Partiets viktigaste 'massorganisationer' ar:

• Democratic Youth Federation of India
• Students Federation of India
• Centre of Indian Trade Unions
• All India Kisan Sabha (bondeorganisation)
• All India Agricultural Workers Union
• All India Democratic Womens' Association
• I Tripura ar Ganamukti Parishad en viktig massorganisation

Centralt utges tva veckotidningar, People's Democracy (engelska) och Lok Lehar (hindi). Pa delstatsniva har partiet en stor mangd publikationer, bl.a. fem dagstidningar;

• Ganashakti ( Vastbengalen , bengali )
• Deshabhimani ( Kerala ), malayalam )
• Daily Desher Katha ( Tripura , bengali )
• Theekathir ( Tamil Nadu , tamil )
• Prajashakti ( Andhra Pradesh , telugu )

(inte en komplett lista)

• Andhra Pradesh : CPI(M) ar ett relativt starkt parti i AP. Under 80- och forsta halvan av 90-talet var partiet allierade med Telugu Desam Party , men nar TDP allierade sig med BJP efter United Frontregeringens fall, sa forsvagades CPI(M) kraftigt. I valen 2004 gjorde CPI(M) nagot av en comeback, denna gang allierade med Kongresspartiet . Dagstidningen Prajashakti ges ut i AP.

• Bihar : I Bihar ar CPI(M) betydligt mindre an bade Communist Party of India och Communist Party of India (Marxist-Leninist) Liberation . Till skillnad fran CPI och CPI(ML)L, som ser Laloo Prasad Yadavs Rashtriya Janata Dal som sin huvudfiende i delstaten, ar CPI(M) allierade med Laloo. 1999 - 2004 hade CPI(M) en Lok Sabhaledamot fran Bihar, men det mandatet forlorades 2004 , vilket var CPI(M):s enda storre forlust i det valet.

• Delhi : Generellt ar vanstern mycket svag i huvudstadsregionen. CPI(M) har dock ett starkt inflytande i universitetsvarlden. Partiets massorganisationer kontrollerar studentkaren vid Jawaralal Nehru University och lararradet pa Delhi University.

• Goa : CPI(M) har en mindre partienhet, som framst ar inriktad pa det fackliga arbetet.

• Gujarat : CPI(M) ar en mindre kraft, framst koncentrerad till Bhavnagar . Efter ar den lokala BJP -regeringen 2002 stott pogromliknande forfoljelser mot den muslimska minoriteten i delstaten, valde CPI(M) att alliera sig med Kongresspartiet for att forsoka fa bort BJP-styret. CPI(M) bedrev ocksa ett eget hjalparbete for de manga internflyktingarna efter forfoljelserna 2002-2003.

• Haryana : CPI(M) har starka fackliga enheter i vissa av de storre industrierna i narheten av Delhi .

• Himachal Pradesh : Partiets studentforbund har en stark bas vid Himachal Pradesh University. I delstatsvalet 2003 var man nara att vinna ett mandat fran huvudstaden Shimla , men det misslyckades mycket pa grund av att manga studenter befann sig i sina hemtrakter over semestern.

• Jammu och Kashmir : Jammu och Kashmir var den enda delstaten dar majoriteten av partiet gick over till naxaliterna i splittringen 1967 - 1969 . Partiavdelningen kom dock tillbaka till CPI(M) i borjan av 1980-talet. Kashmir ar ett omrade dar kommunisterna traditionellt varit svaga, men under de senaste aren har CPI(M) vaxt kraftigt. 1996 vann man for forsta gangen ett mandat i delstatsforsamlingen (stottade av Jammu & Kashmir National Conference ) och 2002 lyckades man vinna tva mandat pa egen hand. Partiet leds av Mohammed Yusuf Tarigami, en av delstatens mest kanda politiker. CPI(M) har varit en av de islamistiska separatisternas framsta maltavlor i den vapnade konflikten, och manga partimedlemmar har mordats. Partiet kan inte ha oppna kontor, m.m.. CPI(M) foresprakar en icke-chauvinistisk linje i Kashmirfragan, och ar positiva till indo-pakistansk dialog.

• Kerala : Efter Vastbengalen sa har Kerala den starkaste CPI(M)-avdelningen. I Kerala gick merparten av kommunistpartiet over till CPI(M) i splittringen 1964. CPI(M) har under flera perioder lett delstatsregering, och ar idag det starkaste oppositionspartiet. CPI(M) leder Left Democratic Front i delstaten. Partiets massorganisationer har miljoner medlemmar. Ett flertal kommuner och kooperativ styrs av CPI(M). Partiet ger ut en dagstidning, flera andra publikationer och satellit-TV kanalen Kairali ar startad pa initiativ av CPI(M).

• Madhya Pradesh : Partiet ar generellt svagt, men har byggt upp en bas i Rewa , varifran man lyckades vinna ett mandat i valet 2003 .

• Maharashtra : Partiets styrka framst koncentrerad till adivasiomradena i Thanedistriktet norr om Bombay . Partiet har tva ledamoter av delstatsforsamlingen valda fran Thane.

• Manipur : CPI(M) har en liten enhet, mycket mindre an CPI:s.

• Orissa : CPI(M) ar ett mindre parti, men har en stark bas i gruvomradena runt Rourkela dar man har en stark facklig forankring. I valen 2004 allierade sig CPI(M) och CPI med Kongresspartiet , och kommunisterna hade inga egna kandidater till Lok Sabha utan satsade pa delstatsvalet istallet. CPI(M) vann ett mandat.

• Punjab : Punjab har starka kommunistiska traditioner, och CPI(M):s generalsekreterare kommer darifran. Bade CPI(M) och CPI har spelat en viktig roll i delstatens politik. Under den vapnade konflikten i Punjab blev CPI(M) en av de sikhiska separatisternas framsta maltavlor. Hundratlas CPI(M)-medlemmar och anhangare mordades. 2001 drabbades CPI(M) av en mycket svar splittring i Punjab, da den regionale ledaren Ram Pasla uteslots. Pasla tog med sig en stor del av partiets kader. Efter splittringen driver Pasla ett parti som ocksa anvander sig av namnet "CPI(M)".

• Rajasthan : Partiet ar generellt ett mindre parti, men man har utvecklat en mycket stark bonderorelse kring Sikar . Amra Ram har under over 20 ar representerat CPI(M) i delstatforsamlingen, vald fran Dhod nar Sikar.

• Sikkim : CPI(M) har en liten enhet.

• Tamil Nadu : Under en period da Dravida Munnetra Kazhagam var allierade med BJP sa var CPI(M) allierade med All India Anna Dravida Munnetra Kazhagam (bl.a. kring delstatsvalet 2001 ). Men da AIADMK narmat sig BJP brots den alliansen. Infor Lok Sabhavalet 2004 gick CPI(M) med i Democratic Progressive Alliance, som vann samtliga 39 mandat i Tamil Nadu. Inom ramen for DPA valdes tva CPI(M)-ledamoter.

• Tripura : I Tripura leder CPI(M) delstatsregeringen, och alla ministrar utom en (som tillhor Revolutionary Socialist Party ) ar CPI(M)-ledamoter. CPI(M) har egen majoritet i delstatforsamlingen. Kommunisternas styrka i Tripura har sina rotter i Mukti Parishad -rorelsen som kampade mot maharajavaldet under perioden kring sjalvstandigheten. Mukti Parishadledaren Dasarath Deb gick med i CPI och valdes till den forsta Lok Sabhan 1952 . Under de forsta 30 aren av sjalvstandighet var CPI det nast storsta partiet i Tripura, efter Kongresspartiet . CPI hade starkast stod bland tribalbefolkningarna medan Kongresspartiet har starkare stod bland bengalerna . I splittringen 1964 gick majoriteten av kommunisterna over till CPI(M), och CPI marginaliserades i delstaten. 1977 hade CPI(M) gjort inbrytningar bland bengalerna , och Left Front vann valet. Left Front styrde 1978 - 1988 och sedan fran 1993 . CPI(M) foresprakar en forhandlingslosning pa den vapnade konflikten i delstaten.

• Vastbengalen : Den utan tvekan starkaste CPI(M)-avdelningen. Partiet har styrt (tillsammans med Left Front ) sedan 1977 , den med langvariga delstatsregeringen i det moderna Indiens historia. 1977 - 2000 var Jyoti Basu chefsminister, och Basu brukar ofta betecknas som "CPI(M):s partiledare" av pressen. Idag styrs delstaten av Buddhadev Bhattacharya, politbyramedlem i CPI(M). CPI(M) har egen majoritet av delstatsforsamlingen. Partiets massrorelser har manga miljoner medlemmar.

Resultat i val till Lok Sabha

Resultat fran den indiska valkommissionens hemsida. Resultatet tar inte hansyn till faktorer som delning av delstater (Bihar har efter valet 2000 delats i Bihar och Jharkhand ), avhopp och fyllnadsval under mandatperioden.

• Kommunism
• Marxism-leninism

•   Wikimedia Commons har media som ror Communist Party of India (Marxist) .
  Bilder & media
• Partiets webbplats
• People's Democracy
• Ganashakti
• Deshabhimani
• Prajashakti
• All India Democratic Womens Association
• Centre for Indian Trade Unions
• Democratic Youth Federation of India
• Students Federation of India, Kerala
• Students Federation of India, Jawaharlal Nehru University