Organisation Todt
,
OT
, var en militart ordnad bygg- och ingenjorsorganisation i
Nazityskland
, grundad
1938
av
Fritz Todt
. Organisation Todt byggde bl.a.
Atlantvallen
samt en rad
motorvagar
. Reparation av krigsskadade jarnvagar, broar och vagar var ocksa en huvudverksamhet. Nar verksamheten var som storst sysselsatte OT mer an 1,5 miljoner arbetare, av vilka manga var
tvangsarbetare
. Dessutom anvandes
koncentrationslagerfangar
och
krigsfangar
.
Oversikt over OT och dess verksamhet 1938-1945
[
redigera
|
redigera wikitext
]
Organisation Todt (OT) var inte en nazistisk partiorganisation utan en riksmyndighet. OT var en paramilitar myndighet dar den tyska personalen och en del utlandska frivilliga var bevapnade. Dessa hade aven svurit samma trohetsed till Hitler som kravdes av
Wehrmacht
. Till sin funktion var OT Wehrmachts byggnadsorganisation, som fanns i hela det ockuperade och med Tyskland forbundna Europa. Grundare och forste chefen for OT var
Fritz Todt
, efter hans dod rustningsministern
Albert Speer
. Som chef for OT var han direkt understalld Hitler. OT:s centrala ledning
(Amt Bau-OT)
hade sitt sate i Berlin och leddes av en generaldirektor direkt under Speer.
[
1
]
OT:s grundprincip var samarbetet mellan den tyska byggnadsindustrin och den tyska staten. Byggnadsindustrin stod, genom enskilda byggforetag med personal och utrustning, for den tekniska delen av OT. Staten stod for arbetskraft och materiel. Principen utarbetades av Fritz Todt for att genomfora bygget av
Vastvallen
1938. Chefen for ett OT-foretag hade dubbla uppgifter, som en entreprenor tog han ansvar for sitt foretags intressen, som en avlonad OT-tjansteman tog han ansvar for statens intressen.
[
1
]
Nar verksamheten var som storst (1942-1943) sysselsatte OT mer an 1,5 miljoner arbetare. Den tyska personalen i OT var aldrig fler an 350 000 personer. Vid tiden for
invasionen av Normandie
hade den minskat till 200 000 pa grund av Wehrmachts och krigsindustrins krav. Strax fore krigsslutet uppgick de till 75 000 personer. Det fanns ett regelverk som foreskrev att i etappomradet fick den tyska personalen inte vara farre an 10 % av den utlandska och narmare fronten inte farre an 25 %.
[
1
]
OT var organiserat i
Einsatzgruppen
pa
armegruppsniva
och
Einsatze
pa
faltarmeniva
. OT anvande sig av tva typer av byggnadsprojekt: mobila projekt och stationara projekt. En
Oberbauleitung
var ansvarig for varje stationart projekt. Mot krigsslutet blev OT efterhand allt mer mobilt organiserat. OT:s mest framskjutna enhet kallades
OT-Front
men var inte verksam i frontomradet utan omedelbart bakom detta. Transporterna for OT genomfordes av olika organisationer tillhoriga
Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps
.
[
1
]
- Amt Bau-OT
- central ledning
- Einsatsgruppe
- ledning pa armekarsniva
- Einsatz
- ledning pa faltarmeniva
- Oberbauleitung
- projektledning for stationara projekt
- Bauleitung
- ledning av underprojekt
- Abschnittsbauleitung
- lokal ledning
- Baustelle
- byggplats
Kalla:
[
2
]
Vid tiden strax fore den allierade landstigningen vid Normandie, nar OT arbetade pa
Atlantvallen
, fanns det foljande typer av enheter inom OT i Frankrike.
- Fastningsenheter for kustfastningar, hamnar och kraftforsorjning. Direkt understallda fastningskommendanten.
- Mobila enheter i stridszonen vilka skulle samarbeta med armens ingenjorstrupper och var underlagda armens taktiska ledning. Till de mobila enheterna horde enheter for brobyggnad, ammunitionsrojning, fordonsreparationer, ammunitionshantering, jarnvagsbyggnad samt allman byggverksamhet.
- Enheter i etappomradet. Till dessa horde enheter for jarnvagsbyggande, allman byggverksamhet, kraftforsorjning och bevakning.
- Enheter for
Luftwaffes
byggnadsverksamhet. Dit horde enheter for fordonsreparationer, brobyggnad och allman byggverksamhet.
- Underhallsenheter i stridszonen bestod enbart av tysk personal och bildade bevapnade enheter anslutna till divisions- och armeunderhallsforband.
- Arbetsenheter i etappomradet bestod av "palitlig" utlandsk personal som tjanstgjorde i obevapnade enheter. Tysk ledningspersonal skulle dock vara bevapnad med handvapen. Dessa enheter stod till armeunderhallschefens forfogande for byggnadsarbete vid underhallsbaser.
- Transportenheter fran
Nationalsozialistisches Kraftfahrkorps
.
Kalla:
[
3
]
En sarskild
Einsatzgruppe Wiking
for Norge, Danmark och norra Finland, med stab i Oslo grundades pa sommaren 1942. Wehrmacht anvande i Norge och Danmark egna faltarbetsforband i storre utstrackning an i andra omraden.
[
4
]
Under
Einsatzgruppe Wiking
i Oslo fanns foljande organisation:
- Einsatz Polarbereich
, Rovaniemi
- Oberbauleitung
Kirkenes
- Bauleitung
Kirkenes, Vadso, Limhammar i Petsamoomradet
- Oberbauleitung
Alta
- Bauleitung
Hammerfest, Repparfjord, Lakselv, Honningsvag
- Oberbauleitung
, Kirkenes
- Einsatz Nordnorwegen
, Tromsø
- Bauleitung
Tromsø, Nordreisa
- Oberbauleitung
Narvik I
- Bauleitung
Harstad, Engeloy
- Oberbauleitung
Narvik II
- Bauleitung
Morsvik, Krakmoen, Tommernes, Drag, Kaldvik, Lagmannsvik
- Oberbauleitung
Fauske
- Oberbauleitung
Fauske
- Oberbauleitung Nordlandbahn
- Bauleitung
Naevernes, Rognan
- Einsatz Mittelnorwegen
, Trondheim
- Oberbauleitung
Mo i Rana
- Bauleitung
Bodo, Sandnesjoen
- Oberbauleitung
Trondheim
- Bauleitung
Trondheim, Namsos
- Oberbauleitung
Andalsnses
- Bauleitung
Gossen, Alesund, Kristiansund
- Oberbauleitung
Mo i Rana
- Bauleitung
Bodo, Sandnesjoen
- Oberbauleitung
Kristiansand
- Bauleitung
Kristiansand, Vara, Lista, Stavanger
- Einsatz Oslo
, Oslo
- Oberbauleitung
Bergen
- Bauleitung
Bergen, Maloy, Sognefjord, Bergen-Nord, Bergen-Sud, Haugesund, Fjell
- Oberbauleitung
Tønsberg
- Bauleitung
Bodo, Sandnesjoen
- Einsatz Danemark, Kopenhamn
- Bauleitung
Hjorring, Thistedt, Holstebro, Esbjerg, Struer
Kalla:.
[
4
]
I Norge byggde OT riksvag 1, som forband sodra och norra Norge, fran Nordlands fylke genom
Karasjok
till
Rovaniemi
i Finland. I Finland ansvarade OT for utvinning av
nickel
i
Petsamoomradet
.
[
5
]
Under aren 1943-1944 var OT:s verksamhet som mest omfattande i Norge. Man sysselsatte da omkring 50 000 arbetare. Det ar en av de storsta verksamheterna i Norge nagonsin.
[
6
]
Arkivmaterialet fran Organisation Todt i Norge finns i det norska riksarkivet.
[
7
]
Materialet utgors av 440 hyllmeter dokument. Arkivforteckningen ar pa 670 sidor. Det ar oklart om arkivet ar komplett eller om material saknas.
[
6
]
OT-lonegrad
|
Teknisk tjanst och transporttjanst
|
Forvaltnings- och ledningstjanst
|
Sjukvardstjanst
|
16
|
OT-Arbeiter
|
OT-Arbeiter
|
OT-Sanitater
|
15
|
OT-Stammarbeiter
|
-
|
-
|
14
|
OT-Vorarbeiter
|
OT-Vorarbeiter
|
OT-Stammsanitater
|
13
|
OT-Meister
|
OT-Meister
|
OT-Obersanitater
|
12
|
OT-Obermeister
OT-Truppfuhrer
|
OT-Obermeister
OT-Truppfuhrer
|
OT-Hauptsanitater
OT-Sanitatstruppfuhrer
|
11
|
OT-Obertruppfuhrer
OT-Haupttruppfuhrer
|
OT-Obertruppfuhrer
OT-Haupttruppfuhrer
|
OT-Sanitatsobertruppfuher
OT-Sanitatshaupttruppfuhrer
|
10
|
OT-Baufuhrer
|
OT-Frontfuhrer
|
OT-Arzt
|
9
|
OT-Oberbaufuhrer
|
OT-Oberfrontfuhrer
|
OT-Oberarzt
|
8
|
OT-Hauptbaufuhrer
|
OT-Hauptfrontfuhrer
|
OT-Stabsarzt
|
7
|
OT-Bauleiter
|
OT-Stabsfrontfuhrer
|
OT-Oberstabsarzt
|
6
|
OT-Oberbauleiter
|
OT-Oberstabsfrontfuhrer
|
OT-Oberfeldarzt
|
5
|
OT-Hauptbauleiter
|
OT-Oberstfrontfuhrer
|
OT-Oberstarzt
|
4
|
OT-Einsatzleiter
|
OT-Einsatzleiter
|
-
|
3
|
OT-Einsatzgruppenleiter II
|
-
|
-
|
2
|
OT-Einsatzgruppenleiter I
|
-
|
-
|
Kalla:
[
8
]
Gradbeteckningar pa armen for arbetare och forman 1943-1945
[
redigera
|
redigera wikitext
]
- ^ [
a
b
c
d
]
Handbook of the Organisation Todt
(London: MIRS 1945)
Arkiverad
5 mars 2016 hamtat fran the
Wayback Machine
., s. 3-4. 2012-06-03
- ^
Handbook of the Organisation Todt
(London: MIRS 1945)
Arkiverad
5 mars 2016 hamtat fran the
Wayback Machine
., s. 9, 26. 2012-06-03
- ^
Handbook of the Organisation Todt
(London: MIRS 1945)
Arkiverad
5 mars 2016 hamtat fran the
Wayback Machine
., s. 13-14. 2012-06-03
- ^ [
a
b
]
Handbook of the Organisation Todt
(London: MIRS 1945)
[
dod lank
]
, s. 194-196. 2012-06-03
- ^
Handbook of the Organisation Todt
(London: MIRS 1945)
Arkiverad
5 mars 2016 hamtat fran the
Wayback Machine
., s. 47. 2012-06-03
- ^ [
a
b
]
Førstearkivar Kare Olsen: "Kjempearkiv tilgjengelig for bruk",
[Arkiv]magasinet
nr 1/2012
- ^
Tyskland. Organisation Todt
2014-12-24.
- ^
Rudolf Absalon,
Die Wehrmacht im Dritten Reich
(Boppard am Rhein: Harald Boldt Verlag, 1995), band IV, s. 59.