- For andra betydelser, se
Kungariket Ungern (olika betydelser)
.
Kungariket Ungern
|
Magyar Kiralysag (
ungerska
)
|
←
|
1001?1918
|
→
|
|
|
|
Flagga
|
Vapen
|
Kungadomet Ungerns territorium i slutet av 1800-talet.
|
Huvudstad
|
Budapest
;
Pozsony
;
Buda
;
Szekesfehervar
;
Debrecen
;
Esztergom
|
Sprak
|
Ungerska
,
latin
,
tyska
|
Religion
|
Katolicism
, senare
kalvinism
,
lutherdom
och andra
[
1
]
|
Statsskick
|
Monarki
|
Bildades
|
1001
|
Upphorde
|
1918
|
Folkmangd
|
18 264 533
(1910)
|
Valuta
|
Florentinus
(1325),
Daler
Florin
(1754-1867),
Forint
(1867?1892),
Korona
(1892?1918),
Korona (1919?1926),
Peng?
(1927?1946),
Adopeng?
(1946)
|
Befolkningskalla:
[
2
]
angaende religion
[
3
]
|
Kungariket Ungern
var en
monarki
i
Centraleuropa
som bildades 1001 och i olika former med skiftande granser existerade fram till 1918 da
Osterrike-Ungern
upplostes och resterna av den ungerska rikshalvan uppgick i
Demokratiska republiken Ungern
. Monarkin aterupprattades kort darefter och Kungariket Ungern existerade igen aren 1920?1946 men har sedan dess varit en
republik
.
I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under stamhovdingen
Arpad
vasterut fran nuvarande
Ryssland
och nagra av dessa stammar bosatte sig pa slatten mellan
Duna
(Donau) och
Tisza
. Ar 896 bildades den forsta enhetliga ungerska statsbildningen,
Furstendomet Ungern
, av Arpad.
Furst
Geza
blev den forste av Arpaddynastin som lat sig kristnas, han oppnade under 900-talets slut landet for kristna missionarer och undertryckte alla hedniska traditioner i riket. Hans son Vajk (senare
Stefan I
) undanrojde de sista hedniska hoten mot det kristna styret nar han besegrade sin farbror Koppany, som inte hade konverterat till kristendomen, och sakrade samtidigt sin ratt till tronen.
[
4
]
Stefan begarde av paven
Sylvester II
en kungakrona och krontes i
Szekesfehervar
julhelgen ar 1000 eller mojligen 1001.
[
5
]
Stefan vagrade svara lojalitet mot den
tysk-romerske kejsaren
Konrad II
och slog tillbaka dennes angrepp mot Ungern ar 1030. Darmed forsakrades Ungerns fortsatta sjalvstandiga existens i Europa. Vidare pabjod Stefan att var tionde by skulle uppfora en kyrka, samt bjod in ytterligare missionarer till landet. Stefan dog 1038 och kanoniserades som kyrkans forsta helgon som inte dog martyrdoden den 20 augusti samma ar.
Kungariket Kroatien
forenades med Ungern genom
personalunion
1102. Ar 1241 invaderades Ungern av
Mongolvaldet
, och efter nagra inledande segrar krossades den ungerska armen i
slaget vid Mohi
. Den mongoliska invasionen varade fram till 1242 varefter kung
Bela IV av Ungern
lat uppfora atskilliga borgar som skydd mot framtida hot mot riket.
Under 1500-talet okade pressen pa landet av
Osmanska riket
och efter
slaget vid Mohacs
ar 1526, dar turkarna segrade over ungrarna, splittrades kungadomet i tre delar:
Den tysk-romerska kejsaren
Ferdinand I
valdes 1526 av en adelsforsamling till kung av Ungern.
[
7
]
[
8
]
Hans ansprak omtvistades av
Johan Zapolya
som istallet erkandes som legitim kung av Ungern av den turkiska sultanen. 1570 kom de tva parterna dock till en overenskommelse, huset
Habsburg
segrade i sina ansprak pa Ungerns krona och
Johan II Zapolya
blev vasallfurste over Transsylvanien.
For att motverka framtida invasioner av sina territorier lat habsburgarna pa 1500-talet uppratta en sarskild buffertzon kallad
Militargransen
som inkluderade delar av det gamla medeltida Ungern.
[
9
]
Efter nederlaget i
slaget vid Wien
1683 drevs turkarna stegvis osterut av habsburgarna som runt slutet av 1600-talet hade erovrat merparten av det medeltida Ungern inklusive Transsylvanien. I
freden i Karlowitz
1699 avstod sultan
Mustafa II
nastan alla Osmanska rikets ungerska provinser till
Habsburgska monarkin
och 1711 bekraftades den osterrikiska kontrollen over Furstendomet Transsylvanien.
Fran borjan av 1700-talet var habsburgarnas kontroll over Ungern tydlig, man hade gjort sig av med maktiga ungerska rebeller och ombildat Kungariket Ungern som ett arvsland inom Habsburgska monarkin.
Till foljd av den
ungerska revolutionen 1848?1849
slots ett
kompromissavtal
1867 mellan den osterrikiske kejsaren och de ungerska rebellerna dar Kungariket Ungern tillsammans med Osterrike fick utgora de tva rikshalvorna i den nyskapade
realunionen
Osterrike-Ungern
.
Efter
forsta varldskriget
splittrades Kungariket Ungern under Osterrike-Ungerns upplosning. En enhetlig ungersk nationalstat, Ungerska demokratiska republiken, bildades men 1920 aterupprattades formellt monarkin men utan kung. Istallet tillsattes en
riksforestandare
, amiral
Miklos Horthy
, som kom att leda landet in i allians med
Nazityskland
under
andra varldskriget
. Ar 1946, efter att
Roda armen
hade avskaffat den ungerska monarkin, inrattades
Andra ungerska republiken
, fran 1949
Folkrepubliken Ungern
.
1989
stortades kommunisterna fran makten, men republiken bestod. Ar 2000 firades 1000-arsjubileum for bildandet av Kungariket Ungern.
[
10
]
Foljande ar exempel pa statsvapen:
|
Det aldsta statsvapnet ar ett dubbelkors. Lange antogs det symbolisera det apostliska kungariket Ungern. Den mest accepterade teorin ar att det kommer fran
bysantinskt
inflytande, da korset dok upp runt 1190 nar
Bela III
var kung, och han uppfostrades hos det bysantinska hovet.
|
|
Roda och vida band symboliserar
Huset Arpad
, och anvandes forsta gangen som statsvapen 1202 pa ett
sigill
av kung
Emmerich
. Sigillet inneholl inte dubbelkorset, bara banden, och det fanns nio
lejon
pa banden.
|
|
Statsvapnet med banden till vanster och korset till hoger, over kullarna, dok forsta gangen upp under
Ludvig I:s
regeringstid (1342?1382). Kronan over statsvapnet dok upp under
Ulaszlo I
(1440?1444). Det var forst bara ett icke-specifikt diadem men pa 1464 ars sigill av
Matthias Corvinus
paminde det mer om
Ungerns krona
.
|
|
Under
Ungerska revolutionen och frihetskriget 1848-1849
, nar Habsburgsdynastin avsatts fran tronen den 14 april 1849, togs Ungerns krona bort fran statsvapen. Det kvarvarande lilla statsvapnet kallas ofta "Kossuth-statsvapnet" ungerska
Kossuth-cimer
efter
Lajos Kossuth
, Ungerns regent-president.
|
|
Dagens (2010) statsvapen for republiken Ungern antogs 1990 men fastan det ar en republik syns
Ungerns krona
som en symbol for Ungern. Ungerns nuvarande (2010) statsvapen antogs den 3 juli 1990, nar
kommunistregimen
fallit. Statsvapnet har anvants tidigare, bade med och utan Ungerns krona, ibland som en del av ett storre statsvapen, med rotterna i
Medeltiden
.
|
- ^
Aven
rysk-ortodoxa
,
Unitarism
,
Judendom
- ^
Historical World Atlas. With the commendation of the
Royal Geographical Society
.
Carthographia,
Budapest
,
Ungern
, 2005.
ISBN 963-352-002-9
- ^
Majoriteten ungrare kristnades pa 900-talet. Den forste
kungen av Ungern
,
Stefan I den helige
, antog
vastlig kristendom
. Ungern forblev katolskt till 1500-talet da
reformationen
agde rum. Som en foljd av detta spreds forst
Lutherdom
och snart darefter
kalvinism
.
- ^
Kristo, Gyula (2001). ”The Life of King Stephen the Saint”. i Zsoldos, Attila.
Saint Stephen and His Country: A Newborn Kingdom in Central Europe - Hungary
. Lucidus Kiado. sid. 15-36.
ISBN 963-86163-9-3
- ^
Kontler, Laszlo (1999).
Millennium in Central Europe: A History of Hungary
. Atlantisz Publishing House.
ISBN 963-9165-37-9
. s.53
- ^
[1]
- ^
David J. Sturdy (2002).
Fractured Europe, 1600?1721
. Wiley-Blackwell. sid. 17.
ISBN 978-0-631-20513-5
.
http://books.google.com/books?id=Y8_mapl_JS0C&pg=PA17&dq=Royal+Hungary+elected+ferdinand+Habsburg+as+King+of+Hungary&lr=lang_en&as_brr=0&as_pt=ALLTYPES&hl=hu
. Last 12 april 2009
- ^
Peter George Wallace (2004).
The long European Reformation: religion, political conflict, and the search for conformity, 1350?1750
. Palgrave Macmillan. sid. 102.
ISBN 978-0-333-64450-8
.
http://books.google.com/books?id=Hd22PGVjpE8C&pg=PA102&dq=Royal+Hungary+elected+ferdinand+Habsburg+as+King+of+Hungary&lr=lang_en&as_brr=0&as_pt=ALLTYPES&hl=hu#PPA102,M1
. Last 12 april 2009
- ^
Aldasy, Antal. "Hungary",
The Catholic Encyclopedia
. Vol. 7. New York: Robert Appleton Company, 1910. 17 April 2009 <
”Arkiverade kopian”
. Arkiverad fran
originalet
den 26 juli 2010
.
https://web.archive.org/web/20100726073722/http://www.newadvent.org/cathen/07547a.htm
. Last 6 augusti 2010
.
>.
- ^
Text of the Millennium Act
Arkiverad
12 februari 2009 hamtat fran the
Wayback Machine
.
(ungerska)
- Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran
engelsksprakiga Wikipedia
.