Johan Sparre , fodd 25 juni 1587 pa Vadstena slott , dod 12 augusti 1632 i Mainz i Tyskland , var ett svenskt riksrad och lantmarskalk . Han var son till rikskanslern Erik Sparre och Ebba Brahe, sonson till marsken Lars Siggesson (Sparre) och dotterson till Per Brahe d.a. Han var gift med den skanska adelsdamen Anna Urne fran 1612 och till hennes dod 1620 och med Axel Oxenstiernas syster Ebba fran 1624.
Sparre var kammarrad 1622?1625 och darefter den siste guvernoren over kopparhandelskompaniet 1625?1628. Han var adelns forste kanda lantmarskalk vid de bada riksdagarna 1627 och blev samma ar riksrad. Ar 1628 sandes han pa beskickning till Kopenhamn och aret efter var han en av tre legater som Gustav II Adolf utsag att representera Sverige vid fredforhandlingarna i Lubeck mellan Danmark och kejsaren, de blev dock avvisade av den senare. Han var lagman i Tioharads lagsaga 1630 och svensk stathallare i arkestiftet Mainz 1632. Han blev postumt och tillsammans med sina fyra broder Lars , Peder , Thure och Carl Sparre upphojd till friherre 1647.
Han var bland annat agare till Knabstrup pa Sjalland (salt 1622), det arvda Bolmaryd i Annerstads socken i Smaland och Vallstanas i Norrsunda socken i Uppland som han genom sitt aktenskap med Ebba Oxenstierna kom i besittning av. Han ar begraven i Norrsunda kyrka dar hans anka lat bygga ett gravkor for honom.