Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (SAP) grundades 1889 , och 1897 bildades dess ungdomsforbund, Svenska Socialistiska Ungdomsforbundet , som pa den tiden kallade sig Ungsocialisterna. Pa forsta kongressen 1899 deltog 15 ombud fran 8 klubbar fordelade pa staderna Stockholm , Goteborg , Eskilstuna , Vasteras , Malmo och Gavle .

I kontrast till moderpartiet rorde sig Ungsocialisterna fort mot en revolutionar riktning. Det fanns annu inget samforstand inom socialdemokratin om man skulle rora sig i reformistisk eller revolutionar riktning. Tidigt borjade partiledningen att isolera ungdomsforbundet. Ett nytt forbund bildades, de Socialdemokratiska Ungdomsforbundet (dagens Ung Vanster och SKU ) genom att Malmoklubben, (som var forbundets storsta klubb) och tva angransande klubbar i Sofielund och Svedala vid en konferens 1903 antog partiets program i sin helhet och en stark antimilitaristisk hallning. 1905 sa antas det nya forbundet som partiets nya ungdomsforbund, och efter det isoleras Ungsocialisterna. Tva ledande personer inom forbundet, Carl G. Schroder och Hinke Bergegren utesluts 1908 och skilsmassan blir darefter oundviklig. Hela organisationen foljer efter och pa en forbundets extra kongress den 23-25 augusti beslots ett nytt parti bildas, Ungsocialistiska Partiet ^{[ 4 ]} .

Ungsocialisterna hjalpte till att sprida de socialistiska ideerna genom bland annat tidningarna Brand och Lysekils-Kuriren . Ungsocialisterna var en stor folkrorelse med 378 lokalavdelningar over hela landet ? fler an den maktiga FNL-rorelsen pa 1970-talet som hade drygt 200 lokalavdelningar.

Det finns en allman handelsebeskrivning om att "ungsocialisterna startade SAC ". Pastaendet ar inte direkt felaktigt men processen ar heller inte sa enkel. I tidningen Brand presenterades olika socialistiska ideologier, som syndikalism , anarkism , marxism och liknande tankeriktningar. Det ar dock svart att avgora huruvida de skulle ha foresprakat nagon enskild av dessa socialistiska inriktningar. Ungsocialisterna var heller inte fast i nagon direkt ideologi aven om de anarkistiska tendenserna var starka.

Vid planerna pa bildandet av SAC var det dessutom manga inom Ungsocialisterna som var tveksamma. Man ville bland annat inte ge upphov till en sondring av den svenska fackforeningsrorelsen, och manga av ungsocialisterna var pa den tiden aktiva inom LO . Forbundet var alltsa splittrat i fragan om SAC:s bildande.

I och med den misslyckade Storstrejken 1909 fick man kraft att bilda en ny fackforening. Skaneavdelningen med den sa kallade Lundakommitten, vari bland annat ingick ungsocialisten Gustav Sjostrom , blev drivande i fragan och 1910 bildades SAC, Sveriges Arbetares Centralorganisation .

Vid kongressen 1923 beslutades att aterga till den tidigare forbundsbeteckningen och man faststallde foreningens namn till Sveriges Ungsocialistiska Forbund . ^{[ 5 ]}

Kongressen 1934 beslutade ater om namnbyte, denna gang till Anarkistiska propagandaforbundet . ^{[ 6 ]} 1965 bytte organisationen aterigen namn, nu till Anarkistiska federationen. ^{[ 1 ]} I slutet av 1960-talet lades organisationen slutligen ner. ^{[ 2 ]}

• John Andersson
• Hinke Bergegren
• Ragnar Casparsson
• Maj Hirdman
• Gunnar Hirdman = signaturen Danko
• Hilma Hofstedt
• Axel Holmstrom
• Albert Jensen
• Leon Larsson
• Anton Nilson
• Carl G. Schroder
• Gustav Sjostrom
• Hjalmar Wang

• Amaltheadadet

• Bergegren, Hinke (1917). Ungsocialismen: historik . Stockholm: Ungsocialistiska partiets forl. Libris 1220789 . https://runeberg.org/hbungsoc/  
• Fernstrom, Karl (1950). Ungsocialismen: en kronika . Stockholm: Federativs forl. Libris 624286