Fredrik Vilhelm var en redbar karaktar, men utan storre energi och begavning. Han gjorde visserligen slut pa det frivola hovlivet och det inskrankta styret, da han avskedade faderns gunstlingar, men fortsatte den franskvanliga neutralitetspolitiken, som grundlagts genom freden i Basel 1795. Denna politik slutade med katastrof. Nar Napoleon korsade Preussens planer pa att ta kontrollen over Hannover , kunde Fredrik Vilhelm, som var starkt beroende av sin omgivning, inte halla stand mot krigspartiet vid hovet, och brot oforberett med Frankrike 1806. Preussiska armen gjorde i det foljande kriget ett fullstandigt sammanbrott, Fredrik Vilhelm maste fly till Ostpreussen och i freden i Tilsit 1807 avtrada narmare halva sitt rike. Under dessa motgangar hade Fredrik Vilhelm ett starkt stod av sin drottning Louise av Mecklenburg-Strelitz, som var en starkare karaktar an han sjalv.

Nederlaget banade dock vag for reformvanliga krafter, och en period av livligt reformarbete inleddes, framst riktat mot att bryta ned standsskrankorna, rationalisera administrationen samt reorganisera militaren efter moderna principer. Reformarbetets upphovsman friherre von Stein avskedades visserligen redan 1808, men reformerna fortsatte, om an mera forsiktigt, under Karl August von Hardenberg 1810?1812.

1812 tvingades Fredrik Vilhelm av Napoleon till att inga ett forbund mot Ryssland. Nar ryska falttaget brutit fransmannens overmakt, var Fredrik Vilhelm obeslutsam och viljesvag, osaker om sin position, tills den nationella rorelsen och hans egna truppers overgang till ryssarna genom Tauroggenkonventionen tvingade honom att handla. I februari 1813 slot han forbund med Ryssland, och i mars gjorde han den, av en ambetsman forfattade, kanda appellen "An mein Volk". Haren organiserades nu pa allmanna varnpliktens grund. ^{[ 1 ]}

Sedan Preussen vid Wienkongressen 1815 fatt full territoriell upprattelse och Fredrik Vilhelm intratt i Heliga alliansen , fick de reaktionara grupperna vid hovet ater inflytande. Ett lofte om en forfattning som avgetts under frihetskriget infriades ej, och frihetsrorelsen forfoljdes. Fredrik Vilhelm anslot sig nu helt till den tvangspolitik, som formulerats av Karlsbadbesluten och Troppauprotokollen. I ersattning for den uteblivna forfattningen inrattades provinslantdagar 1823. Fredrik Vilhelms religiosa intressen tog sig uttryck i den sa kallade unionen 1817, som skulle narma reformerta och lutheraner. Den preussiska tullpolitiken inforde genom tullagen 1818, som var frihandelsvanlig och sammanband alla preussiska provinser till en enhet, och genom tyska tullforeningen 1834, principer av utomordentlig politisk betydelse. ^{[ 1 ]}

Fredrik Vilhelm var gift tva ganger, forsta gangen den 24 december 1793 med Louise av Mecklenburg-Strelitz (fodd 1776 , dod 1810 ), med vilken han fick alla sina barn, och andra gangen ( morganatiskt ) 1824 med grevinnan Auguste von Harrach (fodd 1800 , dod 1873 ).

1. Dodfodd dotter 1794.
2. Fredrik Vilhelm IV , (fodd 1795 , dod 1861 ), kung av Preussen, gift 1823 med Elisabeth Ludovika av Bayern .
3. Vilhelm I , (fodd 1797 , dod 1888 ), kung av Preussen och tysk kejsare, gift 1829 med Augusta av Sachsen-Weimar .
4. Charlotte (fodd 1798 , dod 1860 ), rysk kejsarinna som Alexandra Feodorovna , gift 1817 med tsar Nikolaj I av Ryssland .
5. Friederike (fodd 1799 , dod 1800 ).
6. Karl (fodd 1801 , dod 1883 ), gift 1827 med Marie av Sachsen-Weimar , far till faltmarskalken Fredrik Karl av Preussen .
7. Alexandrine (fodd 1803 , dod 1892 ), gift 1822 med Paul Fredrik av Mecklenburg-Schwerin .
8. Ferdinand (fodd 1804 , dod 1806 ).
9. Luise (fodd 1808 , dod 1870 ), gift 1825 med prins Fredrik av Nederlanderna .
10. Albrekt (fodd 1809 , dod 1872 ), gift 1830 ? 1849 med Marianne av Nederlanderna (slutade i skilsmassa) och fran 1853 till sin dod morganatiskt med friherrinnan Rosalie von Hohenau .

• Huset Hohenzollern

•   Wikimedia Commons har media som ror Fredrik Vilhelm III av Preussen .?