De bada gifte sig 1797 da Fredrika var 16 ar och hon blev darmed Sveriges drottning. Hon har beskrivits som bade vacker och barnslig av folk i sin narhet. I motsats till sin far, Gustav III , var Gustav IV Adolf patagligt intresserad av erotik inom sitt aktenskap, sa pass att riksmarskalken Axel von Fersen i mjuka ordalag forsokte be kungen att vara forsiktig och som han sager "skona drottningens halsa". Paret levde ett intimt familjeliv och Fredrika hade formagan att lugna ned Gustav Adolfs ofta haftiga humor; Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp beskriver, hur Fredrika spelade klaver for honom i en eller tva timmar da han var pa daligt humor, och att han sedan kande sig battre ? hon ska ha haft musikalisk talang.

Fredrika blev aldrig riktigt popular bland allmanheten, utan beskrivs som liknojd for officiella tillstallningar och firanden som ordnats till hennes ara. Vid ett tillfalle forsokte Fredrika gripa in i politiken. Under kriget med Frankrike lamnade kungen Pommern vid ett tillfalle (1807) och begav sig till Ramlosa ; darefter motte han Fredrika i Varberg . Hon gav honom da ett brev fran sin mor, dar hennes syster, den ryska kejsarinnan, uppmanade Fredrika att anvanda sitt inflytande att inte bryta med Frankrike, for det innebar katastrof. Gustav Adolf tog mycket illa upp, eftersom han uppfattade det som att hennes slaktingar agerade som agenter for Napoleon, och det orsakade en brytning mellan paret som inte reparerades forran vid finska krigets utbrott.

Ar 1809 forlorade Sverige Finland efter finska kriget , Gustav IV Adolf ville ta tillbaka Finland , men Sveriges officerare vagrade, och Gustav Adolf arresterades 13 mars 1809. Han avsattes som kung den 10 maj 1809. Fredrika med barnen holls forst i arrest pa Haga . Under fangenskapen upptradde hon vardigt men undergivet och ska for detta ha fatt storre sympati an nagon gang forut av opinionen ^{[ 3 ]} . Hon besoktes av den nya drottningen Hedvig Elisabet Charlotta, som onskade att fa Fredrikas son till tronfoljare. Fredrika forklarade sig villig att lamna sonen ^{[ 4 ]} . Hon hade fran borjan hallits atskild fran maken pa rad fran Gustaf Lagerbjelke , som misstankte henne fran att forsoka arrangera en motkupp ^{[ 5 ]} Hon bad att fa aterforenas med maken, och detta tillats dock till slut genom Hedvig Elisabet Charlottas anstrangningar ^{[ 6 ]}

Ett "militarparti" lett av general Vegesack ska ha haft planer pa att "bortfora" Fredrika och hennes barn fran Gripsholm och utropa henne till regent for sin minderarige son, men hon tackade nej: "Drottningen lade i dagen en adelhet i kanslor, som gor henne fortjant av en evig arekrona och hojde henne over den omkliga jordiska kungligheten. Hon lyssnade icke till de hemliga forslag, som gjordes henne av det parti, som sokte bevara tronfoljden at kronprinsen och ville, att hon skulle stanna i Sverige for att bliva formyndare under hans minderarighet....hon forklarade bestamt, att hennes plikt sasom maka och mor alade henne att dela konungens och barnens landsflykt...Det berodde pa konungen att avgora hennes ode, men hennes plats var bestamd, och hon skulle aldrig intaga en tron, dar kabaler, intriger och i synnerhet partisplitet vantade henne. Hon forutsag, att Sverige aldrig skulle fa lugn, forran den nuvarande dynastin avlagsnats, och i foljd darav, skulle hon gora allt i varlden for att overtala konungen att ej offra sin son at en olycklig framtid" ^{[ 3 ]} .

I slutet pa aret utvisades familjen och sattes i en vagn med adress ut fran landet med bat fran Karlskrona . Efter att ha stannat till i Kopenhamn och darefter i Frankfurt valkomnades de av Fredrikas mor i Bruchsal och darefter bosatte sig familjen pa slottet i Baden dar Fredrika vuxit upp. De sade farval till sitt svenska folje, general Skjoldebrand och baron von Otter , och beholl endast en lakare, en stallmastare och sonens larare som svenskar vid sitt hov. De erbjods av Fredrikas farfar att bosatta sig pa slottet Mersburg vid Bodensjon , men Gustav Adolf avreste plotsligt, utan forvarning och utan att meddela Fredrika, ensam till Schweiz .

Gustaf Adolf och Fredrika separerade ar 1810. Fredrika bosatte sig med barnen pa ett annat slott i narheten av Karlsruhe, medan Gustav Adolf bosatte sig i Basel. Ar 1811 inleddes skilsmassoforhandlingar. Det var Gustav Adolf som ansokte om skilsmassa, medan Fredrika motsatte sig den. Gustav Adolf angav som skal att han ville skaffa manga barn, men inte kungliga sadana, utan att han ville leva ett enkelt religiost liv med en religios maka, garna bland herrnhutarna, och att han foredrog att gifta sig under sin rang for att kunna gora det. ^{[ 7 ]} Ar 1812 skilde sig Fredrika och Gustav Adolf: handlingarna undertecknades slutligen av Fredrika 12 februari. Hon utsag da sin svager tsar Alexander I till sin och sina barns formyndare. Fredrika brevvaxlade fram till 1813 med Hedvig Elisabeth Charlotta, som var kand som anhangare till den avsatta familjen, och som hade fortroendet att skota deras ekonomiska angelagenheter i Sverige.

Barn:

1. Gustav (1799?1877), prins av Wasa
2. Sofia (1801?1865), farmor till Victoria av Baden , gift med Gustaf V
3. Karl Gustav (1802?1805), storfurste av Finland
4. Amalia (1805?1853)
5. Cecilia (1807?1844)

Fredrikas namn lever vidare i Sveriges geografi eftersom socknarna Fredrika , Dorotea och Vilhelmina uppkallats efter henne. Denna del av sodra Lappland gar under den inofficiella benamningen Drottninglandet .

• Hedvig Elisabet Charlotta (1939). Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok. 8, 1807-1811 . Stockholm: Norstedt. Libris 8207717  
• Marc Wiklund: Avsatta, Fredrika och Gustaf IV Adolf, Ett familjeode i Napoleontidens Europa (Forlaget Ulfsater 1998) ISBN 91-972760-7-3

• Fredrika av Baden i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
• Sten Carlsson :? Fredrika Dorothea Wilhelmina i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)

•   Wikimedia Commons har media som ror Fredrika av Baden .
  Bilder & media