Bakgrund och ursprunglig utgivning
redigera
I 1980-talets svenska kulturdebatt diskuterades bristen pa ett modernt uppslagsverk, en ”stor
encyklopedi
” pa svenska. En statlig utredning tillsattes och presenterades som ett betankande av Uppslagsverkskommitten i
SOU
1980:26 Mot battre vetande
[
1
]
. Regeringen uppdrog genom beslut 21 februari 1985 at
Kulturradet
: "... att med vissa forutsattningar inleda anbudsforhandlingar."
[
2
]
Det resulterade i en upphandling med statligt garantilan. Avtal slots i augusti 1985
[
3
]
med forlaget
Bra Bocker AB
i
Hoganas
, som fick ett lan beviljat pa 17 miljoner
kronor
av
Sveriges riksdag
[
3
]
. Tack vare god forsaljning lyckades forlaget aterbetala lanet helt i december
1990
[
3
]
.
Framtagningen av
Nationalencyklopedin
har kantats av kontroverser. Satsningen pa en stor encyklopedi i tjugo tryckta band var redan fran borjan kontroversiell. Pa 1980-talet borjade namligen datorer bli ett alternativ for framtidens kunskapsformedling.
[
kalla?behovs
]
Manga forvanades over att upphandlingen vanns av Bra Bocker, som av vissa
[
vem?
]
betraktades som ett bokklubbsforlag med andraklassens uppslagsverk (
Bra Bockers Lexikon
, sedan 1971, som dock var encyklopediskt standardverk pa svenska bibliotek), ”veckotidningsforlaget i bokform”.
[
4
]
Den forsta chefredaktoren,
Bi Puranen
, avgick i januari 1987 efter interna stridigheter,
[
5
]
och hennes namn finns inte med i det tryckta verket; i stallet anges
Kari Marklund
som chefredaktor for banden 1?11 och
Christer Engstrom
for banden 12?20.
Fyra ar efter utgivningen av band?20 kom forsta supplementet ut, atfoljt av ytterligare tva band numrerade med romerska siffror I?III. Chefredaktor for supplementbanden var
Arne Ekman
. Supplementen innehaller:
- Rattelser till banden 1?20
- Aktualiserade data till forandrade uppgifter
- Nya uppslagsord (sarskilt flaggade
Ny
), som saknas i banden 1?20
Efter ett antal utgivna band av verket hamnade Bra Bocker dock i ekonomiska svarigheter, och ett tag fanns en risk for att fortsatt utgivning av ytterligare band maste stallas in, och verket darmed skulle bli ofullbordat. Hotet kunde emellertid avvarjas, och utgivningen av verket fullbordas. Bra Bocker bytte dock samtidigt (1994) agare.
Uppslagsverk och bolag
redigera
Nationalencyklopedin
har utgivits i flera olika
bindningar
, bland annat i
konstlader
och som
halvfranskt
och
helfranskt
band.
Det forsta bandet kom ut 5?december?1989
[
6
]
och det avslutande tjugonde bandet kom ut 8?augusti?1996.
[
7
]
Dessutom trycktes tre
supplementband
.
[
8
]
Under sin utgivning hade verket 54?000 abonnenter.
[
9
]
Det ursprungliga tryckta uppslagsverket har kompletterats med versioner pa
cd-rom
(1997; den finns for saval
PC
- som
Macintosh
-familjerna), dvd (1998),
Internet
(2000), kompaktutgavor i tre band (2008) och tjugo band (ny utgava, 2009) och kompletterande utgivning av ordbocker (1995?2004),
arsbocker
, supplementband med mera.
Fran september 2000 (arsband 25) ligger verksamheten i ett eget
aktiebolag
,
NE Nationalencyklopedin AB
. Totalt har (enligt egen uppgift) NE drygt 3?000
skribenter
, vilket fram till 2012 och inklusive alla versioner av NE ska ha utokats till 4?500.
[
10
]
Chefredaktor for senare bocker i NE-serien var
Arne Ekman
, som i olika befattningar medverkat i NE-redaktionen redan fran forsta borjan. Chefredaktor var 2014 Jonas Gruvo, och bitradande redaktionschef Per Soderberg.
[
11
]
Pris och upplaga
redigera
Nationalencyklopedin instiftade
Kunskapspriset
ar 2002. Ar 2012 ersattes priset med?
Nationalencyklopedins kunskapsstiftelse
?som i stallet delar ut stipendier till projekt som bidrar till okad kunskap och involverar barn och ungdomar.
Totalt saldes 180?000 tryckta exemplar av uppslagsverket.
[
12
]
Idag finns uppslagsverket, tillsammans med Nationalencyklopedins ovriga kunskapstjanster, tillgangliga pa NE.se.
Nationalencyklopedins ordbok
(NEO) utgavs av institutionen
Sprakdata
vid
Goteborgs universitet
under redaktion av
Svenska Akademiens
davarande standige sekreterare,
professor emeritus
Sture Allen
. Den kom i tre band mellan aren 1995 och 1996. Den senaste upplagan av ordboken ar dock endast ett band och gavs ut ar 2004.
Bra Bocker tog 1992 over utgivningen av arsboken
Aret i Focus
, som var ett supplement till uppslagsverket
Focus
, och den slogs samman med
Bra Bockers Arsbok
. Fran argang 1992 (utgiven i borjan av 1993) har bada verken samma innehall, vars stil paminner om Aret i Focus 1991, men ges ut i var sitt omslag. Bra?Bockers Arsbok?1992 har aven namnet ”Nationalencyklopedin” pa omslaget. Fran 1996 anvands aven titeln
Nationalencyklopedins arsbok
.
Sedan ar 1997 har NE aven funnits pa
cd-rom
(sex cd-skivor) och sedan 1998 ocksa pa
dvd-rom
. Ar?2000 utgav NE mer avancerade versioner av uppslagsverket pa
dvd
och
cd
.
I maj 2000 oppnades webbplatsen
ne.se
med hela textinnehallet ur bade uppslagsverket och ordboken, och utokat med nya artiklar.
[
13
]
Tjansten skyddas av losenord och arsvisa abonnemang saljs till privatpersoner, bibliotek, skolor och foretag. Utan losenord kan man lasa nagra fa inledande ord ur varje artikel. Nagra ar senare
[
fortydliga
]
tillkom NE for mobiltelefon for den som prenumererar pa internettjansten. Man far da tillgang till ett engelsk/svenskt-svensk/engelskt lexikon, forutom uppslagsverket.
Abonnemang till webbplatsen saldes bland annat via datortillverkare, men detta avvecklades under 2006 och 2007.
[
14
]
2012 hade natversionen cirka 264?000 artiklar.
[
15
]
Aren 2008?11 fanns aven korta artiklar (gratis men annonsfinansierade), vilket ihop med ovriga artiklar motsvarade 545?000 artiklar totalt.
[
16
]
Ar 2008 gjordes en nylansering av NE.se i uppdaterat format. Den nya utformningen utarbetades i samarbete med byraerna
Forsman & Bodenfors
och
Monc
.
[
17
]
22 oktober 2014 gjordes en ny relansering, med det uttalade malet att tillverka en webbtjanst som bade fungerar for dator,
surfplatta
och
smartmobil
.
[
18
]
Webbversionen har senare ocksa distribuerats till smartmobiler och surfplattor via en sarskild
app
. Atkomst via appen forutsatter dock ett personligt NE.se-konto kopplat till ett skolabonnemang.
[
19
]
NE.se hade hosten 2014 drygt 6 miljoner sidvisningar och drygt 2 miljoner unika besokare per manad.
[
20
]
Som en jamforelse hade den kostnadsfria
svensksprakiga Wikipedia
samtidigt cirka 100 miljoner sidvisningar per manad.
[
21
]
Biografisk handbok
redigera
Nationalencyklopedin overtog utgivningen av den
biografiska
handboken
Vem?ar?det
fran
Norstedts forlag
, som hade gett ut den ungefar vartannat ar fran 1912 till 2001. Argangen 2007 utkom pa hosten 2006, men darefter har inga fler argangar kommit.
Infor utgivningen av
Vem?ar?det?2007
erbjods de biograferade personerna mojligheten att bli strukna, vilket ledde till att flera viktiga namn saknas.
[
22
]
Nya tryckta versioner
redigera
NE?i?tre?band
ar ett kompakt lexikon i tre band, som NE lanserade infor
Bok- & Biblioteksmassan
i september
2008
. Det bestar av 64?000 utvalda och nedkortade artiklar och 5?000 illustrationer (3?700 foton, 475 kartor, 900 teckningar) pa 2?168 sidor fordelade pa tre band. I genomsnitt ar det 30 artiklar och tva eller tre illustrationer per sida. Formatet ar 23?×?28?centimeter och den grafiska utformningen i tre spalter ar samma som i "stora NE".
Den 2?september?2009 kom forsta bandet av
NE?i?tjugo band
. Sa lyder titeln pa titelbladet, men utgavan har aven marknadsforts som ”nya Nationalencyklopedin”. Den har salts tillsammans med
Expressen
och
Dagens Nyheter
,
[
23
]
fram till januari 2010. Under varen 2011 har den erbjudits till forsaljning till bland annat
Sydsvenskans
lasare. Banden har svart omslag med N pa ryggen av det forsta, A pa ryggen av det andra och sa vidare, vilka tillsammans bildar ”NATIONALENCYKLOPEDIN”. Innehallet i
NE?i?tjugo?band
ar i stort sett detsamma som i
NE?i?tre?band
. Viss aktualisering har skett, och fler illustrationer har tillkommit, men rent redaktionellt ar det fraga om samma verk.
Utseende och storlek skiljer dock. Sidorna har tva textspalter, till skillnad mot de tre spalterna i klassiska NE och
NE?i?tre?band
. Banden innehaller 4?536 sidor (224 per band), cirka 64?000 artiklar, cirka 5?000 illustrationer (inklusive 457 kartor, cirka 900 teckningar och over 500 tabeller och textrutor, varav 80 verkforteckningar,
[
24
]
men priset ar mycket lagre an klassiska stora NE
[
25
]
? till och med lagre an for
NE?i?tre?band.
Namnet ”nya?NE” anvandes aven om webbplatsen fran 2008, i samband med en nylansering i uppdaterat format.
[
17
]
Norstedts ordbocker
redigera
Ar 2015 forvarvades
Norstedts
ordboksavdelning. Det inkluderar utgivningen av tryckta och digitala ordbocker, liksom de anstallda, befintliga affarssamarbeten och licensavtal.
[
26
]
NE har i flera ars tid haft licenssamarbete och kunnat erbjuda Norstedts ordbocker (atminstone vissa av dem) pa sin digitala plattform NE.se.
[
27
]
Med kopet okar NE:s fokus pa
laromedel
, och NE deltog ocksa med monter pa 2015 ars
bokmassa i Goteborg
, efter flera ars franvaro och nu for forsta gangen bland laromedelsforlagen i C-hallen.
[
28
]
Kopet av Norstedts ordboksavdelning sker i ljuset av att
Kooperativa Forbundet
(KF) under flera ars tid sokt salja av de delar av koncernen som inte ar direkt knutna till
dagligvaruhandel
. Under 2015 har KF aven salt sin bokhandelskedja
Akademibokhandeln
.
Agande och ekonomi
redigera
Under utgivningen av den ursprungliga pappersupplagan av
Nationalencyklopedin
producerades uppslagsverket som en enhet inom Bra Bocker. Sedan ar 2000 ligger verksamheten inom ett eget aktiebolag:
NE Nationalencyklopedin AB
, som darefter utvecklat olika digitala versioner (CD, DVD, NE.se och via en "skol-app"). Sedan webblanseringen 2001 har denna statt for de storsta satsningarna, vid sidan av de tva nya pappersupplagorna 2008 (3 tjocka volymer) och 2009 (20 tunna volymer). De bada pappersupplagorna ? vilka saldes billigt och i stora upplagor till dagstidningskopare ? var dock ett ekonomiskt risktagande, och bolaget visade 2010/2011 forlustsiffror i bokforingen. Sedan 2010 har bolaget slutat salja NE pa papper.
Numera
[
nar?
]
kommer inkomsterna i bolaget framfor allt fran betalabonnemang pa NE.se ? fran privatpersoner eller via kommunavtal. Man riktar sarskilt in sig mot utbildningsvasendet, genom utvecklingen av sarskilda funktioner och hjalpmedel for elever och larare, liksom framtagandet av enklare varianter av manga uppslagsord.
Ar 2017 utokades affarsiden med att aven omfatta digitala laromedel.
[
29
]
Bolaget har darefter vaxt fran en
omsattning
pa 48 miljoner kronor ar 2017 till 119 miljoner kronor ar 2021. Samtidigt har antalet anstallda okat fran 15 till 32.
[
30
]
Kallhanvisningar
redigera
- ^
”Mot battre vetande”
.
http://weburn.kb.se/metadata/146/SOU_7260146.htm
. Last 18 oktober 2016
.
- ^
”Regeringens proposition 1984/84: 141”
. sid.?42
.
https://data.riksdagen.se/fil/A4D6309B-2DA3-4C79-94D4-CF570D604B0B
. Last 16 maj 2023
.
- ^ [
a
b
c
]
"Nationalencyklopedin"
NE.se
- ^
Sven Lidman
:
Uppslagsboken och jag
(1987), sidan 342.
- ^
Anno
1987
(1988), sidan 6.
- ^
Aret i Focus 1989
, sidan 182.
- ^
Anno
1996
, sidan 140.
- ^
"Fakta om NE".
NE.se. Last 25 oktober 2014.
- ^
Hemmel, Marika (22 augusti 2009).
”NE satsar pa nytt uppslagsverk ? i 20 band”
.
Dagens Nyheter
.
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/ne-satsar-pa-nytt-uppslagsverk---i-20-band
.
- ^
"Nationalencyklopedin".
NE.se. Last 2012-10-12.
- ^
”Redaktionella medarbetare”
. Nationalencyklopedin
.
http://www.ne.se/static/about/akt_red.jsp
. Last 25 oktober 2014
.
- ^
”Epok gar i graven”
. Realtid
.
https://www.realtid.se/epok-gar-i-graven/
. Last 5 februari 2014
.
- ^
”Nationalencyklopedin blir delvis gratis”
.
Dagens Nyheter
. 17 november 2008
.
http://www.dn.se/kultur-noje/nationalencyklopedin-blir-delvis-gratis
. Last 17 november 2008
.
- ^
”Uppslagsverk dalar”, notis i
Svensk Bokhandel
, nr 18, 2009, sidan 13.
- ^
"Nationalencyklopedin".
NE.se. Last 5 februari 2014.
- ^
"Nationalencyklopedin".
NE.se. Last 25 oktober 2014.
- ^ [
a
b
]
"Nationalencyklopedins nya design".
Arkiverad
15 oktober 2014 hamtat fran the
Wayback Machine
. Belowtheclouds.com, 2008-10-31. Last 23 oktober 2014.
- ^
"Ny sajt".
Arkiverad
25 oktober 2014 hamtat fran the
Wayback Machine
. NE.se. Last 23 oktober 2014.
- ^
"Skolapp".
Arkiverad
14 februari 2014 hamtat fran the
Wayback Machine
. NE.se. Last 25 oktober 2014.
- ^
"How popular is ne.se?".
Arkiverad
4 december 2015 hamtat fran the
Wayback Machine
. Alexa.com. Last 30 oktober 2014.
- ^
http://stats.wikimedia.org/EN/TablesPageViewsMonthlyCombined.htm
"Page Views for Wikipedia, All Platforms, Normalized".] Stats.wikimedia.org. Last 30 oktober 2014.
(engelska)
- ^
TT-Spektra
(3 oktober 2006).
””Vem ar det” i ny upplaga”
.
Svenska Dagbladet
.
http://www.svd.se/kultur/vem-ar-det-i-ny-upplaga_358092.svd
.
- ^
”DN utvecklar samarbetet med NE”
.
Dagens Nyheter
. 22 augusti 2009
.
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/dn-utvecklar-samarbetet-med-ne
.
- ^
”En halv miljon nya uppslagsbocker fran NE delas ut gratis med Expressen och DN!”
.
Kunskapsbloggen
. Nationalencyklopedin. 21 augusti 2009. Arkiverad fran
originalet
den 7 november 2009
.
https://web.archive.org/web/20091107025955/http://www.kunskapsbloggen.se/2009/08/21/en-halv-miljon-nya-uppslagsbocker-fran-ne-delas-ut-gratis-med-expressen-och-dn/
.
- ^
"NE i tjugo band".
Arkiverad
14 juli 2014 hamtat fran the
Wayback Machine
. Kunskapsbutiken.se, 2012. Last 9 juni 2014.
- ^
NE (2015-09-24):
"NE forvarvar Norstedts ordbocker".
mynewsdesk.com. Last 4 oktober 2015.
- ^
Matilda Kallen/TT (2015-09-24):
"NE koper Norstedts ordbocker".
gp.se. Last 4 oktober 2015.
- ^
ne.se (2015-09-24):
"ne.se i/pa Bok & Bibliotek, Svenska Massan".
facebook.com. Last 4 oktober 2015.
- ^
”Var historia”
. Nationalecyklopedin AB
.
https://www.ne.se/info/om-oss/
. Last 27 april 2021
.
- ^
"NE Sverige AB ? Ekonomi".
Solidinfo.se. Last 26 april 2021.