Syftet for Akademien ar i huvudsak att

• sprida kunskap om ron och problem inom aktuell forskning
• delta i samhallsdebatten pa vetenskaplig grund
• verka for att utbildning och forskning ges goda villkor
• dela ut priser, beloningar , forskningsbidrag och stipendier , samt
• driva vetenskapliga institut och projekt av betydelse for vetenskapen.

Vetenskapsakademien ar juridiskt en offentligrattslig korporation. Dess stadgar, de s.k. grundreglerna, faststalldes av kung Fredrik I den 31 mars 1741, och har reviderats upprepade ganger under historien. De nu aktuella grundreglerna faststalldes av regeringen den 14 november 2019.

Arligen beslutar akademien om Nobelprisen i fysik och kemi , Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne , Crafoordpriset , Sjobergpriset samt ett antal andra stora priser. Akademien haller nara kontakt med utlandska akademier och larda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt framjar aven i ovrigt internationellt vetenskapligt samarbete. Vetenskapsakademien ar belagen inom Kungliga Nationalstadsparken .

Kungl. Vetenskapsakademien grundades 2 juni 1739 efter utlandska forebilder av sex vetenskapsman och politiker: Jonas Alstromer , Anders Johan von Hopken , Sten Carl Bielke , Carl Linnaeus (senare von Linne), Marten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm . De forsta att valjas in i akademien efter dess grundande blev Anders Celsius och Samuel Klingenstierna , aven om Nils Reuterholm blev den forsta att under hogtidliga former introduceras i akademien. ^{[ 1 ] [ 2 ]} De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar av hattpartiet , som stred for merkantilismen , och vetenskapsman, som var paverkade av upplysningen , och det fanns till en borjan planer pa att kalla akademien for en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt. ^{[ 3 ]} Darfor utgavs ocksa Vetenskapsakademiens Handlingar pa svenska , och inte pa latin , som var det sprak som vetenskapliga skrifter vanligen forfattades pa under denna tid. Detta gallde exempelvis den da redan existerande Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala , som publicerade pa latin anda fram till 1863 . ^{[ 4 ]}

Fran 1745 valde akademien ocksa in utlandska ledamoter. 1762 infordes de forsta bestammelserna om begransning av antalet ledamoter, som da sattes till 100. 1798 infordes indelning av ledamoterna i sju klasser, och antalet utlandska ledamoter begransades till 75. Sedan 1973 galler regeln att antalsbegransningen enbart tillampas pa ledamoter under 65?ars alder. ^{[ 5 ]}

Fran grundandet 1739 till slutet av ar 2008 hade sammanlagt 2803 ledamoter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utlandska ledamoter. Varje ledamot tilldelas ett lopande ledamotsnummer, och tva separata nummerserier anvands for svenska och utlandska ledamoter. Fore 1809 valdes ledamoter fran ostra rikshalvan , Finland , in som svenska ledamoter och under Svensk-norska unionen 1814?1905 valdes svenska och norska ledamoter in i samma kategori.

Akademien hade forst sina moten i Riddarhuset. Efter en ambulerande tillvaro inkoptes 1778 det sa kallade "Lefebureska huset" pa Stora Nygatan , ^{[ 6 ]} . 1828 flyttade Akademien till det Westmanska palatset vid Adolf Fredriks kyrka . Sedan 1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna i Frescati . Lokalerna ar ritade av Axel Anderberg . ^{[ 5 ]}

Vetenskapsakademien utgors av dess ledamoter. Idag finns cirka 470 svenska ledamoter, varav 175 far vara under 65 ar, och cirka 175 utlandska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhallsvetenskaper och en klass for humaniora och "for framstaende fortjanst om vetenskap". ^{[ 7 ]}

Preses ar Akademiens ordforande och leder dess sammantraden. Preses och de tre vice presides, som leder olika kommitteer inom Akademien, ar valda pa trearsmandat. Standiga sekreteraren ar Akademiens verkstallande ledamot och ansvarar for Akademiens organisation, den lopande forvaltningen och genomforandet av de beslut som fattats av Akademien.

Akademiens ledning bestar for narvarande av (september 2023): ^{[ 8 ]}

• Preses: Birgitta Henriques Normark
• 1:e vice preses: Sven Lidin
• 2:e vice preses: Magnus Berggren
• 3:e vice preses: Ulf Ellervik
• Standig sekreterare: Hans Ellegren

Akademiens arbete ar i hog grad baserat pa dess tio klasser och pa dess forskningsinstitut. For fragor som kraver bred vetenskaplig kompetens finns sarskilda kommitteer och utskott. Akademien har fem permanenta kommitteer som arbetar med nagra av akademiens mest centrala verksamheter: ^{[ 9 ]}

• Kommitten for forskningspolitiska fragor
• Kommitten for halsofragor
• Kommitten for internationella fragor
• Kommitten for miljo och energi
• Kommitten for utbildning

Till sitt forfogande har akademien ett kansli med ett 40-tal anstallda och med den standiga sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat for kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet. ^{[ 9 ]}

Vetenskapsakademien bedriver forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitutioner ^{[ 10 ]} : Bergianska stiftelsen , en botanisk forskningsinstitution belagen i Bergianska tradgarden i Stockholm; Beijerinstitutet for ekologisk ekonomi som fokuserar pa samspelet mellan ekologiska system och social samt ekonomisk utveckling; Institut Mittag-Leffler , ett internationellt institut for matematik; samt Centrum for vetenskapshistoria som forvaltar akademiens arkiv, instrumentsamlingar och Nobelarkiv.

Genom aren har ett stort antal forskningsinstitutioner grundats pa initiativ av akademien och efter hand knoppats av, till exempel SMHI , Kristinebergs marina forskningsstation , Abisko naturvetenskapliga station , Institutet for solfysik och Institutet for rymdfysik . Naturhistoriska riksmuseet utvecklades fran Akademiens naturaliesamlingar, och administrerades av Akademien fran starten 1819 till 1965.

Vetenskapsakademien ar huvudman for 18 svenska nationalkommitteer som ska framja forskning och utbildning inom sina respektive omraden. De representerar ocksa Sverige i de internationella vetenskapliga unioner som ingar i International Science Council . ^{[ 11 ]}

• Nationalkommitten for astronomi
• Nationalkommitten for biologi
• Nationalkommitten for farmalogi, fysiologi och neurovetenskap
• Nationalkommitten for fysik
• Nationalkommitten for geofysik
• Nationalkommitten for geografi
• Nationalkommitten for geologi
• Nationalkommitten for globala miljoforandringar
• Nationalkommitten for kemi
• Nationalkommitten for logik, metodologi och filosofi
• Nationalkommitten for matematik
• Nationalkommitten for mekanik
• Nationalkommitten for molekylara biovetenskaper
• Nationalkommitten for nutrition och livsmedelsvetenskap
• Nationalkommitten for psykologi
• Nationalkommitten for radiovetenskap , SNRV, som bland annat representerar Sverige inom Union Radio-Scientifique Internationale (URSI)
• Nationalkommitten for stralskyddsforskning
• Nationalkommitten for teknik- och vetenskapshistoria

Vetenskapsakademien ger sjalva, och i samarbete med andra akademier, ut ett antal vetenskapliga tidskrifter. ^{[ 12 ]}

• Acta Mathematica
• Acta Zoologica
• Ambio
• Arkiv for matematik
• Zoologica Scripta

Vetenskapsakademien delar arligen ut ett stort antal priser. De mest kanda ar Nobelprisen i fysik och i kemi , Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne , Crafoordpriset och Sjobergpriset . Arbetet med att utse Nobelpristagare sker i akademiens olika Nobelkommitteer .

Vetenskapsakademien delar aven ut ett stort antal ovriga priser och medaljer i form av: ^{[ 13 ]}

• Aldre Linnemedaljen i guld : Utdelas sasom beloning for fortjanster inom akademien eller akademiens institutioner.
• Stora Linnemedaljen i guld : Utdelas vart tredje ar till nagon synnerligen fortjant svensk eller utlandsk forskare pa botanikens eller zoologiens omrade.
• Letterstedtska medaljen i guld .
• Berzeliusmedaljen i guld.
• Carl XVI Gustafs medalj, "Pro Mundo Habitabili": Utdelas till svensk eller utlandsk person for framstaende insats gallande miljovard i vid bemarkelse eller for upplysande skrift i detta amne.
• von-Hopkenmedaljen i guld : Utdelas som beloning for utomordentliga fortjanster inom akademien eller de vetenskaper som omfattas av akademiens verksamhet.
• Adelskoldska medaljen : For nagon uppfinning eller arbete inom tekniska vetenskaper.
• Arnbergska priset : Beloning for gott arbete i nagon av de tekniska, ekonomiska eller statistiska vetenskaperna.
• Svante Arrheniusmedaljen : Till svensk eller utlandsk vetenskapsman, som utfort banbrytande forskning inom fysik eller kemi .
• Beijerstiftelsens Lararpris till Ingvar Lindqvists minne : Lararpris for pedagogiska insatser inom matematik, fysik, kemi, biologi, naturvetenskap och NO.
• Sture Centerwalls pris: Beloning till personer som i naturskyddslagens anda gjort sig fortjanta om djurlivets fortbestand i Sverige.
• Edlundska priset : For forskningsarbeten inom matematik, astronomi, fysik eller kemi.
• Gregori Aminoffs pris : Belonar ett dokumenterat, individuellt bidrag inom det kristallografiska omradet.
• Goran Gustafssonprisen : Flerariga anslag till forskare i Sverige inom matematik, fysik, kemi, molekylarbiologi och medicin.
• Hilda och Alfred Erikssons pris : For framstaende forskningsinsats "for lindring av sjukdomar bade pa manniskor och djur".
• Flormanska beloningen : For en tryckt avhandling over ett fysiologiskt eller anatomiskt amne.
• Letterstedtska forfattarpriset : For nagot originalarbete inom vetenskapens, litteraturens eller konstens omrade.
• Letterstedtska priset for oversattningar : For nagon under nastforegaende kalenderar i tryck utgiven oversattning till svenska av nagot fortraffligt utlandskt arbete inom litteraturens, industrins eller vetenskapens omraden eller av nagon sardeles utmarkt undervisningsbok for ungdomen.
• Lindbomska beloningen : For nagot arbete av sarskild betydelse inom kemi eller fysik.
• Lovenmedaljen : For i tryck utgivet synnerligen fortjanstfullt arbete inom den zoologiska vetenskapen.
• Naturskyddsmedaljen ( H Ax:son Johnson ): For fortjanster om naturskyddet.
• Rolf Schockprisen : En pristagare i logik och filosofi och en i matematik.
• Sparreska priset : For beloning av vetenskapligt arbete av utmarkt fortjanst, utfort av forskare som ej uppnatt tjugofem ars alder.
• Stromer-Ferrnerska beloningen : Som beloning at en svensk medborgare, vilken utfort framstaende vetenskapligt arbete inom forsta eller andra klassens amnesomrade.
• Soderbergska priset : Utdelas vartannat ar inom ekonomi eller rattsvetenskap och vartannat ar inom medicin till minne av Ragnar och Torsten Soderberg .
• Soderstromska medaljen i guld: Beloning for utfort fortjanstfullt arbete pa det nationalekonomiska omradet.
• Tage Erlanders pris i naturvetenskap och teknik : For att stodja svensk forskning inom naturvetenskap och teknik samt for att hedra statsminister Tage Erlanders minne. Sedan ar 2009 delas priset aven ut inom matematik.
• Tobias Priset : Tobiasstiftelsens pris och forskningsanslag med syfte att ge pristagare forutsattningar att bedriva hogklassig forskning kring problem av betydelse for cellterapi vid hematologiska (blodrelaterade) sjukdomar.
• Wahlbergska minnesmedaljen i guld : Beloning at personer, i framsta rummet svenskar, som pa ett utmarkt satt framjat de naturhistoriska vetenskaperna.
• Wallmarkska priset : Beloning for ron eller uppfinning som i nagon markligare man befordrar vetenskapernas och naringarnas framsteg. Vetenskaper som darvid kan komma i fraga ar matematik , astronomi , tillampad mekanik , fysik, kemi, mineralogi och teknologi.

Foljande personer har varit standiga sekreterare for Vetenskapsakademien: ^{[ 14 ]}

• Anders Johan von Hopken , 1739?1740, 1740?1741
• Augustin Ehrensvard , april?juni 1740
• Jacob Faggot , 1741?1744
• Pehr Elvius , 1744?1749
• Pehr Wilhelm Wargentin , 1749?1783
• Johan Carl Wilcke och Henric Nicander , 1784?1796
• Daniel Melanderhjelm och Henric Nicander, 1796?1803
• Jons Svanberg och Carl Gustaf Sjosten 1803?1808; Sjosten avsattes 1808 for "forsumlighet" ^{[ 15 ]}
• Jons Svanberg , 1809?1811
• Olof Swartz , 1811?1818
• Jacob Berzelius , 1818?1848
• Peter Fredrik Wahlberg , 1848?1866
• Georg Lindhagen , 1866?1901
• Christopher Aurivillius , 1901?1923
• Henrik Soderbaum , 1923?1933
• Henning Pleijel , 1933?1943
• Arne Westgren , 1943?1959
• Erik Rudberg , 1959?1972
• Carl Gustaf Bernhard , 1973?1980
• Tord Ganelius , 1981?1989
• Carl-Olof Jacobson , 1989?1997
• Erling Norrby , 1997?30 juni 2003
• Gunnar Oquist , 1 juli 2003?30 juni 2010
• Staffan Normark , 1 juli 2010?30 juni 2015
• Goran K. Hansson , 1 juli 2015?2021
• Hans Ellegren (sittande), 2021-

• Lista over ledamoter av Kungliga Vetenskapsakademien
• Sveriges unga akademi
• Svenska akademier

• Bergstrom, Cecilia (red.): For efterkommande. Kungl. Vetenskapsakademiens medaljer 1747-2007. Stockholm: Bokforlaget Atlantis 2010.
• Eriksson, Gunnar; Frangsmyr Tore (2004). Idehistoriens huvudlinjer ([4., rev. uppl.]). Stockholm: Wahlstrom & Widstrand. Libris 9607250 . ISBN 91-46-21086-5 (inb.)  

•   Wikimedia Commons har media som ror Kungliga Vetenskapsakademien .
  Bilder & media
• Officiell webbplats
• Kungl. Vetenskapsakademiens videoportal