Pesach
(
hebr.
פֶּסַח), det
osyrade brodets
hogtid
, firas till minne av
uttaget ur Egypten
och ar en av de viktigaste
judiska hogtiderna
. Det firas samma tid varje ar i den
judiska kalendern
, namligen under den 15:e Nisan (se Andra Mosebok 12:6)
[
1
]
[
a
]
. Pesach kallas ibland judisk
pask
. Eftersom den judiska kalendern ar en modifierad mankalender, den beraknas efter fullmanen, infaller Pesach vid olika tider enligt den gregorianska kalendern.
Som alla judiska helger varar Pesach fran solnedgang till solnedgang och borjar pa kvallen fore de angivna startdatumen.
[
2
]
- 2015 ? 4 april till 11 april
- 2016 ? 23 april till 30 april
- 2017 ? 11 april till 18 april
- 2018 ? 31 mars till 7 april
- 2019 ? 20 april till 27 april
- 2020 ? 9 april till 16 april
- 2021 ? 28 mars till 4 april
- 2022 ? 16 april till 23 april
- 2023 ? 6 april till 13 april
- 2024 ? 23 april till 30 april
- 2025 ? 13 april till 20 april
- 2026 ? 2 april till 9 april
Det hebreiska ordet
pesach
betyder "passera forbi" och pa engelska brukar termen "passover" anvandas. Detta syftar pa
Andra Mosebok
12:23, dar Gud meddelar
Moses
att Guds angel kommer att doda den forstfodde sonen i varje egyptiskt hem, men passera forbi de dorrar som insmorts med blod fran ett lammoffer. Genom blodmarkeringen kunde darmed de judiska gossebarnen overleva.
Bibelcitatet fran
Andra Mosebok
12:23 ar enligt foljande:
- Herren ska namligen ga fram genom landet och doda egyptierna, men nar han ser blodet pa dorrposterna och ovre dorrkarmen, ska han ga forbi det huset och inte tillata Fordarvaren att ga in och doda den forstfodde.
Ur Andra Mosebok 12:17-18:
- Ni skall fira det osyrade brodets hogtid, darfor att det var just den dagen som jag forde era harar ut ur Egypten. I slakte efter slakte skall det vara en oforanderlig ordning att ni firar denna dag. Fran kvallen den fjortonde dagen i forsta manaden till kvallen den tjugoforsta dagen skall ni ata osyrat brod.
Under det judiska osyrade brodets firande samlades de firande vid Templet i Jerusalem, for att fira hogtiden och offra pasklammet.
Pesach inleds vid forsta fullmanen efter
vardagjamningen
, oftast i april, och firas under sju dagar i
Israel
och i atta dagar av judarna i
diasporan
. Under de tva forsta pesach-kvallarna (i Israel endast den forsta) haller man
seder
, en rituell Pesach-maltid, i hemmet.
Den judiska pasken,
pesach
, har sitt upphov i erinringen over
uttaget ur Egypten
(cirka
1500-talet f.Kr.
), den natt da enligt judisk tradition pasklammet slaktades och dodsangeln skonade Israels folk. Anda fram till templets fall ar
70
e.Kr. slaktade man lamm i
Jerusalems tempel
, och dessa ats under en nattlig maltid. Idag har pasklammet ersatts med den sa kallade
seder
-maltiden, dar de olika ratterna har symbolisk betydelse och dar den yngste sonen staller fragor om hogtiden som fadern besvarar. Under Pesach ater man endast osyrat brod,
matza
, eftersom man vid flykten fran Egypten inte hann lata brodet jasa. Innan paskfesten stadas huset och koket grundligt. Allt jast brod skall kastas ut och det ska inte finnas nagon jast i ett judiskt hem under pesachfirandets dagar; hogtiden kallas aven "det osyrade brodets hogtid".
Inledningen till maltiden ar en valsignelse dar man dricker ett glas vin. Maltiden ar utformad som en pedagogisk lektion for barn, under vilken de narvarande dricker fyra glas vin och intar olika smaratter sasom
charoset
, en blandning av malda notter, applen och kryddor som symboliserar murbruket som anvandes for bygget av stader i Egypten, bittra orter som symboliserar de bittra tarar som var judarnas lott under slaveriet under farao i Egypten (1500-talet f.Kr.
[
3
]
), en gronsak (persilja, doppas i saltvatten), ett brant agg, ett brant ben
[
b
]
, samt det ojasta brodet. Under sederkvallarna far det yngsta barnet stalla fragor om pesachs seder och inleder med fragan: "Varfor ar denna kvall olik andra kvallar?" och sedan fortsatter fragorna "Alla andra kvallar ater vi syrat brod, men ikvall ater vi bara osyrat brod? Andra kvallar ater vi alla sorters gronsaker, men idag ater vi bara bittra orter? Andra kvallar doppar vi inte (brodet), men ikvall doppar vi tva ganger?" Barnen har en speciell betydelse i denna judiska hogtid. I judiska familjer brukar man duka fram den finaste servisen och glasen och bordsdukarna vid hogtiden. Man ater, dricker och sjunger under maltiden och laser om historien om uttaget ur Egyptens och det judiska folkets befrielse fran slaveriet i Egypten, Pesach-berattelsen, ur en bok som kallas
Haggada
("Berattelse").
- ^
Som alla judiska hogtider firas Pesach med borjan kvallen innan enligt icke-judisk dagberakning, alltsa for Pesach den dag som borjar med den 14:e Nisan, men till storsta delen faller under den 15:e Nisan, och avslutas vid solnedgangen den 15:e.
- ^
Vegetarianer ersatter ofta benet med nagot fran vaxtriket, som en beta, en rova, oliver eller druvor
[
4
]
.