Februari ar arets andra manad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottar ) och ar darmed arets kortaste manad, da alla andra manader har 30 eller 31 dagar. Den innehaller arets 32:a till 59:e dag (32:a till 60:e under skottar).

Ursprungligen inleddes det romerska aret med manaden mars, men kalendern strackte sig da till december (som darmed var den tionde manaden). Perioden fran decembers slut till mars borjan betecknades bara som "vinter", innan den romerske kungen Numa Pompilius pa omkring 700 f.Kr. lat infora manaderna januari och februari, som darmed blev den elfte respektive tolfte manaden. Vid denna tid hade manaderna inte den langd de har idag, utan var nagot kortare (vissa hade 29 dagar och vissa 30). Det innebar att det romerska aret var 354 dagar, alltsa 11 dagar kortare an det nuvarande. Det ledde till att det ibland fick laggas in en skottmanad, for att kalendern inte skulle komma ur fas med arstiderna och den lades vid arets slut, som var i slutet av februari. Ar 153 f.Kr. forlades det romerska arets borjan till den 1 januari, vilket innebar att februari darmed blev den andra manaden i stallet for tolfte, men skottmanaden fortsatte att laggas vid slutet av denna manad. Nar sedan den julianska kalendern infordes 45 f.Kr. och manaderna forlangdes, sa att man inte langre behovde en skottmanad, utan bara en skottdag vart fjarde ar, fick den av tradition fortsatta att ligga i slutet av februari, trots att detta nu alltsa var i borjan och inte i slutet av aret. Denna tradition har foljt med aven till den gregorianska kalendern, men sedan ar 2000 har skottdagen forlagts till den 29 februari och inte, som forut, till den 24.

Namnet februari kommer av latinets Februarius , som i sin tur kommer fran den etruskiska guden Februus namn.