한국   대만   중국   일본 
Friedrich Holderlin ? Wikipedia

Friedrich Holderlin

tysk poet, bibliotekarie och forfattare

Johann Christian Friedrich Holderlin , fodd 20 mars 1770 i Lauffen am Neckar i Wurttemberg , dod 7 juni 1843 i Tubingen , var en tysk forfattare och oversattare och betraktas som en av de framsta tyska romantikerna .

Friedrich Holderlin
Pastellporträtt från 1792
Pastellportratt fran 1792
Fodd 20 mars 1770
Lauffen am Neckar
Dod 7 juni 1843
Tubingen
Yrke Diktare
Nationalitet Kungariket Wurttemberg [ 1 ]
Sprak Tyska
Verksam 1788?1843
Genrer Poesi Romankonst
Namnteckning
Webbplats https://www.hoelderlin-gesellschaft.de

Asteroiden 9189 Holderlin ar uppkallad efter honom. [ 2 ]

Biografi

redigera

Holderlin studerade 1788-1793 teologi och filosofi i Tubingen och Jena , tillsammans med bland andra Hegel och Friedrich von Schelling . Han fick 1795 anstallning som informator hos bankiren Jakob Gontard i Frankfurt am Main . Dar blev han foralskad i Jakobs hustru Susette (som av honom besjongs under namnet "Diotima"). Nar Gontard upptackt vad som pagick blev situationen ohallbar, och 1798 lamnade Holderlin Frankfurt. Under de foljande aren uppeholl han sig pa olika stallen och antog 1801 en huslararplats i Bordeaux , men atervande darifran forsommaren 1802.

Han anlande till fots till hembygden och var psykiskt sjuk. Suzette Gontard avled vid samma tid; detta tycks Holderlin dock inte ha vetat om fore hemkomsten. Greven av Hessen-Homburg och Holderlins van Isaac von Sinclair beskyddade honom, och 1804 hade han natt en viss aterhamtning, sa att han kunde uppta en hedersanstallning som bibliotekarie i Homburg . Han tycks dock ha visat aterkommande tillstand av neuros och tankeflykt, samtidigt som han under denna tid intensivt skrev pa sina dikter och oversattningar, vilka ofta forblev oavslutade. Det ar tydligt att han ibland endast med moda var kontaktbar. 1806 drabbades han ater av akut psykisk ohalsa och kom fran 1807 att tas om hand av en familj i Tubingen , hos vilka han bodde som inhysing till sin dod 1843.

Friedrich Holderlin ligger begravd pa Stadtfriedhof i Tubingen.

Holderlin intar en egendomlig stallning mellan klassiker och romantiker; han hade de senares langtan fran samtid och verklighet till en fjarran skonhetsvarld, som av honom forlades till ett av schillersk idealism skapat forntida Hellas . Romanen Hyperion ar en jagroman i brevform, en lyriskt hanford hjaltedikt om skonhetstorst och frihetslangtan.

Hogst nadde Holderlin i sina melodiskt fullandade och stiliserat irreala oden , hymner och elegier , vilka vanligen har antika metriska former. I hogsta grad subjektiv och fylld av svarmod blir hans dikt svartillganglig men sallsynt hoghaltig.

 
Monument over Friedrich Holderlin i Lauffen am Neckar .

Utgivning

redigera

Sjalv utgav Friedrich Holderlin endast romanen Hyperion och ett par oversattningar av Sofokles (1804); av Schwab och Uhland redigerades hans Lyrische Gedichte (1826), av Schwab Samtliche Werke (2 band, 1846); Gesammelte Dichtungen (2 band, 1898) innehaller aven Litzmanns Holderlin-biografi.

Pa 1910-talet gav Norbert von Hellingrath ut Holderlins fragmentariska hymndiktning.

Under ledning av Friedrich Beiβner paborjades 1943 den sa kallade Stuttgartutgavan av hans samlade verk. "Principen har varit att for varje text forsoka etablera en ursprunglig version; nagra texter har ocksa publicerats i flera versioner; otaliga varianter har darefter samlats i kommentardelarna, som dartill innehaller outtomlig sakkunskap." [ 3 ]

En utgivning efter andra principer paborjades 1976 under ledning av D.E. Sattler : den sa kallade Frankfurtutgavan . I denna numera avslutade utgava publiceras bland annat faksimil av Holderlins manuskript.

Pa svenska

redigera

Hyperion oversattes av Gosta Oswald pa 1940-talet. Denna oversattning publicerades dock forst 1990 i tidskriften Kris temanummer om Holderlin (nr 39/40 1990). Detta nummer inneholl for ovrigt Erik Blombergs tolkning av hymnen Patmos , vid sidan av texter om Holderlin skrivna av Martin Heidegger , Walter Benjamin , Theodor W. Adorno och Peter Szondi . I bokform utkom Oswalds oversattning av romanen Hyperion forsta gangen 2002.

Dikter har tolkats framfor allt av Erik Blomberg i Holderlin; Ett lyriskt urval (1960) och av Aris Fioretos i Sanger (1991, 2002). Enstaka dikter har medtagits i antologier av Johannes Edfelt , Bertil Malmberg och Goran Sonnevi . Patmos , en av Holderlins centrala hymner, finns i fem olika tolkningar av Edfelt, Malmberg, Blomberg, Fioretos samt Birger Norman . Det hittills storsta urvalet ar Aris Fioretos nya reviderade och utvidgade utgava Kom nu, eld! (2013).

Tonsattningar

redigera
  • Richard Barrett: Dying words (2011-2012, Mein Eigentum)
  • Johannes Brahms : Schicksalslied op. 54 (1868-71) till dikt ur "Hyperion"
  • Josef Matthias Hauer: Funf Holderlin-Lieder op. 6
  • Hans Werner Henze : Kammermusik 1958 uber die Hymne "In lieblicher Blaue" (1958)
  • Paul Hindemith : Sex sanger efter dikter av Friedrich Holderlin for tenor och piano (1933-35)
  • Heinz Holliger : Scardanelli-Zyklus (1975?1991)
  • Bruno Maderna : Hyperion. Lirica in forma di spettacolo (1964)
  • Luigi Nono : Fragmente ? Stille, An Diotima. Strakkvartett (1979)
  • Wolfgang Rihm : Drei Holderlin-Gedichte (Abbitte, Halfte des Lebens, An Zimmern) (1976-77)
  • Richard Strauss : Sanger, op. 71 (Hymne an die Liebe, Ruckkehr in die Heimat, Die Liebe)
  • Viktor Ullmann : Holderlin-Lieder (1943-45, Abendphantasie, Der Fruhling, Wo bist du?), komponerade i Theresienstadt

Scenisk biografi

redigera

18 september 1971 hade Peter Weiss sceniska biografi Holderlin urpremiar pa Staatstheater Stuttgart. Aret efter utgavs den i svensk oversattning av Norstedts .

Bibliografi

redigera
  • Berman, Antoine . L'epreuve de l'etranger. Culture et traduction dans l'Allemagne romantique: Herder, Goethe, Schlegel, Novalis, Humboldt, Schleiermacher, Holderlin. Paris, Gallimard, 1984.

Referenser

redigera
  1. ^ hamtat fran: fransksprakiga Wikipedia . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ ”Minor Planet Center 9189 Holderlin” (pa engelska). Minor Planet Center . https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9189 . Last 12 juni 2023 .  
  3. ^ Melberg, s. 12

Externa lankar

redigera