Jacob Cederstrom
, fodd den
21 januari
1782
i
Stockholm
, dod den
9 juli
1857
i
Vastra Ed
, var en svensk
friherre
,
militar
,
politiker
och
ambetsman
.
Han var son till kaptenen och friherren Anders Cederstrom och hans hustru Hedvig Antoinette von Mevius samt gifte sig 1818 med Anna Margaretha von Cederwald (1794?1873).
[
2
]
Cederstrom blev
lojtnant
vid
Svea livgarde
1805, deltog i
pommerska falttaget 1805?1806
. Han tjanstgjorde under
1808 ars krig
vid vastra armen, och blev harunder svart sarad i hogra foten, sa att den maste amputeras. Han blev
major
i
armen
och
overadjutant
1809 och deltog i de
tyska, danska
och
norska falttagen
1813?1814. Cederstrom blev
overste
i armen 1814,
statsrevisor
1815 och var
landshovding
och
militarbefalhavare
pa Gotland 1817?1831. Cederstrom blev
generaladjutant
1818,
generalmajor
1826, var president i
Kammarkollegium
1831?1847, ordforande i
riksratten
1841, samt fullmaktig i
riksgaldskontoret
1845?1848. Han deltog vid samtliga
riksdagar
1809?1851.
Pa grund av sin krigsskada var Cederstrom tillfalligt ur stand att fullgora aktiv militartjanst och kom pa sommaren 1808 till Stockholm, dar hans hem snart blev centrum for konspirationsplanerna mot
Gustav IV Adolf
. Hartill bidrog inte minst Cederstroms ekonomiska oberoende. Den i "den cederstromska klubben" uppgjorda planen pa kungens fangslande kom dock aldrig till stand, och i den slutliga
statskuppen
13 mars 1809 deltog Cederstrom inte direkt. Det var dock han, som fran borjan bearbetat
Adlersparre
till att ta steget att genomfora en revolt, och det var han och hans vanner, som emot
Adlercreutz
vilja genomdrev att
hertig Karl
forst utsags till
riksforestandare
istallet for till kung eller formyndare for
Gustav IV Adolfs
son som regent.
Sedan
1809 ars riksdag
sammantratt, tog Cederstrom en betydelsefull del i arbetet for att betrygga de asyftade resultaten av statskuppen. I regel var det Cederstrom, som fick fora det konstitutionella eller, som det kallade sig sjalvt, det liberala partiets talan, nar nagot viktigt var pa gang. Det var Cederstrom som i den stormiga debatten pa
riddarhuset
8 maj 1809 formulerade partiets krav: konstitution forst, kung sedan. Liksom andra av 1809 ars liberaler var Cederstroms politiska askadning uppbyggd pa en forening av
Montesquieus
och
Rousseaus
ideer. Med rent naturrattsliga argument havdades frihetens ide pa saval det politiska som det ekonomiska omradet. Man borde enligt Cederstroms tankegangar frigora sig fran stands- och privilegiesynpunkter och bygga samhallet pa principen om allas likhet och frihet under lagen. Politiskt betydde detta ett konstitutionellt statsskick, uppbyggt pa den allmanna opinionen, med lagstadgade regler for grundlagsandring och maktdelning som garanti for den medborgerliga friheten.
Under sin langa riksdagsmannabana blev han den framste och mest nitiske forsvararen av
1809 ars regeringsform
. Hans liberala forandringsideer inom de militara och ekonomiska omradena kom dock inte att forverkligas under hans livstid. Fran 1815 blev Cederstrom inom riksdagen den ihardigaste foresprakaren for
naringsfriheten
. Hans ideer tog sig uttryck i de vid 1828/30 och 1834/35 ars riksdagar framlagda planerna till ett nytt "statshushallningssystem". Cederstroms forslag innebar en sa total omlaggning av det svenska statsmaskineriet, att projektet kom att ga under namnet "Cederstroms nya Sverige". Cederstrom hade en nastan otrolig arbetsformaga. Som landshovding pa Gotland visade sig "baronen med trabenet" som en av ons dittills dugligaste landshovdingar och blev ocksa en av dess mest omtyckta.