tropiska cykloner natt
land
med en kraft som skulle placera dem i "kategori 6". I Atlanten endast
Orkanen Camille
(1969) och
Labour day hurricane
(1935), i bada fallen med en enorm forodelse i de drabbade omradena. Lyckligtvis traffade de ingen storstad men forskare bavar for foljderna om en cyklon med medelvindhastigheter pa 90 m/s drabbar till exempel
Miami
-
Fort Lauderdale
omradet i sodra
Florida
eller, annu varre, det oerhort tattbefolkade
Bangladesh
/
Vastbengalen
i
Asien
. Regionen ar pa grund av den stora befolkningstatheten, fattigdomen och den laglanta terrangen troligen det mest sarbara omradet i varlden for tropiska cykloner.
Andra forskare ar emellertid skeptiska till iden att utoka orkanskalan. Bland dem finns Robert Simpson, en av upphovsmannen till Saffir-Simpsons orkanskala. Enligt honom finns det inget behov av att infora kategori 6, helt enkelt darfor att syftet med skalan ar att ge allmanheten en bra indikation om cyklonens forstorelsepotential. Och nar den varaktiga vindhastigheten overstiger gransen for kategori 5 kommer kraften i vinden att vara sa stark att endast konstruktioner i armerad betong kommer att sta kvar nagorlunda intakta och alla byggnader belagna inom 400-500 meter fran stranden kommer, hur valbyggda de an ar, att skadas svart av
stormfloden
eller helt enkelt skjoljas bort. Aven riktigt valbyggda hus kommer, enligt Simpson att fa stora skador om den utsatts for kategori 5-vindar i bara 6 sekunder.
[
4
]
Pa andra hall i varlden anvands andra skalor. De ar i flera fall uppbyggda pa liknande satt med olika kategorier men till skillnad fran Saffir-Simpson skalan mater man medelvinden
under 10 minuter
, istallet for 1 minut vilket som namnts tidigare ger lagre
medelvarden
men daremot storre avvikelser fran medelvardet i de kraftigaste vindbyarna.
I sodra
Stilla havet
ar det den australienska vadertjansten som har huvudansvaret for overvakningen. Liksom Saffir-Simpsonskalan anvander man en skala med 5 kategorier men gransvardena ar satta utifran de maximala vindhastigheterna i
vindbyarna
vilket ger andra varden an Saffir-Simpson skalan. Till exempel ar gransvardet for en kategori 5-cyklon enligt den australiensiska skalan satt till +280 km/h (78 m/s) vilket innebar att medelvardet normalt ar over 200 km/h, vilket ungefar motsvarar medelvardet i en kraftig kategori 3-orkan enligt Saffir-Simpsonskalan om man anvant 10-minuters matperioder men normalt over 240 km/h (67 m/s) med 1 minuts medelvarde, d.v.s. en kraftig kategori 4-orkan.
I bl.a.
Japan
, Taiwan och
Filippinerna
har man inga kategorier 1-5 utan bara fyra steg -
tropisk depression
,
tropisk storm
,
svar tropisk storm
och
tyfon
(taifun) dar allt over gransen for orkan (119 km/h) ar tyfon. I
Indiska Oceanen
gar skalan fran tropisk depression upp till
supercyklonisk storm
med en medelvindhastghet under 10 minuter over 120 knop (61 m/s - 219 km/h). Enligt Saffir-Simpsonskalan skulle detta motsvara en medelvind over 250 km/h, d.v.s. kategori 5.
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
,
Saffir?Simpson hurricane wind scale
,
3 november 2008
.