Riksmarskalken i Sverige ar en sorts kanslichef for det kungliga hovet och star darmed i rang och tjanstestallning narmast under statschefen. Riksmarskalken skoter statschefens och hovets kontakter med rikets politiska ledning.

Riksmarskalksambetet inrattades i Sverige 1607 da riksradet Goran Claesson Stiernskold utnamndes av Karl IX . I 1634 ars regeringsform fastslogs att riksmarskalken ska vara ett riksrad, tillhora de lagre riksambetena och vara chef for hovet. 1680 andrades titeln till overstemarskalk for att 1722 andras tillbaka till riksmarskalk. Fram till 1844 var riksmarskalken ordforande i borgratten .

Riksmarskalk rekryterades fran borjan fran hogadliga familjer och den forsta icke-adliga pa posten var Axel Vennersten 1936?1946. Nuvarande riksmarskalk ar Fredrik Wersall . ^{[ 1 ]} .

I Tysk-romerska riket stod riksmarskalken ursprungligen i spetsen for det kejserliga hovet, vilket kan jamforas med hur den svenska riksmarskalkens uppgifter fortfarande ar utformade, men aven krigspolisen med mera lag under riksmarskalken.

Ambetet blev med tiden arftligt och innehades av hertigarna , sedermera kurfurstarna , av Sachsen under titel riksarkemarskalk, reicherzmarschall . Denne tjanstgjorde endast vid hogtidliga tillfallen sasom riksdagar och kroningar. Det fanns aven en rikshovmarskalk vid hovet vars ambete med tiden blev arftligt inom familjen Pappenheim .

De bada riksmarskalksambetena upphorde nar Tysk-romerska riket upplostes i borjan av 1800-talet.

Under Nazitysklands tid aterupplivades titeln riksmarskalk, Reichsmarschall des Grossdeutschen Reiches , men med en helt annan innebord: som en militar tjanstestallning. Titeln fanns 1940?1945 och var den hogsta officersgraden. Flygvapenchefen Hermann Goring blev dess enda innehavare. Han hade darmed Tysklands hogsta militara tjanstegrad under andra varldskriget.

• Marskalk av Frankrike
• Marskalk
• Riksmarsk

• Nordisk familjebok, uppslagsord Riksmarskalk och Marskalk .
• Nationalencyklopedin

• ”Jamforelse mellan militara grader under andra varldskriget” (pa engelska). Arkiverad fran originalet den 25 april 2013 . http://archive.is/2013.04.25-205314/http://www.economicexpert.com/a/Comparative:military:ranks:of:World:War:II.html .