Vansterpartiet ser sig som en del av den internationella arbetar- , kvinno- och fredsrorelsen och baserar sin politik pa tva teoretiska grundpelare ? socialism och feminism pa ekologisk grund. Partiet ser de marxistiska och feministiska analysverktygen som viktiga for sin politik. ^{[ 18 ]} Vansterpartiet ar kritiskt till vad man menar ar den kapitalistiska marknadsekonomins oformaga att kunna tillgodose manniskans behov, darfor vill man avskaffa kapitalismen men aven det man kallar for patriarkatet till forman for ett jamlikt socialistiskt samhalle. ^{[ 19 ] [ 20 ]} Vansterpartiet sammanfattar malet for sin politik pa foljande satt: att forverkliga ett samhalle grundat pa demokrati, jamlikhet och solidaritet, ett samhalle befriat fran klass-, kons- och etniskt fortryck, ett rattvist och ekologiskt hallbart samhalle dar kvinnor och man bygger sin egen framtid i frihet och samverkan. ^{[ 21 ]}

Feminism som begrepp introducerades i partiprogrammet 1997, men man anser sig alltid ha arbetat for att starka kvinnors rattigheter. ^{[ 22 ]} Vansterpartiet vill skapa ett samhalle baserat pa en socialistisk och feministisk grund . ^{[ 23 ]}

Vansterpartiet foresprakar en stor offentlig sektor som bygger pa hojda skatter for framfor allt hoginkomsttagare och storforetag, samt pa kapital. De vill att skattepolitiken ska omfordela resurser fran de rikaste till de fattigaste. De vill att inkomster oavsett kalla ska skattas likadant, det vill saga att arbetsinkomster och inkomster fran exempelvis a-kassa ska beskattas pa samma satt. ^{[ 24 ]}

Vid folkomrostningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 argumenterade Vansterpartiet mot den Europeiska unionen . Vid partikongressen i maj 2024, slopade de dock kravet pa EU-utrade. ^{[ 25 ]} De slog darmed folje med Miljopartiet och Sverigedemokraterna som slopade sina uttradeskrav ar 2008 respektive 2019. ^{[ 26 ] [ 27 ]} Det betyder att alla svenska partier utom nagra smapartier nu foresprakar svenskt EU-medlemskap.

Infor EU-valet 2024 patalade Vansterpartiet att "EU paverkar ditt liv varje dag. Allt ifran hur hog din elrakning ar, hur langa dina arbetspass far vara till om taget kommer i tid paverkas av lagar och riktlinjer fran EU." Under valkampanjen var deras sex viktigaste EU-fragor en stark valfardsstat , klimatet , bra loner och arbetsmiljo , internationell brottslighet , demokrati och fred . ^{[ 28 ]}

Vansterpartiet driver fragan om arbetstidsforkortning genom sex timmars arbetsdag med bibehallen lon. ^{[ 29 ]}

Vansterpartiet vill forbjuda vinster i valfarden och menar att valfardsresurser skall fordelas efter behov. ^{[ 30 ]}

Vansterpartiet bildades 1917 av vansteroppositionen inom Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) samt merparten av davarande dess ungdomsforbund, Socialdemokratiska Ungdomsforbundet (SDUF). Hogerfalangen inom ungdomsforbundet som leddes av Per Albin Hansson lamnade forbundet till forman for moderpartiet, och var med i bildandet av ett nytt ungdomsforbund, nuvarande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsforbund (SSU). Detta kom av en strid mot SAP:s partilednings ultimatum om total lojalitet genom bland annat den sa kallade munkorgsstadgan som vansterfalangen och ungdomsforbundet kritiskt menade var till for att tysta oppositionen inom partiet. Det nya partiet som bildades genom partisplittringen , Sveriges socialdemokratiska vansterparti (SSV), var senare med och grundade Komintern 1919. Partiet kantades inledningsvis av haftiga falangstrider och medlemmar uteslots eller lamnade partiet, for att bilda nya socialistiska forbund. Under tiden i Komintern styrdes partiet av det sovjetiska kommunistpartiet , som da i Sverige sags som landets framsta politiska fiende. ^{[ 31 ]}

Partiet var det enda i riksdagen som inte ingick i andra varldskrigets svenska samlingsregering . Trots att partiet aldrig ingick i nagot regeringssamarbete kunde SAP tillgodorakna sig Vansterpartiets parlamentariska stod. Aven efter att Komintern upplostes var partiet nara knutet till Sovjetunionen, nagot som andrades forst pa 1960-talet med en fornyelse av partiledningen, en utveckling som fortsatte under 1970-talet efter intryck av eurokommunismen , da partiet blev mer sjalvstandigt och det forsta kommunistiska partiet att principiellt acceptera politisk demokrati . Partiet fortsatte emellertid kontakterna med ett flertal socialistiska folkrepubliker anda tills jarnridan foll 1989 och Sovjetunionen kollapsade 1991.

Darefter under 1990-talet kom partiet att reformeras av de sa kallade "fornyarna" och kom att beteckna sig som ett socialistiskt , feministiskt och miljotankande parti, snarare an kommunistiskt, med aktivt samarbete med de socialdemokratiska regeringarna. I borjan av 2000-talet led "fornyarna" nagot av ett nederlag i maktkampen med de sa kallade "traditionalisterna", vilket ledde till att "fornyarna" bildade Vagval Vanster . Under 2010-talet narmade sig partiet Miljopartiet och Socialdemokraterna , forst inom det rodgrona samarbetet och sedan i budgetsamarbete, samtidigt som traditionalisterna marginaliserades och fornyarna atertog kontrollen.

De europeiska socialdemokratiska organisationerna var anslutna till den socialistiska Andra internationalen som bildades 1889. Man bildade de forsta fackforbunden och kampade for allman och lika rostratt . Internationella arbetarrorelsen splittrades nar forsta varldskriget brot ut 1914 da man inte uppnadde en enad front mot kriget.

Arbetarrorelsen hade nu en skiljelinje mellan reformister , som i flera nationer ingick i nationella regeringar och foresprakade socialism med reformer, medan de revolutionara menade att man skulle fortsatta med den socialistiska revolutionen. De revolutionara falangerna borjade nu kalla sig kommunister .

I Sverige kom splittringen i Socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) 1917. Vansteroppositionen, som inspirerades av Lenins bolsjeviker och frihetliga socialister , ^{[ 32 ]} ansag att partiet hade gatt for langt at hoger. ^{[ 33 ]} Pa den tionde partikongressen som holls i februari inledde partiordforanden, Hjalmar Branting , med att det skulle bli "en uppgorelsens dag". ^{[ 34 ]} Vansteroppositionen uteslots och nastan samtliga medlemmar i ungdomsforbundet, Socialdemokratiska Ungdomsforbundet (SDUF), anslot sig till den revolutionara organisationen. Den nya gruppen bildade Sverges socialdemokratiska vansterparti (SSV) 13 maj 1917. ^{[ 35 ]} De ledande initiativtagarna var bland andra Ture Nerman , Kata Dalstrom , Carl Lindhagen , Karl Kilbom , Zeth Hoglund och Fredrik Strom . De tre sistnamnda deltog pa den kommunistiska internationalens kongresser dar bland andra Vladimir Lenin och Lev Trotskij deltog. ^{[ 33 ]}

SSV intog en antimilitaristisk och internationell hallning. Tillsammans med andra vanstersocialistiska partier var man med och grundade Tredje internationalen ( Komintern ) 1919. De ryska bolsjevikerna som i oktoberrevolutionen tagit makten och bildat Sovjetryssland blev ledande parti.

Ar 1921 bytte SSV namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP) och anammade Kominterns 21 teser. Nar detta skedde brot sig en grupp reformister ledda av Ivar Vennerstrom ur partiet och tog med sig namnet till det av dem startade Sverges socialdemokratiska vansterparti . Ar 1924 brot sig annu en minoritet ut ur partiet tillsammans med ledargestalterna Zeth Hoglund och Fredrik Strom efter en dispyt med Kominterns ordforande Grigorij Zinovjev och den okande centraliseringen i Komintern.

Ar 1926 organiserade SKP en fackforeningskonferens med ledamoter som representerade 80?000 arbetare.

Ar 1929 kom den storsta splittringen i partiets historia da Karl Kilbom och storre delen av medlemmarna uteslots av Komintern, och flera medlemmar lamnade partiet. Kilbom drev tillsammans med Nils Flyg och partimajoriteten ett eget SKP . Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanfor. Det kominterntrogna partiet reorganiserades och leddes av Hugo Sillen och fick tre procent av rosterna i andrakammarvalet 1932 medan det gamla kommunistiska partiet som leddes av Kilbom fick 5,32 procent. Partierna kallades for enkelhetens skull efter respektive ledare; Sillenarna och Kilbomarna . 1934 bytte Kilboms parti namn till Socialistiska partiet och under 1930-talet hade det storre stod an Sillens parti, men upplostes sa smaningom under 1940-talet efter att under Flygs ledning ha valt en tyskvanlig hallning under andra varldskriget.

De politiska forandringarna i Europa under borjan av 1930-talet foranledde en kursandring i Kominterns politiska linje. Kominterns sista kongress holls 1935 och dar fastslog man en enad front med samtliga partier som motsatte sig fascism , det som kom att kallas folkfront . Det framsta samarbetet var emellertid " enhetsfronten " som enbart skulle besta av arbetarklassen som representerades av socialistiska och kommunistiska organisationer. En del av dessa folkfronter deltog i val och bildade regering, till exempel i Frankrike och i Spanien.

Folkfronten segrade i valen som holls 1936 i Spanien , i Frankrike satt en vansterkoalition bestaende av franska kommunistpartiet , socialistpartiet och ett radikalt socialistiskt i regeringsstallning 1936?1938, likaledes i Chile 1932?1952.

Spanska inbordeskriget brot ut 1936 nar konservativa, fascistiska och nationalistiska krafter under militaren Francisco Franco ledde en revolt for att krossa republikens folkfront med vald. Frivilliga internationella brigader akte ned till Spanien for att forsvara republiken, daribland uppemot 500 svenskar.

Andra varldskriget var en svar period for partiet. SKP var den enda politiska kraften i Sverige som stodde den sovjetiska sidan i finska vinterkriget och var enda riksdagspartiet som inte fick sitta med i Per Albin Hanssons samlingsregering . Liksom resten av den kommunistiska rorelsen gjorde SKP 1939 analysen att kriget var ett imperialistiskt krig, en analys som i mangt och mycket praglades av Molotov?Ribbentrop-pakten som Sovjetunionen undertecknat med Tyskland.

Dessutom internerades manga av partiets medlemmar i arbetslager , som Storsien i Norrbotten , med motiveringen att de kunde tankas planera statsfientlig verksamhet. Den 2 mars 1940 utfordes det storsta politiska terrordadet under 1900-talet i Sverige i och med attentatet mot partiets tidning Norrskensflamman , da redaktionen bombades av personer med anknytning till hogertidningen Norrbottens-Kuriren och militaren. Fem manniskor dog.

SKP under ledning av Sven Linderot kom starkt tillbaka i andrakammarvalet 1944 dar man fick rekordhoga 10,3 procent, delvis beroende pa sovjetiska armens militara framgangar och medverkande i att befria Europa fran nazism . ^{[ 36 ]} Partiet fick darfor en allt mer betydande roll i den svenska arbetarrorelsen.

Innan partikongressen 1944 vaxte nya linjer inom partiet fram, man antog det socialdemokratiska efterkrigsprogrammet och strok begreppet proletariatets diktatur fran partiprogrammet. ^{[ 37 ]} Fran och med nu skulle man inte vara lika distanserade till Socialdemokraterna och de icke-kommunistiska fackliga representanter som valdes pa arbetsplatserna. Man foresprakade istallet en enad arbetarrorelse.

Ar 1945 ledde kommunisterna metallarbetarstrejken som varade fran februari fram till juli och omfattade 120?000 verkstadsarbetare.

Medlemsantalet infor partikongressen 1946 okade till runt 48?000 medlemmar fran 21?234 medlemmar 1940.

Ar 1946 fick SKP 11,2 procent i de kommunala valen. ^{[ 38 ]}

Ar 1948 skedde Pragkuppen och partiets ledare ser handelserna i Tjeckoslovakien som en positiv forebild for Sveriges utveckling. Partiets ledning uttalar i en riksdagsdebatt att demokrati som styrelseskick inte har ett egenvarde. ^{[ 36 ]}

Det stora inflytandet SKP fatt i fackforbunden och genom metallarbetarstrejken 1945 minskade dock drastiskt nar Tage Erlander pa 1950-talet uttalade fackforeningarnas roll som slagfalt mot kommunisterna. 1950-talet blev en nedgang for SKP.

Ar 1951 blev Hilding Hagberg ny partiledare. Hagberg forde en utrikespolitik som praglades av lojalitet mot Sovjetunionen, men foresprakade ett narmande till socialdemokratin pa det inrikespolitiska planet och en ideologisk utveckling for en fredlig vag till socialismen. Narmande till socialdemokratin var kontroversiellt inom SKP och ledde till intern strid. Set Persson , en av vansterfalangens framsta foretradare, borgarrad i Stockholm fram till 1950 och medlem i partistyrelsen, kritiserade denna attityd gentemot det regerande partiet och foresprakade en hardare linje mot socialdemokratin vid partikongressen 1953. Emellertid fick Persson kongressen emot sig och blev starkt kritiserad. I och med detta begarde han sitt uttrade ur partiet, och bildade i juli 1956 Sveriges kommunistiska arbetarforbund (SKA), som foresprakade en stalinistisk linje och kritiserade Nikita Chrusjtjovs reformer i Sovjetunionen. ^{[ 39 ]}

For att undvika att bli beroende av kommunisterna i riksdagen och ha ett bredare regeringsunderlag valde Erlander att bilda en koalitionsregering med Bondeforbundet mellan 1951 och 1957. ^{[ 40 ]} Dock var de tva koalitionspartnerna delade i fragan om pensionerna, dar Socialdemokraterna stod narmare SKP. Detta ledde bland annat till en gemensam kampanj i folkomrostningen 1957 om ATP-fragan tillsammans med Socialdemokraterna for Linje 1 om allman och obligatorisk tjanstepension finiansierad med arbetsgivaravgifter , som totalt samlade 46,4% av rosterna. Kommunisternas roster samt folkpartisten Ture Konigson nedlagda rost blev avgorande vid omrostningen i Andra kammaren . ^{[ 41 ]}

Trots att partiet tagit starkt stallning mot omsattningsskatten och att delade uppfattningar fanns inom arbetarrorelsen slapptes det socialdemokratiska forslaget fram vid de bada kammarnas gemensamma votering 1959 efter avgangshot fran davarande statsministern Erlander och risk for ett maktskifte. Enligt kommunisterna, LO och delar av socialdemokratin skulle den nya skatten drabba arbetare. ^{[ 42 ]} Denna skiljelinje gallande indirekt beskattning pa konsumtion forblev aterkommande mellan partierna trots likartade fordelningspolitiska mal, da socialdemokratin stravade efter att balansera statsbudgeten for att mojliggora riktade insatser medan kommunisterna ansag att den regressiva skatten drabbade personer med begransade ekonomiska resurser hardast. ^{[ 43 ] [ 44 ]}

Under 1950-talet och en bit in pa 1960-talet fick partiet ekonomiskt stod fran Sovjetunionens kommunistiska parti . De fick arligen en summa som varierade mellan 20?000 USD ar 1951 till 70?000 USD ar 1962, det storsta beloppet var 150?000 dollar ar 1963 och 1964. ^{[ 45 ]}

Partiet startade flera frontorganisationer for att indirekt kunna verka for Sovjetunionen och dess satellitstater . Pa ordforandeposten brukade en socialdemokrat placeras, men organisationen drevs av kommunister. Namnas kan Svenska Fredskommitten , Forbundet Sverige?DDR och Forbundet Sverige?Sovjetunionen . Ar 1961 grundades dessutom resebyran Folkturist som specialiserade sig pa resor till oststaterna .

1960-talet blev en forandringarnas tid for SKP. Sedan det omvalvande aret 1956 med Nikita Chrusjtjovs tal dar han kritiserade Josef Stalin och Ungernrevolten hade ett allt storre internt missnoje vaxt mot partiledningens inslagna politik. Manga yngre medlemmar, bland andra C.-H. Hermansson , Sture Ring , Lars Werner , Kjell E. Johanson , borjade reagera och kravde forandringar av partiet. Kongressen 1964 blev en seger for fornyarna i partiet. C.-H. Hermansson blev partiets ordforande och borjade successivt forandra partiet och fjarma sig fran de stalinistiska kvarlevorna och den okritiska hallningen till Sovjetunionen. ^{[ 46 ] [ 47 ]} Avsikten var att gora partiet anpassat till svenska forhallanden daribland att acceptera den svenska parlamentariska demokratin fullt ut. ^{[ 48 ]}

Med ekonomiskt stod fran direktoren for Svenska Sovjetfilm AB kopte SKP 1964 det som idag ar Vansterpartiets kursgard i Syninge i Norrtalje. ^{[ 49 ] [ 50 ]}

Den 16 maj 1967 bytte SKP namn till Vansterpartiet Kommunisterna (VPK). ^{[ 51 ]} Namnskiftet sammantraffade med att en internationellt orienterad vanstersocialism vaxte fram inom partiet. Det nya namnet syftade till att kompromissa mellan "traditionalisterna" och "modernisterna". Enligt Jorgen Hermansson, professor pa Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, forhindrade omvandlingen av partiet "tillkomsten av en ny vanstersocialistisk partibildning av det slag som uppstod i Norge och Danmark". ^{[ 52 ]}

Ar 1967 brot sig en mindre grupp ut och bildade Kommunistiska Forbundet Marxist-Leninisterna (KFML), den forsta "ny-vanster"-organisationen i Sverige som inspirerats av maoismen . KFML splittrades i sin tur ytterligare och bytte 1973 namn till VPK:s gamla namn Sveriges kommunistiska parti.

Partiet var starkt kritiskt till det pagaende Vietnamkriget och anordnade insamlingar till FNL . Ar 1968, ironiskt nog samtidigt som vanstervindarna blaste som starkast i Sverige, gjorde partiet ett av sina samsta val nagonsin och fick bara tre procent av rosterna. Forklaringen kan delvis bero pa handelserna i Tjeckoslovakien detta ar . Den Sovjetledda inmarschen i landet och krossandet av forsoket att demokratisera det kommunistiska systemet i Tjeckoslovakien , hade skakat omvarlden. Hermansson tog mycket tydligt avstand fran inmarschen, men hans trovardighet skadades av att flera av den aldre generation oppet och hogljutt forsvarade den sovjetiska inmarschen (daribland den forre partiledaren Hilding Hagberg ). Under 1970-talet forandrades attityden till Sovjetunionen inom flera av de europeiska kommunistpartierna under intryck av eurokommunismen .

Ar 1970 brot ungdomsforbundet med partiet och ett nytt ungdomsforbund bildades.

Den senaste storre splittringen kom 1977 nar den mer Moskvatrogna "gammelkommunistiska"-fraktionen trottnade pa partiets forandringsprocess. Ungefar en fjardedel av medlemmarna och tva av dess riksdagsledamoter skapade utbrytarpartiet Arbetarpartiet Kommunisterna (APK). Detta kan ha bidragit till att den borgerliga regeringen fick sitta kvar efter det ytterligt jamna riksdagsvalet 1979 ; utbrytarna kom inte in i Sveriges riksdag, men om deras roster tillfallit VPK hade det socialistiska blocket kunnat fa majoritet. Trots splittringen fortsatte oklarheten gallande avsaknaden av demokrati inom ostblocket att kanneteckna den interna debatten inom VPK, da delar av partiet ansag att Sovjetunionen och landerna med planekonomi varit en socialistisk motkraft mot imperialism och kapitalism . ^{[ 52 ]}

Tva ar innan splittringen hade Lars Werner tagit over partiledarposten. Werner sags som en kompromisskandidat men det kunde alltsa inte hejda splittringen. Men anda blev det en viss tillbakagang i partiets installning till de statsbarande kommunistpartierna. Officiellt ville man betona sitt oberoende, men pa ett nagot ambivalent satt bibeholls och aterupptogs de vanskapliga forbindelserna till broderpartier inom Sovjetunionens intressesfar och i synnerhet till Sovjetunionens kommunistiska parti . VPK kritiserade oppet sidor av den sovjetiska politiken som exempelvis Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968 och invasionen av Afghanistan .

Enligt dokument fran SUKP centralkommittes arkiv fick VPK trots detta fortfarande inofficiellt bistand i form av betalda tjanster som skulle synas mindre i rakenskaperna, enligt ett arkiverat motesprotokoll fran da VPK:s partisekreterare Bo Hammar motte ambassadradet Jevgenij Rymko. ^{[ 53 ]} Detta bestod av bistand i form av betalda resekostnader till Vietnams kommunistpartis kongress, sjukhusvard i Sovjetunionen for en av VPK:s partimedlemmar och fiktiva bestallningar av produkter fran foretag som agdes av VPK. ^{[ 53 ]} Dessa forbindelser odlades fram till Sovjetunionens upplosning . En radsla for att utbrytarna i APK , fran 1977 och framover ta over kontakterna med partierna i de kommunistiskt styrda landerna spelade in som en drivande orsak till den andrade hallningen. ^{[ kalla?behovs ]} Under 80-talet hade VPK goda forbindelser med regimen i Nordkorea och man utvaxlade telegram med gratulationer. 1983 besokte Lars Werner och Bo Hammar Nordkorea. 1987 skickade Werner och VPK gratulationer till Kim Il-sung pa dennes 75-arsdag. ^{[ 54 ]}

Under folkomrostningen om karnkraften 1980 kampanjade VPK for Linje 3, som foresprakade karnkraftens avveckling inom 10 ar. Kampanjen leddes av Lennart Daleus och genomfordes tillsammans med karnkraftskritiska Centerpartiet och KDS , men forlorade omrostningen med endast 38,7% av rosterna, mot 39,1% for Linje 2 som foresprakade en successiv avveckling. ^{[ 55 ]}

I riksdagspolitiken brots den tidigare isoleringen av davarande VPK 1982 i och med att partiet sade nej till den foreslagna momshojningen som foreslogs av den davarande socialdemokratiska regeringen Palme for att finansiera valloftena. Istallet fick partiet efter forhandlingar mellan Palme och Werner fran riksdagens talarstol igenom hojda livsmedelssubventioner som kompensation for momshojningen samt hojd tobaksskatt for att finansiera dessa subventioner. ^{[ 56 ]}

Werner var popular bland valjarna, och i en opinionsundersokning 1988 gav 25% av de tillfragade hogsta poang till honom bland Sveriges davarande partiledare. Detta ledde dock enbart till tva nya mandat i 1988 ars riksdagsval da partiet erholl 5,84% av rosterna. ^{[ 57 ]}

Vid regeringskrisen 1990 rostade partiet tillsammans med de borgerliga ned den sittande S-regeringen :s forslag, som innebar ett krispaket med bland annat strejkforbud och lonestopp. Detta fick till foljd att regeringen avgick, men med tanke pa att det inte fanns nagot underlag for en borgerlig trepartiregering, pa grund av riksdagens socialistiska majoritet, avlostes denna regering efter fjorton dagar av en ny S-regering , som VPK stodde i riksdagen vid regeringsbildningen. ^{[ 58 ] [ 59 ]}

Efter realsocialismens sammanbrott i Osteuropa strok partiet 1990 kommunismen ur partinamnet och partiprogrammet. I valet 1991 efter namnbytet gick partiet tillbaka till endast 4,51% av rosterna, det lagsta valresultatet sedan 1968, och Socialdemokraterna forlorade regeringsmakten till de borgerliga , vilket gjorde att Vansterpartiet forlorade det inflytande partiet haft sedan 1982.

I januari 1993 valdes Gudrun Schyman till Lars Werners eftertradare. ^{[ 60 ]} Vid riksdagsvalet 1994 gick partiet framat och fick 6,16%, samtidigt som riksdagen aterigen fick en socialistisk majoritet, och Vansterpartiet kunde darmed inleda ett budgetsamarbete med Socialdemokraterna som annu en gang bildat regering . Partiet fick da igenom en hojd fastighetsskatt, hogre skatt pa koldioxidutslapp, karnkraft och vattenkraft, samt ekonomisk kompensation for mindre jordbruk som drabbades av de hojda fastighetsskatten. I utbyte mot dessa eftergifter slapptes krav pa hojd bolagsskatt och hogre skatt for hoginkomsttagare. ^{[ 61 ]} Dock blev budgetsamarbetet kortvarigt da finansminister Goran Persson valde att istallet gora upp med Centerpartiet varen 1995. ^{[ 59 ]} 1997 ingick partiet i en energiuppgorelse med Socialdemokraterna och Centerpartiet som innebar att bada reaktorerna i Barseback stangdes 1999 respektive 2005. ^{[ 62 ]}

Gudrun Schyman var partiledare for Vansterpartiet nar Sverige 1994 folkomrostade om att ga med i EU eller inte. Vansterpartiet stod pa nej-sidan och skrev bland annat i sitt valmanifest att ett medlemskap skulle urholka demokratin och hota en politik for valfard och social rattvisa. ^{[ 63 ]} Folkomrostningen om svenskt medlemskap gav till slut en seger for ja-sidan med drygt 52 procent av rosterna mot nej-sidans knappa 47 procent. ^{[ 64 ]}

Vansterpartiet vaxte sedan under Gudrun Schymans partiledarskap till Sveriges tredje storsta politiska parti . Vid riksdagsvalet 1998 erholl det 12 procent av valjarnas roster. Schyman positivt sarbehandlade vidare de fornyare inom partiet som inte sag sig sjalva som kommunister. 2000 holl Schyman ett tal som bland annat inneholl formuleringen "Vi har en gang for alla brutit med den kommunistiska traditionen. Vi avvisar Lenins parti- och statsteori. Vi avvisar de kommunistiska teorierna om den vapnade revolutionen, partiets ledande roll och enpartivalde och planekonomi". ^{[ 65 ]} Talet kom att kallas "kommunismen ar dod-talet" och skapade stor splittring inom partiet och Schyman hamnade pa kollisionskurs med flera ledande partiforetradare, daribland davarande partisekreterare Lars Ohly .

Efter att under decennier ha varit ett passivt stodparti till Socialdemokraterna blev Vansterpartiet allt ifran 1998 ett mer aktivt stodparti , och kunde tillsammans med Miljopartiet sluta formella samarbetsavtal om den ekonomiska politiken med den socialdemokratiska Regeringen Persson . Partiet kunde darmed 1998?2002 infria 47 procent av 115 explicita loften, och delvis genomfora (genom minst en motion) ytterligare 40 procent. ^{[ 66 ]}

I januari 2003 avgick den populara Gudrun Schyman efter en uppmarksammad skattetvist, och hon eftertraddes tillfalligt av Ulla Hoffmann . Samma ar publicerades ett upprop under rubriken Vagval Vanster i partiets interntidning Vansterpress , som en del av den interna maktkampen mellan sa kallade fornyare och traditionalister. Flera av dem som undertecknade uppropet hade riksdagsuppdrag och andra ledande positioner inom partiet, som till exempel Johan Lonnroth , davarande ledamot i programkommitten.

Mot slutet av Schymans partiledarskap hade Vansterpartiet borjat backa i opinionen. Schyman lamnade Vansterpartiet den 7 december 2004 och satt fram till valet 2006 som politisk vilde i riksdagen. Gudrun Schyman gick sedan over till det nybildade partiet Feministiskt initiativ som grundades i april 2005. ^{[ 67 ] [ 68 ]}

Efter att Gudrun Schyman avgatt 2003 eftertraddes hon av Ulla Hoffmann som var tillforordnad partiledare till dess att Lars Ohly tilltradde 2004. ^{[ 69 ]}

Hoffman ledde partiet under folkomrostningen om inforande av euron i Sverige 2003 , som blev en seger for nej-sidan som Vansterpartiet tillhorde. ^{[ 70 ]} Under valrorelsen var Vansterpartiets kommande ledare Jonas Sjostedt partiets kampanjledare. ^{[ 71 ] [ 72 ]}

Ulla Hoffmann har skrivit boken Som en skank fran ovan ? Politiken bakom pensionssveket. ^{[ 73 ]} Hoffmann var medlem i den grupp som regeringen utsag att ta fram ett forslag till ett nytt pensionssystem . I boken kritiserar hon det nya pensionssystemet tillkomst och skildrar hur beslutet att reformera pensionssystemet drevs igenom.

Pa kongressen i februari 2004 led "fornyarna" ett svidande nederlag. De forlorade omrostningen om partiprogrammet och manga av dem som ursprungligen undertecknat uppropet blev inte omvalda. Samtidigt valdes Lars Ohly till partiledare. Senare avslojade tidningen Flamman ett hemligt strategidokument, Plan B , som bland annat riksdagsledamoten Karin Svensson Smith officiellt sagt sig ha varit med och tagit fram. ^{[ 74 ]} I mitten av maj 2004 bildade man den ekonomiska foreningen Vagval Vanster , med sate i Uddevalla , ordforande blev Johan Lonnroth . ^{[ 75 ]}

2006 sammantradde en ny partikongress. I sitt oppningsanforande pa kongressen patalade Lars Ohly att fraktionsbildarna i Vagval Vanster skadade partiet med sina ageranden och oppna strid i media. Kongressen ansags konsolidera partiet genom att markera slutpunkten for de interna striderna samtidigt som partiets vansterprofil starktes med antagandet av en valplattform som bland annat inneholl krav om okade satsningar pa den offentliga sektorn . Riksdagsvalet 2006 blev en tillbakagang for partiet med endast 5,85% och ledde till ett maktskifte, vilket fick till foljd att partiet forlorade sitt tidigare inflytande.

Ar 2008?2010 samarbetade Vansterpartiet med Socialdemokraterna och Miljopartiet i det rodgrona samarbetet . Malet med samarbetet var att byta regering i valet 2010 . Partiet gick dock tillbaka med endast 5,60% av rosterna, utan att lyckas avsatta Reinfeldt och den borgerliga Alliansregeringen .

I januari 2018 lamnade Lars Ohly Vansterpartiet i protest efter att anklagelser om sexuella trakasserier riktats mot honom. ^{[ 76 ]}

Den 5 juli 2011 meddelade Jonas Sjostedt att han staller upp som kandidat till partiledarposten i Vansterpartiet. Den 10 december 2011 foreslog valberedningen honom som partiledare och den 6 januari 2012 valdes Sjostedt till ny ordforande i partiet. I sitt avslutningstal vid kongressen forkunnade Sjostedt att vansterpartiets mal ar den demokratiska socialismen . ^{[ 77 ]} Valet av Sjostedt blev en seger for fornyarna da den nya partiledaren sedan tidigare gjort sig kand som en sadan. ^{[ 78 ]}

Valet av Jonas Sjostedt hade foregatts av en valprocess under hosten 2011 dar fyra kandidater oppet meddelat att de kandiderade till att bli ny partiledare. Utover Jonas Sjostedt kandiderade aven Rossana Dinamarca , Ulla Andersson och Hans Linde . ^{[ 79 ]} Den oppna valprocessen, aven Miljopartiet och Centerpartiet genomforde liknande partiledarval, valkomnades av manga debattorer, i jamforelse med exempelvis Socialdemokraterna dar valet av Hakan Juholt som ny partiledare i mars 2011 hade foregatts av en mer sluten process. ^{[ 80 ] [ 81 ]}

Den 4 februari 2012 valdes Aron Etzler till ny partisekreterare. ^{[ 82 ]} Etzler var tidigare chefredaktor for den socialistiska tidningen Flamman . Samma ar bildade partiet ett eget kvinnonatverk med syftet att starka feminismen inom partiet och lyfta upp de feministiska fragorna pa den politiska dagordningen. ^{[ 83 ]} Ida Gabrielsson , som tidigare lett Ung vanster, har sedan starten varit ordforande for kvinnonatverket. ^{[ 84 ]} Efter valet 2014 tillsatte Vansterpartiets mer an 50 procent kvinnor bland ledamoter pa alla nivaer i kommun, landsting och riksdag. 57,9 procent kvinnor i landstingsfullmaktige, ^{[ 85 ]} 50,7 procent i kommunfullmaktige ^{[ 86 ]} och 57 procent i riksdagsgruppen. ^{[ 87 ]} Infor valet var det ocksa ett uttalat mal efter att partiet satt helt jamstallda listor pa alla nivaer, samtidigt som aven partistyrelsen och det verkstallande utskottet hade en majoritet kvinnor. ^{[ 88 ] [ 89 ]}

I riksdagsvalet 2014 fick Vansterpartiet 5,7 procent av rosterna, en okning med 0,1 procentenheter fran valet fyra ar tidigare. ^{[ 90 ]} I partiets egna valutvardering sags resultatet som en besvikelse, men samtidigt gjorde partiet ett starkare resultat i kommun- och landstingsvalen. ^{[ 91 ]} Under valkampanjen lyfte partiet framforallt fram fragan om vinster i valfarden, vilket ledde till intern kritik. ^{[ 92 ]} I landstinget landade rikssnittet pa 7,08 procent i valjarstod ^{[ 93 ]} och i kommunvalet rostade 6,44 procent ^{[ 94 ]} pa Vansterpartiet.

Efter riksdagsvalet 2014 behovde den nyvalda regeringen med Socialdemokraterna och Miljopartiet stod for att fa igenom sin politik i riksdagen och vande sig till Vansterpartiet, som inte fick inga i sjalva regeringssamarbetet. ^{[ 95 ]} Men for att partiet skulle forhandla med regeringen om kommande budgetar kravde Vansterpartiet en overenskommelse om en valfard utan vinstintresse. ^{[ 96 ]} Regeringen gick med pa det och i december 2017 skrev Ali Esbati (V) och Ardalan Shekarabi (S) pa DN debatt ^{[ 97 ] [ 98 ] [ 99 ]} att skattepengar i valfarden inte ska ga till vinstjakt. Darfor ska regeringen tillsammans med Vansterpartiet lagga en proposition i riksdagen "om tillstand for att motta offentliga medel inom skolvasendet, inklusive vuxenutbildningen och inom socialtjanstens omraden, exempelvis inom aldre- och funktionshinderomsorgen". Partierna kom ocksa overens om att tillsatta en utredning som ska foresla hur man ska se till att skattemedel anvands till det de ar avsedda for inom halso- och sjukvardssektorn, skrev Shekarabi och Esbati i debattartikeln. Propositionen lades fram i mars 2018. ^{[ 100 ]} Men en majoritet av riksdagens partier var emot forslaget om vinstbegransningar och efterlyste istallet skarpare kvalitetskrav i valfarden. ^{[ 101 ] [ 102 ]}

Fran 2014 till 2019 forhandlade Vansterpartiet med regeringen Lofven om budgeten. Under mandatperioden 2014-2018 fick partiet igenom flera reformer, som till exempel tio arliga miljarder for att forstarka valfarden i kommuner och landsting, ^{[ 103 ]} CSN -lan till korkort ^{[ 104 ]} och glasogonbidrag till barn- och unga. ^{[ 105 ]} Samarbetet tog slut i och med att Socialdemokraterna och Miljopartiet slot Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna. ^{[ 106 ]}

Fran 2011 till december 2012 stottade bistandsorganisation Vansterns internationella forum , VIF, som ar knuten till Vansterpartiet, den ukrainska organisationen Borotba ^{[ 107 ]} som enligt VIF var ett antinazistiskt och feministiskt vansterparti. ^{[ 108 ]} Enligt FOI ar organisationen knuten till Vladimir Putins maktspel med betydande inslag av separatism och Sovjetnostalgi . ^{[ 109 ]} Projektet avslutades formellt december 2014, da SIDA -projektet avslutades, ^{[ 107 ] [ 109 ]} och det framgar att VIF blev lurade av Borotbas grundare. ^{[ 109 ]}

Den 31 oktober 2020 utsags Nooshi Dadgostar enhalligt till ny partiordforande. ^{[ 110 ]}

Pa partikongressen 2006 presenterades vansterpartiets nya symbol/logotyp: ett vitt V i en rod, stiliserad nejlika med texten 'Vansterpartiet' undertill. Bade den roda fargen och nejlikan ar symboler som sedan lange forknippats med den politiska vanstern. Efter kongressen 2012 uppdaterades symbolen genom att byta typsnitt pa bokstaven, samt ta bort texten 'Vansterpartiet'.

Den roda fargens betydelse som symbol for frihet och kamp gar tillbaka till antiken. Den ses ocksa som livets, karlekens och upprorets farg. Under 1848 ars revolutionara rorelser ansags den roda fargen representera jamlikhet och social rattvisa. Det aterspeglade i viss man den borgerliga franska revolutionens krav fran 1789 med dess devis frihet, jamlikhet, broderskap .

De revolutionara arbetarkvinnorna inom arbetarrorelsen , som forst uppges ha valt den roda rosen som symbol, overgick snart till den roda nejlikan da den var ett enklare och billigare alternativ for det fattiga proletariatet . Ar 1889 beslots att den 1 maj skulle vara arbetarrorelsens hogtidsdag. Att kvinnorna smyckade sig med den roda nejlikan torde ha bidragit till att ge forsta maj dess pragel av hogtid och fest. Med borjan i de tysksprakiga delarna av Europa blev, mot 1800-talets slut, anvandningen av den roda nejlikan utbredd i de ursprungliga socialdemokratiska och socialistiska partierna.

I var tid har socialdemokrater/socialister pa flera hall behallit nejlikan som symbol, inte minst i den fackliga rorelsen, trots att bruket av den roda rosen nu har atertagits av manga socialdemokratiska partier.

I Sverige introducerades den roda nejlikan som symbol ar 1913 av det davarande Socialdemokratiska Ungdomsforbundet (SDUF), nuvarande Ung Vanster . Nar Vansterpartiet senare bildades foljde traditionen med nejlikan som demonstrationsmarke med. Fran och med 1 maj 1918 blev den i tyg tillverkade nejlikan, vansterns och kommunisternas demonstrationsmarke och den traditionen skulle besta anda fram till 1941. Pa grund av textilransoneringen under andra varldskriget maste man sedan overga till marken av metall.

Den roda nejlikan var ocksa vansterns symbol i kampen mot fascismen i Europa. Ett tydligt exempel ar den roda nejlikans sjalvklara roll vid fascismens fall i Portugal 1974. I denna nejlikornas revolution forenades den demokratiska och sociala kampen med befrielsen fran fascismen och upplosningen av Portugals kolonialvalde .

Vansterpartiets medlemmar ar organiserade i partiforeningar som samlas under ett av 27 distrikt som vanligen utgors av partiforeningarna inom respektive lan. Partiets hogsta beslutande organ ar Kongressen , som sammantrader vartannat ar. Mellan kongresserna ar det partistyrelsen som leder partiet.

Mellan 1917 och 1921 hade partiet ingen partiordforande, endast ordforande for arbetsutskottet. ^{[ kalla?behovs ]} Fram till och med kongressen 1964 utsags partiordforanden av centralkommitten/partistyrelsen, darefter av kongressen. ^{[ kalla?behovs ]}

Partistyrelsen ar Vansterpartiets hogsta beslutande instans mellan kongresserna. Den leder verksamheten och fattar beslut om partiets politiska inriktning. Partistyrelsen bestar av ledamoter och suppleanter. Partiordforanden ar direktvald av kongressen. Alla andra fortroendeuppdrag utses inom partistyrelsen. Verkstallande utskottet (VU) bestar av sju ledamoter som utses inom partistyrelsen. ^{[ 117 ]}

Partistyrelsens verkstallande utskott 2022?2024

• Nooshi Dadgostar , ordforande
• Ida Gabrielsson , vice ordforande
• Aron Etzler , partisekreterare
• Hanna Gedin , bitradande partisekreterare
• Ali Esbati , ekonomisk-politisk talesperson
• Maria Forsberg , Sormland
• Lisa Claesson , Skane
• Carolina Gustafsson , Norrbotten ^{[ 118 ]}

Partistyrelsens ovriga ledamoter 2022?2024

Ung Vanster ar Vansterpartiets ungdomsforbund. Forbundet grundades 1903, men den nuvarande organisationen bildades formellt 1970. Forbundet beskriver sin ideologi som socialism och feminism pa ekologisk grund.

Vansterns Studentforbund (VSF) bildades 1998 och organiserade studenter och doktorander vid universitet och hogskolor, samt folkhogskoleelever for socialism och feminism. VSF fattade beslut om avveckling 2020. Nya studentforeningar inom Vansterpartiet har darefter tillkommit, bland annat inom partidistriktet Storstockholm, dar Vansterns studentforening har valt att behalla forkortningen VSF. ^{[ 119 ]}

Partiet har inte langre nagon nomineringsgrupp i Svenska kyrkan , utan har ersatts av Vansterns religiosa natverk (VRG) som har nomineringsgruppen Vanstern i Svenska kyrkan (ViSK).

Stiftelsen Centrum for marxistiska samhallsstudier (CMS) bildades 1977 pa initiativ av Vansterpartiet kommunisterna, men ar obundet av partiintressen och verkar i en oppen anda for att framja en bred vansterdiskussion.

Stiftelsen Fristadsfonden bildades 1995 och finansierar juridiskt stod i flyktingarenden.

Vansterpartiet ger sedan 2013 ut tidningen Rott , som gar ut till partiets medlemmar. Den har haft flera foregangare, bland annat Vansterpress (1991?2012). ^{[ kalla?behovs ]}

Den oberoende socialistiska tidningen Flamman , fran starten 1906 till 1998 med namnet Norrskensflamman , var partiorgan fram till partisplttringen 1977, men anses nu igen sta partiet nara. ^{[ kalla?behovs ]}

I EU-parlamentet ar Vansterpartiet en del av Vanstergruppen . Partiet ar inte medlem av Europeiska vansterpartiet .

•  
  1973.
•  
  1976.
•  
  1979.
•  
  1982.
•  
  1985.
•  
  1988.
•  
  1991.
•  
  1994.
•  
  1998.
•  
  2002.
•  
  2006.
•  
  2010.
•  
  2014.
•  
  2018.

Vid riksdagsvalet 2022 fick Vansterpartiet 24 riksdagsleamoter:

Vid valet 2002 fick Vansterpartiet 438?136 roster i hela landet (8,3?%).

Vansterpartiet fick i valen till kommunfullmaktige 2002 sammanlagt 437?788 roster (8,2%), vilket var en minskning med 2,0 procentenheter jamfort med valet 1998. I valen till kommunfullmaktige 2006 fick partiet 330?098 roster (6,0%). ^{[ 120 ]}

I Europaparlamentsvalet 2019 erholl Vansterpartiet 6,8 procent av valjarnas roster och fick darmed ett mandat i parlamentet. ^{[ 9 ]} I EU-valet 2024 okade stodet da de fick 11,1 procent av rosterna och ytterliggare ett mandat. ^{[ 121 ]}

• Bengt Hurtig (1995)
• Jorn Svensson (1995?1999)
• Marianne Eriksson (1995?2004)
• Jonas Sjostedt (1995?2006, 2024-)
• Herman Schmid (1999?2004)
• Eva-Britt Svensson (2004?2011)
• Jens Holm (2006?2009)
• Mikael Gustafsson (2011?2014)
• Malin Bjork (2014?2024)
• Hanna Gedin (2024-)

• Berg, Nils J. (1982) (pdf). I kamp for socialismen: Kortfattad framstallning av det svenska kommunistiska partiets historia (1917-1981) . Stockholm: Arbetarkultur. Libris 7590097 . ISBN 91-7014-148-7 . https://www.marxistarkiv.se/sverige/skp-v/i_kamp_for_socialismen.pdf  
• Hermansson, C.-H. (1993). CH minnen . Stockholm: Arena. Libris 7668315 . ISBN 91-7843-067-4  
• Hermansson, C.-H. (1980). Kommunister?: en intervjubok. Forsta boken (2. uppl.). Stockholm: Arbetarkultur. Libris 180780 . ISBN 91-7014-121-5  
• Hermansson, C.-H. (1980). Kommunister?: en intervjubok. Andra boken (1. uppl.). Stockholm: Arbetarkultur. Libris 180781 . ISBN 91-7014-122-3  
• Hirdman, Yvonne (1974). Sveriges kommunistiska parti 1939-1945 . Sverige under andra varldskriget, 99-0108326-5. Stockholm: Allmanna forl. Libris 7257729 . ISBN 91-38-01882-9  
• Holmberg, Hakan (1982). Folkmakt, folkfront, folkdemokrati: de svenska kommunisterna och demokratifragan 1943-1977 . Studia historica Upsaliensia, 0081-6531?; 122. Uppsala: Univ. Libris 8358997 . ISBN 91-554-1255-6  
• Lindkvist, Kent (1982). Program och parti?: principprogram och partiideologi inom den kommunistiska rorelsen i Sverige 1917-72 . Arkiv avhandlingsserie, 0347-4909?; 16 [Lund political studies?; 38]. Lund: Arkiv for studier i arbetarrorelsens historia Arkiv forlag . Libris 7745673 . ISBN 91-85118-72-9  
• Sjostedt, Jonas (2009). Masthugget, Moskva, Madrid?: berattelsen om Bengt och Greta . Stockholm: Carlsson. Libris 11222784 . ISBN 978-91-7331-228-8  
• Skott, Staffan (2000). Liken i garderoben lever an: Undanflykternas mastare: Om Vansterpartiets forflutna 1918 - 1998. Hjalmarson & Hogberg. ISBN 91-89080-44-0
• Lik i garderoben??: en rapport om SKP/VPKs internationella forbindelser (2., utok. uppl.). Stockholm: Vansterpartiet. 1996. Libris 2164852 . http://www.marxistarkiv.se/sverige/skp-v/lik_i_garderoben.pdf  
• Vansterpartiet (2006). Fran traditionellt kommunistparti till socialistiskt vansterparti?: [rapport . Stockholm: Vansterpartiet. Libris 10330877  
• Zimmerwald?: socialistisk manadstidskrift . Stockholm: Frams forlag. 1919-1921. Libris 2188291 . https://runeberg.org/zimm/  

•   Wikimedia Commons har media som ror Vansterpartiet .
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• Vansterpartiets partiprogram
• Svensk Nationell Datatjanst: Svenska partiprogram och valmanifest: Vansterpartiet