En festsal i mellanbyggnaden bestalldes redan 1908 av stadsfullmaktige i byggprogrammet for stadshuset och namnet “Gyllene salen“ praglades 1909. Men i en tid av knapphet vackte tanken att kla en hel sal i guld ont blod.

Byggnadsmaterialet och gestaltning av ytskikt blev darfor en central fraga for Ragnar Ostberg. Till en borjan var salen inte alls gyllene utan tankt som ett stenrum i finhuggen, delvis polerad, granit med medeltida karaktar. ^{[ 1 ]}

Genom en frikostig donation av en privatperson som ville vara anonym kunde slutligen Gyllene salen utformas sa som vi ser den idag. Donationsskisserna utfordes av Ernst Spolen och den anonyme givaren var Josef Sachs , grundare och direktor for Nordiska Kompaniet . Donationen belopte sig pa 300?000 kronor (knappt 8 miljoner kronor i 2010 ars penningvarde) och utbetaldes mellan 1917 och 1919. ^{[ 2 ]}

Salens vaggar tacks helt av en mosaik som sattes ihop aren 1921?1923 av den valrenommerade tyska mosaikfirman Puhl & Wagner i Berlin . Firman fick uppdraget i mars 1921 och kontraktssumman blev 285?000 kronor som senare kom att stiga med 60?000 kronor. ^{[ 3 ]} Salens vaggar gestaltades efter den da bara 28-arige konstnaren Einar Forseths skisser efter en ide av Ragnar Ostberg. Forseth fick uppdraget av Ostberg i februari 1921. Mosaiken visar allegoriska handelser och personer ur Sveriges historia i bysantinskt inspirerad, och av samtiden ansedd som ultramodern stil.

Att tillampa den direkta sattmetoden, alltsa att pa plats montera mosaikstenarna i vaggarnas puts var extremt kostsamt och tidskravande, darfor anvandes den indirekta metoden for Gyllene salens vaggar. Den innebar att pa en kartong med ett utsnitt av motivet klistrades mosaikbitarna med sin framsida mot kartongen, som blev till en spegelvand bild. Detta arbete utfordes i sattarateljen hos Puhl & Wagner i Berlin. Sedan transporterades mosaikkartongerna till byggarbetsplatsen i Stockholm, dar de trycktes in i den mjuka vaggputsen med pappen utat. Darefter tvattades papplagret bort och mosaik-delbilden framtradde rattvand. Montaget pa platsen utfordes av svenska arbetare tillsammans med nagra specialister fran Tyskland. Einar Forseth levererade sina kartonger med forseningar och det fanns en del tvivel om konstnaren skulle kunna klara av den gigantiska uppgiften. ^{[ 4 ]} Drygt 18,6 miljoner mosaikbitar av fargat glas och totalt 11 kilo 23,5 karats bladguld anvandes. ^{[ 5 ] [ 6 ]} Guldets varde motsvarade ar 2009 cirka 2,8 miljoner kronor . ^{[ 7 ]}

En praktfull framstallning av Malardrottningen , symbolen for Stockholm, upptar hela norra fondvaggen och utgor rummets centralmotiv. I sina hander haller hon spiran och kronan , och i hennes skote syns Stockholms stadshus, Stockholms slott , Stockholms radhus och Storkyrkan . Vid hennes hogra sida avbildades moderna stadsmotiv fran New York och Paris och pa den vanstra sidan exotiska motiv fran orienten ; motiv som symboliserar Stockholm "hyllad av Osterland och Vasterland".

Pa sodra fondvaggen syns olika motiv fran Stockholm. Till vanster om porten illustreras bland annat Stockholms hamn , Katarinahissen och Riddarholmskyrkan . Till hoger om porten har sjalva Stadshuset blivit avbildat. Laktaren over porten krons av en illustration visande gamla Slottet Tre kronor och darover finns pa en hast ridande Sankt Erik med osynligt huvud. Det var inte meningen, men mosaiken blev hogre an beraknad for man glomde bort att ta hansyn till vaggens hoga golvsockel. Darfor befinner sig Sankt Eriks huvud ovanfor taket. En anpassning av mosaiken hade blivit for tidskravande och for kostsam. ^{[ 8 ]}

•  
  Langvagg mot Borgargarden
•  
  "Malardrottningen"
•  
  Langvagg mot Bla hallen
•  
  Figuren "Framtiden"
•  
  Detalj, "Framtidens" fot
•  
  "Gustav Vasa"
•  
  Detalj
•  
  Detalj

I langvaggen mot ost finns fem hoga valv med fonster som slapper in dagsljus via Borgargarden. I motsatta sidan tillater sju liknande valv passage ut mot Bla hallens altan. Huvudingangen sker via en stor kopparport fran Salen Tre kronor . I vaggen mot Borgargarden anordnades aven tillgang till Norra och Sodra koppartornen. Har kan fullt dukade bord hissas upp och ner. ^{[ 9 ]}

Gyllene salens tak var ursprungligen tankt som ett kassettak som senare andrades till nuvarande utseende med tatt liggande takbjalkar och dekorativ malning mellan dem. Takbjalkarna ar av betong och kladda med trapanel. Salens golv bestar av monsterland marmor, dar Malarstadernas stadsvapen ar inlagda. Stockholm ar representerat av fyra olika vapen, ett i varje horn av salen. ^{[ 10 ]}

En parodisk avbildning av Gyllene salens Malardrottningen i det davarande borgarradet Yngve Larssons gestalt utfordes som en hyllning till dennes 50-arsdag 1931, som en del av ett forslag som syftade till att byta ut Malardrottningen som motiv salens norra fondvagg till borgarradet sjalv.

Malningen tros ha utforts av Tage William-Olsson , ^{[ 11 ]} och lat tryckas som bilaga till ett "Utlatande i anledning av forslag till andring av mosaikmalningen a Gyllene salens norra vagg" , utgivet som ett onumrerat bihang i Stadskollegiets utlatanden och memorial . Dokumentet undertecknades av kollegor fran 1930 ars trafikkommitte ; daribland Gosta Lundborg , William-Olsson och Erik Karlsson. ^{[ 12 ]} Forslaget kom inte att genomforas.

• Pihl Atmer, Ann Katrin (2011). Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Ostberg: drommen och verkligheten . Stockholm : Natur & Kultur . Libris 12132364 . ISBN 978-91-27-13064-7  

• Stockholms stadshus , Nordisk familjebok , 1926
• Einar Forseth , Nordisk familjebok , 1923

• 360 graders panorama av Gyllene Salen
• 360 graders panorama av Gyllene Salen #2
•   Wikimedia Commons har media som ror Gyllene salen .
  Bilder & media