Se Underhallningsvald#Underhallningsvaldets paverkan

Norge redigera

1980 startade debatten pa allvar i Norge , i samband med debattprogrammet Pa sparket , som visade klipp fran flera valdsfilmer, foljt av debatt. Detta ledde till okad efterfragan pa hyrvideo runtom i Norge. ^{[ 1 ]}

Storbritannien redigera

En liknande term pa engelska var "Video nasty", som anvandes i Storbritannien under 1980-talet, och ledde 1984 till att Video Recordings Act 1984 antogs. ^{[ 2 ]}

Sverige redigera

"Videovald" var ett vanligt begrepp i Sverige under 1980-talet . Tidigare, da bara biografer och fran 1950-talets mitt och Sveriges Television (SVT), visade film offentligt i Sverige, kunde statsmakterna enklare reglera underhallningsvaldet och klippa bort det som ansags olampligt. Videovaldet var ett omdebatterat amne pa Sveriges socialdemokratiska arbetarepartis kongress 1984. ^{[ 3 ]}

Studio S program och efterfoljande debatt redigera

Den 2 december 1980 ^{[ 4 ]} visade TV-programmet Studio S i SVT ett program om valdsfilmer pa videomarknaden, med utdrag ur filmer som Eaten Alive , The Boogeyman , Terror , Verktygsmordaren och Dodens mannekanger men den mest uppmarksammade filmen blev Motorsagsmassakern ( The Texas Chain Saw Massacre ) fran 1974 som kom att bli en symbol for begreppet "videovald". I programmet togs ocksa upp att minderariga barn tittade pa Motorsagsmassakern och andra valdsrelaterade filmer, nagot som programledaren Goran Elwin menade foll under brottsbalken kap 12, 16§ fran 1949. ^{[ 5 ]} Skolan Skiftingehus i Eskilstuna (samt tva skolor i Ornskoldsvik ) meddelade att de tankte bojkotta laromedel fran Esselte om de inte upphorde med forsaljning och uthyrning av videovald.

Sveriges utbildningsminister Jan-Erik Wikstrom ( fp ) var mycket upprord over videovaldets forekomst, citerade Bibeln ^{[ 6 ]} ( Matteus 18:6 ), ^{[ 7 ] [ 8 ]} kritiserade Sveriges Radio (SVT:s davarande moderbolag) for att i programmet visa utdrag av filmerna och menade att man kunde ha illustrerat fragan utan att "ytterligare sprida valdet". Han riktade en vadjan till distributorerna "Sluta med er verksamhet! [...] Det ar val den spontana manskliga reaktion man har. Varfor haller ni pa med den har hanteringen? Sluta med den!" En orolig foralder utbrast "Hur ska du radda oss fran det har? Du ar ansvarig!"

Efter programmet horde flera tusen tittare horde av sig till SVT:s klagomur och en livlig debatt foljde. De foljande tre dagarna kommenterades videovaldet pa 36 dagstidningars ledarplats. ^{[ 9 ]} Distributoren Esselte beslutade att dra alla sina filmer infor granskning, och bad aven om ursakt for vissa filmer som redan distribuerats. Dagen darpa ingrep polisen i Stockholm mot fyra uthyrare, och beslagtog omkring 300 hyreskontrakt. Polisen undersokte hur manga minderariga som hyrt videokassetter, och om firmor brutit mot nagon da gallande lag. Nagot atal blev det dock inte. En utredning tillsattes, vilken fick i uppdrag att granska marknaden och inkomma med forslag for att stoppa uthyrningen och forsaljningen av "extrema valdsfilmer" ^{[ 10 ]} .

Sjalva videobandspelarna blev forknippade med videovald och det uppfattades i manga ar som "fult" att aga en ^{[ 11 ]} , en uppfattning som var overgaende. ^{[ 12 ]} I slutet av 1980 var videobandspelare ovanliga i svenska hushall; De flesta som agde en video var larare. ^{[ 12 ] [ fortydliga ]} Omkring fyra procent av de som hade TV beraknades ocksa ha videobandspelare. ^{[ kalla?behovs ]} Effekten av de reportage som Studio S gjorde blev att forsaljningen av videoapparater okade ^{[ kalla?behovs ]} och att filmer som Motorsagsmassakern i stallet blev mycket efterfragade. ^{[ kalla?behovs ]}

Beslutet i Sveriges riksdag redigera

Efter inslaget i Studio S tillsatte Justitieministern Hakan Winberg (m) och utbildningsministern Jan-Erik Wikstrom (fp) en snabbutredning, den sa kallade "videogramutredningen", som lade fram ett lagforslag som den 9 juni 1981 antogs av riksdagen : " Lag om forbud mot spridning av filmer och videogram med valdsinslag " ( SFS 1981:485 ). "Videogramlagen" forbjod, fran den 1 juli samma ar, spridning och forsaljning av videor med "nargangna eller langvariga skildringar av ratt eller sadistiskt vald" samt forbjod utlamnande av videor med "ingaende skildringar av verklighetstrogen karaktar som aterger vald" till barn under 15 ar. ^{[ 9 ]}

Med rostsiffrorna 260?67 rostades det aven for att aven vuxna skulle hindras att ta del av videofilmer med "nargangna och langvariga skildringar av ratt och sadistiskt vald". I de vuxnas fall antogs dock ingen lag. I vuxenfallet var fragan tvungen att behandlas som ett ingrepp i den svenska yttrandefriheten vilket kravde att lagforslaget vilade i minst 12 manader ^{[ 13 ]} .

Den 12 juni 1982 antog Sveriges riksdag, pa sin sista arbetsdag fore 1982 ars sommaruppehall , med rosterna 299-1 foregaende ars vilande forslag till svensk lag mot videovald. Folkpartiets Hadar Cars var den ende som sa nej, da han varnade for inskrankningar i de demokratiska rattigheterna. Lagen skulle trada i kraft den 1 augusti samma ar och riktas mot filmer och program med "nargangna och langvariga skildringar av ratt och sadistiskt vald" ^{[ 14 ]} .

Tillampning av den nya lagen redigera

Den 18 februari 1983 domde tingsratten i Kristianstad en kvinnlig videofilmsuthyrare i Ahus till 50 dagsboter for brott mot Sveriges nya lag om videovald, och domen var den forsta av sitt slag i Sverige. Till en 14-arig pojke hade hon hyrt ut en film ^{[ fortydliga ]} som inneholl tortyr , mord och kannibalism , och under visningen i ratten behovde man inte ens se fardigt filmen for att klargora det. Butiksinnehavaren var skyldig att kontrollera aldern pa den som hyrde. ^{[ 15 ]}

Kritik mot inslaget i Studio S och debatten som foljde redigera

1992 gjorde filmvetaren Mark Comerford i Filmhaftet en analys av programmet. Han skrev da att det inte framst var barnen som Studio S ville skydda utan det statliga tv-monopolet: "En allman moralpanik sammanfoll med en radsla bland tv-folk for vad som uppfattades som en hotfull konkurrens fran ett nytt medium." ^{[ 16 ]}

Arbetsmetoden som Studio S anvande ifragasattes 22 ar senare i ett inslag av Filmkronikan i oktober 2002, ^{[ 12 ]} producerat med anledning av att det statliga Valdsskildringsradet kommit ut med en publikation ^{[ fortydliga ]} i fragan. ^{[ 17 ]} I inslaget pastods att Studio S skulle ha valt ut nagra barn som de ansag vara lampliga och sedan visat de mest omdiskuterade scenerna ur Motorsagsmassakern innan de inlett en intervju. De intervjuade, nu vuxna, kommenterade inslaget med "Allt ar ju tillrattalagt!" och "Det ar rena Wag the Dog [...] och vi ar skadisar." Enligt de intervjuade klipptes det tredje barnet bort ur intervjun eftersom redaktionen inte var nojd med hans svar. ^{[ 12 ]} Kanslichefen pa Valdsskildringsradet sade om videovaldsdebatten att det var moralpanik och att "nastan alla som var mest upprorda var de som visste minst [och] sallan hade sett de har filmerna. Sa pa det sattet blev det ju en ganska hogljudd debatt av en ganska okunnig skara." ^{[ 12 ]}

Stig Linnell , reporter pa Studio S , kallade Filmkronikans inslag for "Ohederligt och manipulativt". Programchefen Susanne Reich avfardade Linnells kritik av Filmkronikans reportage som stolliga konspirationsteorier och skrev att "Logn, fejk och videovald ar en passande titel for den arbetsmetod som Studio S praktiserade." ^{[ 17 ]}

Efter intervjun fick barnen 200 kronor var samt ett McDonald's -besok. ^{[ 17 ]}

2010 kommenterade Peter Eliasson Studio S -programmet i en kronika i Skanska Dagbladet : "I slutanden ar helheten ogenerat manipulerande och styrd, vilket sjalvklart gor att debattelementet helt saknas. Jag har inte sett nagot varre vare sig forr eller senare." ^{[ 18 ]} Ann Charlott Altstadt pa Aftonbladet skrev att "Studioprogrammet kom att betraktas som svensk moralpaniks mest tontiga dikeskorning. Pa bloggar och hemsidor massakreras programmet som symbol for den formyndaraktiga statstelevision som ville begransa manniskors fria val." men menade ocksa att "medievaldets normalisering fatt mycket vidare konsekvenser an att framst socialt utsatta barn riskerar att bli valdsamma". ^{[ 19 ]}

Pa dagen 30 ar efter att programmet sandes saldes programmet paketerat i en DVD-box "Studio S och videovaldet" tillsammans med inslaget fran Filmkronikan samt filmerna Motorsagsmassakern , Verktygsmordaren , The Boogeyman , Dodens mannekanger , Eaten Alive och Terror . ^{[ 19 ] [ 20 ]}

• Erik Eriksson. " Videovald ar kvinnovald ", Aftonbladet debatt, 28 november 2002. Last den 3 juli 2011.
• Hur videovaldet blev vedervardigt
• Jeanette Gentele. " Totalforbjudna filmer visas i originalskick ", Svenska Dagbladet , 14 januari 2004. Last den 3 juli 2011.