한국   대만   중국   일본 
Terezin ? Wikipedia

Terezin ( tyska : Theresienstadt ) ar en stad i Tjeckien med drygt 3?000 invanare belagen 50 kilometer norr om Prag .

Terezin
Stad
Flagga
Stadsvapen
Land Tjeckien Tjeckien
Region Usti nad Labem
Distrikt Litom??ice
Flod Oh?e (Eger)
Hojdlage 150? m?o.h.
Koordinater 50°30′N 14°9′O ? / ? 50.500°N 14.150°O ? / 50.500; 14.150
Area 13,52? km²
Folkmangd 3?121? (2008)
Befolkningstathet 231?invanare/ km²
Grundad 1780
Borgmastare Jan Horni?ek
Tidszon CET ( UTC+1 )
?-? sommartid CEST ( UTC+2 )
Postnummer 411 55
Kod CZ01
Geonames 3064268

Terezin ar en gammal fastnings- och garnisonsstad fran 1700-talet som under andra varldskriget anvandes som koncentrationslager. Efter kriget blev den ater garnisonsstad men 1996 lamnade den tjeckoslovakiska armen Terezin, vilket medforde negativa effekter pa den lokala ekonomin. Idag har man bland annat mobel- och textiltillverkning i staden och i narliggande orter flera industrier. Terezin har ett betydande museum om forintelsen ? Pamatnik Terezin .

Geografi

redigera

Terezin hor till det historiska landskapet Bohmen (tjeckiska: ?echy ), som varit en del av det habsburgska valdet och dubbelmonarkin Osterrike-Ungern .

Historia

redigera

Fastningen Theresienstadt byggdes i slutet av 1700-talet under den osterrikiske kejsaren Josef II och blev uppkallad efter hans mor Maria Theresia . Syfte med fastningen var att hindra framryckande fiendetrupper under de preussisk-osterrikiska krigen. Innan fastningen stod fardig hade den dock forlorat sin militara betydelse men kom att fungera som en betydelsefull garnisonsstad. Den s.k. Lilla fastningen blev i borjan av 1800-talet militarfangelse och fangelse for politiska fangar.

Under forsta varldskriget holls Gavrilo Princip , mannen som 1914 mordade den osterrikisk-ungerske arkehertigen Franz Ferdinand vid skottet i Sarajevo , fangen har; han avled 1918.

Under andra varldskriget anvandesTerezin/Theresienstadt som koncentrationslager och judiskt getto . Ett ar efter den tyska annekteringen av Bohmen och Mahren hade den Lilla fastningen i Theresienstadt borjat anvandas som fangelse av Gestapo och 1941 inrattades i en del av huvudfastningen, garnisonsstaden, ett uppsamlingslager for judar. Den lokala tjeckiska befolkningen tvangsforflyttades undan for undan och 1942 blev hela den muromgardade garnisonsstaden ett koncentrationslager och getto (se Theresienstadt (koncentrationslager) . Man beraknar att cirka 30?000 personer avled i gettot.

Efter kriget var Lilla fastningen under tre ar (1945-48) ett interneringslager for tysktalande tjecker och tyskar som skulle overflyttas till Tyskland. Manga internerade avled pa grund av sjukdomar, undernaring eller av de tjeckiska vakternas misshandel. En av kommendanterna for lagret, Stanislav Franc, hade sjalv varit fange i Lilla fastningen under nazisterna.

1946 borjade tjecker flytta tillbaka till Terezin, som nu ater blev garnisonsstad fram till 1996 da den tjeckoslovakiska armen lamnade staden. Terezin ar idag en "civil" stad med bland annat mobel- och textiltillverkning.

Terezin har ett storre museum om forintelsen - Pamatnik Terezin (Minnesmarket Terezin).

Vanorter

redigera

Referenser

redigera
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran tysksprakiga Wikipedia .
Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran engelsksprakiga Wikipedia , Terezin , 20 september 2016 .

Vidare lasning

redigera
  • Pamatnik Terezin: "Getto Terezin". Oversattning Lena Tidblom, hafte utgivet av Pamatnik Terezin, Bokforlaget Oswald 2007.

Externa lankar

redigera