한국   대만   중국   일본 
Neapel ? Wikipedia
Uppslagsordet ”Napoli” leder hit. For andra betydelser av Napoli, se Napoli (olika betydelser) . For andra betydelser av Neapel, se Neapel (olika betydelser) .

Neapel ( italienska : Napoli ) ar huvudstad i den italienska regionen Kampanien och huvudort i storstadsregionen Neapel , innan 2015 provinsen Neapel . Neapel har cirka 2,18 miljoner invanare och ligger nara den beromda vulkanen Vesuvius . Det ar Italiens tredje storsta stad, efter Rom och Milano . Stadens tunnelbana (med sex linjer och 87 stationer) ar Italiens aldsta.

Neapel
Kommun
Neapel Katedral (interiör), Castello Nuovo, Neapel hamn, Teatro San Carlo och Kungspalats.
Neapel Katedral (interior), Castello Nuovo, Neapel hamn, Teatro San Carlo och Kungspalats.
Flagga
Vapen
Officiellt namn: Comune di Neapel
Land Italien Italien
Region Kampanien
Storstadsregion Neapel
Angransande
kommuner
Arzano , Casandrino , Casavatore , Casoria , Cercola , Marano di Napoli , Melito di Napoli , Mugnano di Napoli , Portici , Pozzuoli , Quarto , San Giorgio a Cremano , Volla , San Sebastiano al Vesuvio
Hojdlage 17? m?o.h.
Koordinater 40°50′00″N 14°15′00″O ? / ? 40.833333°N 14.25°O ? / 40.833333; 14.25
Yta 117? km²
Folkmangd 1?008?419? (2004)
Befolkningstathet 8?619?invanare/ km²
Tidszon CET ( UTC+1 )
?-? sommartid CEST ( UTC+2 )
Postnummer 80100
Riktnummer 081
ISTAT -kod 063049
Beskattningskod F839
Geonames 3172395
Skyddspatron Januarius
Festdag 10 september
Folknamn napoletani
Neapels läge i Italien
Neapels lage i Italien
Neapels lage i Italien
Neapels läge i Neapel
Neapels lage i Neapel
Neapels lage i Neapel
Webbplats : comune.napoli.it

Historia

redigera

Staden grundades av greker fran Kyme omkring 700 f.Kr. under namnet Parthenope . Den aldre staden ersattes omkring 470 f.Kr med en ny stad Neapolis (Nystad). Omkring 400 f.Kr. tvingades staden ta emot en betydande samnitisk bosattning. Redan 326 f.Kr. stod Neapel i forbund med Rom, dar Neapel tillats behalla sitt sprak och sin forfattning. Annu under kejsartid beskrevs Neapel som en grekisk stad. [ 1 ]

Neapel kom efter romarrikets fall att inga i ostrogoternas rike, men 536 e.Kr. erovrades Neapel av harforaren Belisarius och tillhorde darefter det bysantinska riket som centrum i ett sjalvstandigt hertigdome. Genom langobardernas erovringar kom hertigdomet att minska betydligt, men Neapel forblev bysantinskt till 800-talet, da staden blev sjalvstandig. [ 1 ]

1139 inforlivades Neapel dock av normanderna i kungariket Sicilien . 1266?1442 var Neapel huvudstad i kungariket Neapel , men detta erovrades darefter av Aragonien och forenades 1501 med Spanien . [ 1 ]

Fran 1300-talet fram till 1500-talet upplevde staden en ekonomisk och kulturell blomstring, och Neapel var under den har tiden en av Europas storsta stader. Pa 1600-talet inleddes dock en nedgang, 1647?1648 genomfordes en folklig revolt mot det spanska styret i Neapel, som dock slogs ned. [ 1 ]

1707 erovrades kungariket Neapel av Osterrike, men det blev 1734?1806 ater spanskt. Under de spanska bourbonerna aterfick staden Neapel i slutet av 1700-talet sin funktion som huvudstad. Aven i den Parthenopeiska republiken som existerade 1799 under fransk kontroll, var Neapel huvudstad.

Efter franskt styre 1806?1815 blev Neapel del av kungariket Bagge Sicilierna 1816 med Neapel som dess huvudstad. [ 1 ]

Med Italiens enande 1861 blev Neapel en del av Italien. Under andra varldskriget bombades staden 1942?1943 av amerikanskt bombflyg och omkring 1?900 invanare dodades. Efter att Mussolini avsatts 1943 ockuperades staden av tyska trupper. Under vad som gatt till historien som De fyra dagarna i Neapel kunde invanarna av egen kraft fordriva tyskarna innan de allierade nadde staden. 1944 bombades staden av Luftwaffe.

Under 1900-talets andra halft har Neapel haft stora problem med organiserad brottslighet och korruption. Manga invanare kom att emigrera till norra Italien och Vasteuropa. 1980 drabbades Neapel och Kampanien av en svar jordbavning med 2914 dodsoffer.

Under 1990-talet borjade korruptionen att bekampas och staden kom att uppleva ett ekonomiskt uppsving. Ar 1995 blev Neapels historiska centrum uppsatt pa Unescos varldsarvslista . Staden var vid Italiens enande under Garibaldi dess storsta stad och forblev sa en bit in pa 1900-talet. Ar 1900 raknade staden 563?500 invanare medan Milano hade 491?500 och huvudstaden Rom 462?800. [ 2 ] Rom hade dock varit avsevart storre under Romarriket .

Benamning

redigera

Neapel har historiskt varit en betydande stad och varianter pa dess namn finns pa olika sprak. Pa svenska har staden lange hetat Neapel, invanarna har benamnts neapolitaner och sadant som kommer fran staden beskrivs som neapolitanskt. [ 3 ] I folkmun ofta kallad Medelhavets Orebro.

Mat och dryck

redigera

Neapel ar av tradition pizzans hemstad. Speciellt pizza margherita, med mozzarella , tomat och basilika , som representerar italienska flaggans farger i rott, vitt och gront. Pizzan fick sitt namn nar den serverades till Drottning Margherita av Savojen under ett besok i staden.

Mycket typiskt for trakten ar pasta med skaldjur (exempelvis 'spaghetti con le vongole'), fisksoppa (zuppa di pesce) och friterad fisk ('frittura di pesce'). Bland desserter kan namnas pastiera, en pasktarta som man hittar aret runt i barer och konditorier, sfogliatella och baba.

Kommunikation

redigera
 
Neapels flygplats Capodichino

Neapel har genom jarnvagen , motorvagar och flygplatsen mycket goda anslutningar till ovriga Italien. En av Italiens langsta motorvagar A1 ( E45 ), kallad Autostrada del Sole (Solens motorvag), gar fran Neapel norrut till Milano via Rom och Florens.

Stadens viktigaste jarnvagsstation ar Napoli Centrale.

Flygplatsen Capodichino ar den viktigaste flygplatsen i sodra Italien.

Neapels hamn har en stor betydelse for passagerar- och frakttrafik. Farjetrafik gar bland annat till Tunisien, Korsika, Sardinien och Sicilien.

Staden har flera tunnelbane- och pendeltagslinjer som drivs av olika bolag.

Se aven

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [ a b c d e ] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Neapel)
  2. ^ https://runeberg.org/cohrtorp/0021.html
  3. ^ ”Neapolitanska” . SAOB . https://www.saob.se/artikel/?seek=neapolitanska&pz=2#U_N229_30005 . Last 7 mars 2019 .  

Externa lankar

redigera