Segovias historia ar gammal. Pa den plats dar borgen Alcazar ligger fanns tidigare en keltisk fornborg . Under den romerska epoken tillhorde staden juridiskt sett den romerska kolonin Colonia Clunia Sulpicia . Man tror att staden overgavs efter den moriska invasionen. Efter Alfons VI :s erovring av Toledo , paborjade greven Raimond av Burgund , svarson till Alfons VI, tillsammans med biskopen i det aterskapade stiftet , Pedro de Agen , aterbefolkningen av Segovia med kristna som kom fran den norra delen av Iberiska halvon och aven fran Pyreneerna . Stiftet omfattade ett vidstrackt omrade vars mark korsade Sierra de Guadarrama och aven inkluderade floden Tajos strackning.

Under 1100-talet utsattes Segovia for allvarliga uppror mot dess guvernor Alvar Fanez , och aven senare som en del i stridigheterna under drottning Urracas regeringstid. Trots dessa oroligheter medforde Segovias geografiska lage langs vandringslederna for transport av boskap att staden forvandlades till ett viktigt centrum for handel av ull och textilprodukter (vars forekomst har dokumenterats sedan 1100-talet ).

Slutet av medeltiden var en glansfull epok, som efterlamnade betydande hebreisk litteratur, som skapat basen for en kraftfull kladesindustri och som utvecklat en praktfull gotisk arkitektur. Staden var ocksa hov for kungen (av huset Trastamara ), Alfons X ( den vise ), som hade gjort Alcazar till kungligt residens.

Det var i Segovia som Isabella I utropas som drottning av Kastilien ( 13 december 1474 ).

Som alla de spanska textilorterna, deltog Segovia i Comunerosupproret , vilket resulterade i ett uppmarksammat ingripande under ledning av Juan Bravo . Trots stadernas nederlag, fortsatte det ekonomiska uppsvinget for staden under 1500-talet , ar 1594 hade staden 27?000 invanare.

Sedan, sasom nastan alla spanska stader, hamnade staden i dekadens sa att knappt ett sekel senare, 1694 hade folkmangden sjunkit till endast 8?000 invanare. I borjan av 1700-talet forsokte man gjuta liv i textilindustrin, med foga framgang. Under andra halften av seklet, med Karl III av Spanien som foretradare for upplysningen , gjorde man ett nytt forsok genom att 1763 bilda Real Compania Segoviana de Manufacturas de Lana (”Segovias kungliga ullproduktionsforetag”). Men bristen pa konkurrenskraft pa produktionen gjorde att kronan drog tillbaka sitt stod (1779). Man hade aven 1764 invigt Real Colegio de Artilleria ("Kungliga artilleriskolan"), den forsta militara akademin i Spanien, vilken fortfarande finns kvar i staden.

Ar 1808 skovlades staden av de franska trupperna under spanska sjalvstandighetskriget . Ett forsta anfall emot staden under ledning av tronpretendenten Don Carlos blev utan framgang. Under 1800-talet och forsta halften av 1900-talet upplevde Segovia en demografisk aterhamtning som resultat av en ekonomisk aterhamtning.

Segovia har metallindustri, livsmedelsindustri (beromt for sina korvar), byggnadsindustri och byggvaror samt tra- och mobelindustri.

• Domingo de Soto , dominikansk prast och teolog pa 1500-talet

Den har artikeln ar helt eller delvis baserad pa material fran spansksprakiga Wikipedia , Segovia , 30 augusti 2007 .

•   Wikimedia Commons har media som ror Segovia .
  Bilder & media
• Officiell webbplats