Terezin
(
tyska
:
Theresienstadt
) ar en
stad
i
Tjeckien
med drygt 3?000 invanare belagen 50 kilometer norr om
Prag
.
Terezin ar en gammal fastnings- och garnisonsstad fran 1700-talet som under andra varldskriget anvandes som koncentrationslager. Efter kriget blev den ater garnisonsstad men 1996 lamnade den tjeckoslovakiska armen Terezin, vilket medforde negativa effekter pa den lokala ekonomin. Idag har man bland annat mobel- och textiltillverkning i staden och i narliggande orter flera industrier. Terezin har ett betydande museum om forintelsen ?
Pamatnik Terezin
.
Fastningen Theresienstadt byggdes i slutet av 1700-talet under den osterrikiske kejsaren
Josef II
och blev uppkallad efter hans mor
Maria Theresia
. Syfte med fastningen var att hindra framryckande fiendetrupper under de preussisk-osterrikiska krigen. Innan fastningen stod fardig hade den dock forlorat sin militara betydelse men kom att fungera som en betydelsefull garnisonsstad. Den s.k. Lilla fastningen blev i borjan av 1800-talet militarfangelse och fangelse for politiska fangar.
Under
forsta varldskriget
holls
Gavrilo Princip
, mannen som 1914 mordade den osterrikisk-ungerske arkehertigen
Franz Ferdinand
vid
skottet i Sarajevo
, fangen har; han avled 1918.
Under
andra varldskriget
anvandesTerezin/Theresienstadt som koncentrationslager och judiskt
getto
. Ett ar efter den tyska
annekteringen
av
Bohmen och Mahren
hade den Lilla fastningen i Theresienstadt borjat anvandas som fangelse av
Gestapo
och 1941 inrattades i en del av huvudfastningen, garnisonsstaden, ett uppsamlingslager for judar. Den lokala tjeckiska befolkningen tvangsforflyttades undan for undan och 1942 blev hela den muromgardade garnisonsstaden ett koncentrationslager och getto (se
Theresienstadt (koncentrationslager)
. Man beraknar att cirka 30?000 personer avled i gettot.
Efter kriget var Lilla fastningen under tre ar (1945-48) ett interneringslager for tysktalande tjecker och tyskar som skulle overflyttas till Tyskland. Manga internerade avled pa grund av sjukdomar, undernaring eller av de tjeckiska vakternas misshandel. En av kommendanterna for lagret, Stanislav Franc, hade sjalv varit fange i Lilla fastningen under nazisterna.
1946 borjade tjecker flytta tillbaka till Terezin, som nu ater blev garnisonsstad fram till 1996 da den tjeckoslovakiska armen lamnade staden. Terezin ar idag en "civil" stad med bland annat mobel- och textiltillverkning.
Terezin har ett storre museum om forintelsen - Pamatnik Terezin (Minnesmarket Terezin).
-
Fastningen vid floden
Eger
ar 1790. Overst den befasta garnisonsstaden, nederst den s.k Lilla fastningen.
-
Terezins fastning, vykort cirka 1910.
-
En del av fastningen Terezin.
-
Stora infanterikasernen, vykort cirka 1900
-
Infanterikasernen blev sate for "Juderadet" och ar idag museum.
-
Vy fran Machagatan mot stadsparken.
-
Ingangen till Lilla fastningen.
-
Fangelsekorridor i Lilla fastningen.
-
SS-kommendantens bostadshus i Lilla Fastningen.
-
Nationalkyrkogarden.
- Pamatnik Terezin: "Getto Terezin". Oversattning Lena Tidblom, hafte utgivet av Pamatnik Terezin, Bokforlaget Oswald 2007.