Oktoberrevolutionen
(
ryska
: Октябрьская революция;
translitteration
:
Oktjabrskaja revoljutsija
; officiell
sovjetisk
benamning i oversattning: "Den stora socialistiska oktoberrevolutionen") ar den del av
ryska revolutionen
som utbrot 7 november 1917 (
n.s.
) i
Petrograd
och 12 november i
Moskva
. Revolutionen pagick cirka tio dagar och bestod i att de
bolsjevikkontrollerade
arbetare- och soldatsovjeterna avsatte den
provisoriska regeringen
vars siste regeringschef var
Kerenskij
och som hade skapats i och med
februarirevolutionen
. Efter ett flera ar langt
inbordeskrig
resulterade oktoberrevolutionen i att
Sovjetunionen
ersatte den ryska staten 1922. I
tsarernas Ryssland
anvandes fortfarande den
julianska kalendern
, medan huvuddelen av varlden i ovrigt hade overgatt till den
gregorianska kalendern
(som infordes i
Ryssland
aret darpa). Den 7 november var alltsa den 25 oktober enligt den julianska kalendern.
Efter
tsarens
abdikation den 15 mars (
g.s.
) 1917 i samband med
februarirevolutionen
tilltradde en provisorisk regering bestaende av fore detta
dumaledamoter
under den liberale
furst
Lvov
tagit makten. Snart uppstod en maktkamp mellan den provisoriska regeringen, som dominerades av liberaler och socialister, och
Petrograds sovjet
, som dominerades av olika vanster- och socialistiska partier (Bolsjevikerna var vid denna tid, varen 1917, mycket fataliga och svaga i Petrograd).
Sovjeten
hade tillskansat sig stor makt, bland annat inom militaren, och utfardade beslut som underminerade regeringens.
Lenin
befann sig i landsflykt i
Schweiz
nar han fick veta att
tsaren
blivit avsatt och att en ny provisorisk regering bildats. Han bestamde sig snart for att ta sig tillbaka hem till
Ryssland
.
Tysklands
politiska
ledning
hjalpte honom i april i storsta hemlighet med att ordna en tagresa (genom Tyskland och Sverige) eftersom de hoppades att hans narvaro i Ryssland skulle oka den politiska instabiliteten i landet, forsvaga den nya ryska regeringens stallning och dess styrka som krigforande part i
forsta varldskriget
.
Berlin
hoppades att Lenin ifall han kom till makten skulle dra Ryssland ut ur kriget (vilket han utlovat, och
ocksa gjorde
). Lenin accepterade samarbetet, vilket ocksa innefattade ett rikt ekonomiskt stod till hans parti for att till exempel trycka tidningar och agitera, men insag forstas att forbindelsen med Tyskland maste hallas strangt hemlig: de bada landerna var i krig, och om det kom ut att Berlin hade hjalpt honom hem och gett honom miljoner riksmark i stod skulle han kunna uppfattas som en landsforradare.
[
1
]
I juli ersattes Lvov av
socialistrevolutionaren
Aleksandr Kerenskij
som regeringschef i den provisoriska regeringen. Vid samma tid flydde Lenin till Finland pa grund av att polisen hade gjort vissa framsteg i att spara det tyska stodet. samtidigt som opinionen var fientlig till bolsjevikerna; han havdade utat att han var oskyldig och utsatt for en komplott men kunde inte ta risken av en rattegang om misstankt agentverksamhet for frammande makt. Under hosten
1917
hade landet glidit in i ett allt mer kaotiskt tillstand. Rysslands enorma forluster pa slagfalten, svalt och bitterhet mot overklassen hade starkt bolsjevikernas inflytande over arbetarraden. Under hosten fick bolsjevikerna den egentliga makten i huvudstaden Petrograds sovjet efter att ha kravt "all makt at sovjeterna".
[
2
]
De ryska forlusterna och nederlagen i det pagaende forsta varldskriget, med arme och folk allt mer desillusionerade i fraga
om kriget
(vilket bland annat tog sig uttryck i massdeserteringar och
mord
pa officerare) satte press pa regeringen. Den provisoriska regeringen under Kerenskij valde att fortsatta kriget, mycket pa grund av patryckningar fran
Storbritannien
och
Frankrike
. Ett misslyckat
kuppforsok
av de revolutionara i juli ledde till att flera bolsjeviker fangslades eller drevs i landsflykt. Efter att den provisoriska regeringen behovt bolsjevikernas hjalp for att avstyra en hogerkupp av general
Kornilov
i Petrograd okade dessas inflytande; da Kornilovs trupper narmade sig Petrograd slapptes de fangslade bolsjevikerna fria och bevapnades och bolsjevikerna kunde utnyttja regeringens oformaga for att vinna en opinionsseger. Lenin atervande i hemlighet till Petrograd i borjan eller mitten av oktober och holl sig gomd men hade vissa kontakter med de andra ledande bolsjevikerna i staden; han var en av de drivande i planeringen infor revolutionen.
Oktoberrevolutionen har av vissa, huvudsakligen antikommunistiska, kallor kommit att presenteras som en statskupp. Det hanvisas ofta till att bolsjevikerna fick minoritet i valet till sovjeterna infor sammantradet av arbetar- och soldatdeputerades forsta kongress (delegaterna omfattade 283
socialistrevolutionarer
, 248
mensjeviker
, 105 bolsjeviker och 73 partilosa). Dock agde denna kongress rum i juni 1917, innan den tsartrogne generalen
Kornilovs
misslyckade kuppforsok i augusti.
Kuppforsoket vande opinionen i Ryssland markbart. I slutet av oktober sammantradde aterigen arbetar-, soldat- och bondesovjeternas nationella kongress, och dess politiska sammansattning var nu en annan an fyra manader tidigare; av 650 delegater kontrollerade hogermensjevikerna och socialistrevolutionarerna tillsammans mindre an 100. Bolsjevikerna hade, a sin sida, absolut majoritet med omkring 390 delegater, till vilka vanstermensjevikerna och vanstersocialistrevolutionarerna anslot sig. De resterande delegaterna lamnade kongressen och gick over till den kontrarevolutionara sidan.
[
3
]
Den bolsjevikiska resningen inleddes av
Jaan Anvelt
i
Tallinn
den 5 november. Revolutionen pagick i cirka tio dagar. Bolsjevikerna placerade ut bevapnade vakter pa
jarnvags
- och
telegrafstationer
. Den provisoriska regeringen i Petrograd stortades natten till den 7 november.
Trotskij
planerade och ledde det
roda gardet
pa plats i Petrograd nar de tog over viktiga regeringsbyggnader. Pa kvallen klockan 21:45 den 6 november inleddes anfallet mot
Vinterpalatset
dar regeringen hade sitt sate, vilket signalerades med ett lost skott fran
kryssaren Aurora
. Vinterpalatset skyddades initialt av
kosacker
, en
kvinnobataljon
samt
kadettkaren
, men dessa avvek sa smaningom. Det stormades och nastan utan blodspillan intogs det omkring klockan 2 pa natten den 7 november; utan att mota storre motstand kunde de av den provisoriska regeringen som inte flytt tas till fanga (Kerenskij flydde till USA). Det ar detta som i snavare mening kallas for oktoberrevolutionen. Bolsjevikerna kunde efter bara nagra timmar uppratta regering.