Barry Eugene White
, fodd
Barry Eugene Carter
den
12 september
1944
i
Galveston
,
Texas
, dod
4 juli
2003
i
Los Angeles
,
Kalifornien
, var en
amerikansk
musikproducent
,
sangare
och
latskrivare
. White skapade ett flertal
soul
- och
discohitar
, inspelningarna inneholl ofta hans djupa
basrost
och sensuella framforande, som gav en romantisk stamning. White kallades ibland
The Maestro
("Mastaren") eller
The Walrus of Love
("Karleksvalrossen"). Totalt har Whites musik salt over 100 miljoner exemplar.
Barry White foddes som
Barry Eugene Carter
i Galveston i Texas
[
1
]
men vaxte upp i
South Central
, ett av de mest brottsdrabbade omradena av
Los Angeles
. Dar gick han med i ett
gang
vid tio ars alder.
Nar White var sjutton ar gammal domdes han till fyra manaders fangelse for att ha stulit
Cadillac
-dack for 30 000 dollar. Efter att ha kommit ut, lamnade Barry White ganget och inledde en musikkarriar i borjan av 1960-talet.
White har berattat om hur han en dag i tonaren vaknade upp och under natten hade fatt sin maktiga basrost. Den kom val till pass i de sanggrupper han gick med i, innan han forsokte sig pa en solokarriar i mitten av decenniet. Hans enda framgangar under 1960-talet var som
kompositor
: hans sanger spelades in av bland annat
Bobby Fuller
och TV-gruppen
The Banana Splits
. 1969 fick han till slut sitt genombrott nar han borjade sjunga tillsammans med de tre talangfulla kvinnliga sangerskorna i
Love Unlimited
.
Gruppen modellerades efter den klassiska
Motown
-gruppen
The Supremes
, och agnade tva ar at att finslipa klangbilden med White, innan de fick kontrakt med 20th Century Fox Records. White skrev, producerade och arrangerade den klassiska soulballaden "Walking in the Rain (With The One I Love)". Laten nadde topplistorna.
Under 1970-talet fick gruppen flera hits. Sa smaningom gifte sig White med gruppens kvinnliga forsangare, Glodean James. Under arbetet med nagra demoinspelningar for en manlig sangare, foreslog
skivbolaget
att White skulle prova att vara
lead singer
. White tvekade, men gick sedan med pa det, och skapade pa det sattet musikhistoria.
Bland Barry Whites hits finns bland annat "I'm Gonna Love You Just a Little More Baby" (1973), "Never, Never Gonna Give You Up" (1973), "Can't Get Enough of Your Love, Babe" (1974), "You're the First, the Last, My Everything" (1974), "What Am I Gonna Do With You" (1975), "Let the Music Play" (1976), "Your Sweetness is My Weakness" (1978), "Change" (1982), "Sho' You Right" (1987) och "Practice What You Preach" (1994).
Barry Whites musik forekom ofta i den framgangsrika TV-serien
Ally McBeal
under sent 1990-tal. Serien anvande olika satt att visa vad rollfigurerna tankte, och John Cage (spelad av
Peter MacNicol
) horde ibland Barry White nar han var sexuellt upphetsad. Anvandningen av Whites musik gjorde den popular igen och White upptradde senare i serien.
White var forebilden for rollfiguren
Chef
i TV-serien
South Park
. Han erbjods rollen, men som hangiven
kristen
, var White obekvam med seriens ratt vanvordiga humor.
Isaac Hayes
tog rollen istallet.
White gjorde ocksa ett par gastframtradanden i TV-serien
The Simpsons
. I ett av dem anvandes hans basrost for att locka till sig
ormar
.
Whites
memoarer
,
Barry White: Love Unlimited
, skrevs tillsammans med
Marc Eliot
och publicerades 1999.
Barry White hade haft kroniskt
hogt blodtryck
en langre tid, och det resulterade i att hans
njurar
slutade fungera pa hosten
2002
. Han drabbades av
stroke
i maj
2003
, och tvingades darefter att trada tillbaka.
Den 4 juli 2003 dog White pa
Cedars-Sinai Medical Center
i vastra Hollywood-delen av
Los Angeles
, vid endast 58 ars alder. Han sade under senare delen av sitt liv att han skulle vilja bli ihagkommen som en god manniska som rakade kunna sjunga.
Den 20 september 2004 blev Barry White invald i
Dance Music Hall of Fame
vid en ceremoni i
New York
for sina framgangar som artist.
- 1972: From a Girl's Point of View We Give to You
- 1973: Under the Influence Of
- 1974: Rhapsody in White
- 1974: Together Brothers
- 1974: In Heat
- 1974: White Gold
- 1975: Music Maestro Please
- 1976: My Sweet Summer Suite
- 1977: He's All I've Got
- 1978: My Musical Bouquet
- 1979: Super Movie Themes, just a little bit different
- 1979: Love Is Back
- 1981: Let 'Em Dance!
- 1981: Welcome Aboard
- 1983: Rise
Topplista:
Billboard Hot 100
; Dansmusiktopplista:
Hot Dance Music/Club Play
.
- 1972 "Walkin' In the Rain With the One I Love (#14 US)
- 1973 "It May Be Winter Outside (But In My Heart It's Spring) (#83 US)
- 1974 "Under the Influence Of Love" (#76 US)
- 1975 "I Belong To You (#27 US)
- 1974 "Love's Theme" (#1 US)
- 1974 "Rhapsody In White" (#63 US)
- 1975 "Satin Soul" (#22 US, #11 Dance)
- 1976 "My Sweet Summer Suite" (#48 US) / "Brazillian Love Song" (#1 Dance - raknas som dubbelsidig singel pa danslistan)
- 1977 "Theme From King Kong" (#68 US, #7 Dance)
- 1981 "Welcome Aboard" (#59 Dance)
- 1973 "I'm Gonna Love You Just a Little More Baby" (#3 US)
- 1973 "I've Got So Much Love To Give" (#32 US)
- 1974 "Never, Never Gonna Give You Up" (#7 US)
- 1974 "Honey Please, Can't Ya See" (#44 US)
- 1974 "Can't Get Enough Of Your Love Babe" (#1 US)
- 1975 "You're the First, the Last, My Everything" (#2 US, #2 Dance)
- 1975 "What Am I Gonna Do With You" (#8 US)
- 1975 "I'll Do For You Anything You Want Me To" (#40 US)
- 1976 "Let the Music Play" (#32 US)
- 1976 "Baby, We Better Try To Get It Together" (#92 US)
- 1977 "I'm Qualified To Satisfy You" (#30 Dance)
- 1977 "It's Ecstasy When You Lay Down Next To Me" (#4 US, #5 Dance)
- 1978 "Oh What a Night For Dancing" (#24 US)
- 1978 "Your Sweetness Is My Weakness" (#60 US, #16 Dance)
- 1990 "The Secret Garden (Sweet Seduction Suite)" (
Quincy Jones
med
Al B. Sure!
,
James Ingram
,
El DeBarge
och Barry White) (#31 US)
- 1994 "Practice What You Preach" (#18 US)
- 1995 "Come On" (#87 US)
- 1996 "
Slow Jams
" (
Quincy Jones
med
Babyface
,
Tamia
,
Portrait
och Barry White) (#68 US)