Forsorjningslaget kom att drastiskt forandras som en direkt foljd av kriget och den avsparrning Sverige drabbades av. Denna omstandighet tillsammans med de upprepade misslyckandena med att sluta ett handelsavtal med ententen bidrog till att gora situationen prekar, sarskilt vad galler tillgangen pa livsmedel.

En kortsiktig nodlosning av den akuta situationen infordes nar ransonering av livsmedel , da socker sattes pa kort, genomfordes hosten 1916. I januari 1917 infordes aven ransonering av brod och mjol och alla forrad av brodsad, mjol och hart brod lades under beslag. Ransoneringarna reducerades, och hartill kommer att bade rag - och potatisskorden 1916 varit dalig. ^{[ 1 ]} Koerna blev en symbol for "systemet Hungerskjold". ^{[ 2 ]}

I mars 1917 intraffade den ryska februarirevolutionen och den socialistiska agitationen i Sverige fick darigenom ett stort uppsving. Den vann gehor pa grund av den allt storre livsmedelsbristen. Under april och maj rullade en stor demonstrationsvag over Sverige, som riktade sig mot livsmedelsbristen och mot andra missforhallanden. Bland deltagarna marktes forutom arbetare aven militar personal. Startskottet kom i samband med demonstrationerna i Vastervik i mitten av april. De krav som dar framfordes kom i viss man att bli monsterbildande for efterfoljande aktioner i landet. ^{[ 1 ]} Nastan alla arbetare i Vastervik lade ned arbetet klockan tolv, varpa de i god ordning tagade till de olika dyrtidsnamnderna. Pa brodkortsnamnden fordes ett hotfullt sprak, men det blev lugnare nar demonstranterna fick besked om att anstrangningar gjordes for att fa fler "pabrodskort" till staden. Nagra ligister och syndikalister, som det hette i telegrammet, stormade en brodbutik och trangde sig ocksa in i saluhallen, men polisen ingrep. ^{[ 3 ]} Enligt Sigurd Klockare var aktionen syndikalistiskt inspirerad. ^{[ 4 ]} Till att borja med var protesterna riktade mot dyrtiden, men utokades till att omfatta hogre loner och atta timmars arbetsdag. I en resolution som tillkom i samband med en demonstration i Borlange gjordes en direkt hanvisning till den ryska revolutionen. ^{[ 1 ]}

Efter den 21 april utkristalliserades tva aktionslinjer for demonstranterna, en syndikalistisk och en socialdemokratisk . Fram till 1 maj foljde demonstrationerna oftare syndikalisternas linje an den socialdemokratiska reformismens . Detta innebar att renodlade hungerprotester ofta ersattes med krav pa radikala politiska forandringar, som till exempel monarkins avskaffande. ^{[ 5 ]}

Ivar Vennerstrom holl tal i riksdagen och uppmanade sin valkrets Adalens oroliga befolkning till besinning. Redan den 28 april publicerades en ledare i Nya Norrland med rubriken "Lugn och kraft":

Natten mot sondagen den 29 april reste Vennerstrom upp till Adalen fran Stockholm, och anlande till Kramfors vid middagstiden. Tillsammans med en Karl Eriksson holl han ett foredrag for mellan 4?000 och 5?000 arbetare. Bagge manade till besinning. Motet tog ocksa avstand fran ungsocialisternas hot om att med vald befria Amaltheamannen . Forstamajdemonstrationen i Harnosand samlade 5?000 deltagare och talare var Vennerstrom. Demonstrationen praglades av lugn och vardighet. ^{[ 6 ]}

Vid sidan av hungerdemonstrationerna agde militardemonstrationerna rum. Den socialistiska agitationen bidrog till att intensifiera de antimilitaristiska stamningarna i landet. Ett inslag i vanstersocialisternas taktik var att satta upp Arbetare- och soldatrad . Forberedelserna for revolt inom krigsmakten far betraktas som tamligen harmlosa. Men bade civila och militara myndigheter var naturligtvis pa sin vakt. Hela krigsmakten befann sig i alarmtillstand omkring den 1 maj 1917. Man drog in permissioner, forbjod varnpliktiga att delta i vissa moten, skarpte kampen mot de flygblad och skrifter som vansterungdomar delade ut. Man forstarkte larmstyrkor och satte ut posteringar vid de statliga ambetsverken; man skickade hemliga "kunskapare" till misstankta moten. Man utfardade instruktioner till trupperna angaende stillande av uppror. ^{[ 7 ]}

Militardemonstrationer i Sverige 18 april-1 maj 1917: ^{[ 8 ]}

Den 20 april utbrot matstrejken vid I 19 i Boden, Sveriges storsta garnisonsstad. Regementet fick nattarbete som straff. Av forsiktighetsskal insamlades slutstyckena fran en del kompaniers gevar. I Stockholm syntes forsvarsledningen inte langre lita pa trupperna inom Stockholms garnison . Forband fran landsorten, aven landstormsman , sandes darfor till Stockholm. Vid garnisonen utvaldes folk som energiskt bedrivit kulspruteovningar. Tidningarna kunde ocksa meddela att i huvudstaden organiserats Stockholms frivilliga skyddskar , huvudsakligen bestaende av landstormsbefal, hogskolestudenter, elever vid de allmanna laroverken samt frivilliga skyttar. Organisationsarbetet hade forlagts till krigshogskolan . En mangd browning pistoler ( Pistol m/07 hade levererats till skyddskaren . ^{[ 9 ]}

Efter 1 maj fortsatte demonstrationerna i mindre omfattning. Kring manadsskiftet agde Seskaro-upproret rum och den sista stora demonstrationen agde rum den 5 juni pa Gustav Adolfs torg i Stockholm till forman for rostrattsreformen. ^{[ 8 ]} Parallellt debatterades fragan i riksdagshuset intensivt. For att oka spanningen hade vanstersocialister forsokt palysa politisk strejk i Stockholm. Det misslyckades, men agitationen ledde till att valdiga skaror forsokte ta sig fram till riksdagshuset. De stoppades pa Gustav Adolfs torg av poliskedjor och utkommenderad militar. Ingenting tyder pa att det i folkhavet fanns nagon medveten, organiserad avsikt att forsoka tranga in i riksdagshuset. Manga var dar for att demonstrera, andra ville hora vad statsministern hade att saga om Hjalmar Brantings interpellation , en del var dar med anledning av fragan om kvinnlig rostratt och andra var ditlockade av ren nyfikenhet. Vad som egentligen utloste polisens valdsamma framfart ar oklart. ^{[ 10 ]}

• Junikravallerna
• Seskaro-upproret
• Carl Winberg

• Franzen, Nils-Olof (2001). I Sverige under forsta varldskriget: undan stormen . Stockholm: Bonnier. Libris 7150751 . ISBN 91-0-057834-7  
• Kilander, Svenbjorn (1981). Censur och propaganda: svensk informationspolitik under 1900-talets forsta decennier = [Censorship and propaganda]?: [Swedish information policy in the early decades of the twentieth century] . Studia historica Upsaliensia, 0081-6531?; 121. Uppsala: Univ. Libris 8358994 . ISBN 91-554-1238-6  
• Klockare, Sigurd (1967). Svenska revolutionen 1917-1918 . Prismaserien, 99-0108495-4. Stockholm: Prisma. Libris 8074757  
• Lif, Anders (2004). 1917: en berattelse om Sigfrid Edstrom, Asea, Vasteras och revolutionen . Vasteras: Affidavit. Libris 9625702 . ISBN 91-88541-69-X  
• Nystrom, Hans (1994). Hungerupproret 1917 . Ludvika: Zelos. Libris 7767418 . ISBN 91-87886-08-1  

• Blomqvist, Hakan (2017). Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet pa Sodermalm 1917?: ett historiskt reportage om hunger och demokrati . Stockholm: Hjalmarson & Hogberg. Libris 19796491 . ISBN 9789198313451  
• Carlson, Gosta; Larsson, Roland (1997). Brodupploppet i Goteborg 1917 . Goteborg: Olo. Libris 7451829 . ISBN 91-630-5163-X  
• Hansen, Stig (21 januari 2009). ”Nar brodupproret kom till Goteborg” . GT/Expressen . https://www.expressen.se/gt/kultur/nar-brodupproret-kom-till-goteborg/ . Last 25 juli 2020 .  
• Andersson, Karl-Olof (2007) (PDF). Om arbetarrorelsen i nutidshistorien . Boras: Landsorganisationen i Sverige . ISBN 91-574-5805-7 . http://lo.webshop.strd.se/ftp/pdf/574-5805-7.pdf