한국   대만   중국   일본 
Carl Sparre (1627?1702) ? Wikipedia

Carl Sparre (1627?1702)

svensk friherre, landshovding och general
(Omdirigerad fran Carl Larsson Sparre )

Carl Sparre , Carl Larsson Sparre , fodd 1627 pa Revals slott (eller Tallinns slott ) i Estland , dod 11 april 1702 pa Ulvasa i Ostergotland och begravdes i Ekebyborna kyrka , var en svensk friherre , landshovding och general samt grundare av tva jarnbruk . Lars Sparre var friherre till Kronoberg . [ 2 ]

Carl Sparre
Fodd 1627
Dombergets slott , Estland
Dod 11 april 1702
Ulvasa , Sverige
Medborgare?i Sverige
Sysselsattning Militar
Befattning
Regementschef , Halsinge regemente (1655?1660)
Landshovding i Vasternorrlands lan (1664?1677)
Barn Ture Karlsson Sparre (f. 1654)
Baron Jakob Casimir Sparre (f. 1661) [ 1 ]
Foraldrar Lars Sparre
Marta Gustafsdotter Baner
Slaktingar Erik Sparre (syskon)
Svante Sparre (syskon)
Gustaf Sparre (syskon)
Ebba Sparre (syskon)
Per Larsson Sparre (syskon)
Redigera Wikidata
Ulvasa slott

Sparre foddes pa Revals slott (nuvarande Tallinn ) som son till riksradet och lantmarskalken Lars Eriksson Sparre af Rossvik och Marta Gustafsdotter Baner . Farfadern, riksradet Erik Larsson Sparre avrattades vid Linkopings blodbad ar 1600. Han var overste for Halsinge regemente och guvernor pa Osel . Han var overste for livgardet till hast och fot och generalmajor av infanteriet . Han var guvernor over Vasternorrlan med underliggande lappmarker och aven over Jamtland och Harjedalen . Han blev utnamnd till generallojtnant och var president i trolldomskommissionen samt general 1675. [ 2 ]

Grundare av tva jarnbruk och ett sateri

redigera

Carl Sparre anlade 1673 Graninge bruk i Angermanland och 1682 Karlstroms bruk i Ostergotland . Han var bosatt pa Ulvasa slott vid sjon Boren i Ekebyborna socken , Ostergotland. Fran 1667 blev han aven innehavare av Holms gard i Angermanland, som genom Sparres forsorg 1676 forvandlades till Holms sateri , Norrlands enda. Han uppforde dar en standsmassig mangardsbyggnad.

Palatsbygge

redigera

I Stockholm lat Sparre bygga ett palats vid Kungstradgarden , Sparreska palatset (pa platsen for dagens NK vid Hamngatan ), inte att forvaxla med Sparreska palatsen pa Riddarholmen och Fredsgatan uppforda av atten Sparre.

Civil karriar

redigera

Sparre var 1659-61 guvernor pa Osel i davarande Livland (nuvarande Estland ) och utnamndes 1664 till guvernor ( landshovding ) over Vasternorrland (med underliggande lappmarker) samt Jamtland och Harjedalen . Han var aren 1664?1677 bosatt pa Gavle slott , som tjanade som residens for landshovdingen i denna del av Sverige. Sparre var lagman i Norrlands lagsaga 1681?1691.

Trolldomskommissionen

redigera

Sparre blev 1674 ordforande i trolldomskommissionen for Norrland. I oktober samma ar inledde kommissionen en omfattande haxprocess i Torsaker , Angermanland , och lat sa smaningom avratta sa mycket som 71 personer eller ca var femte kvinna for haxeri inom Torsakers pastorat trots att bara tre av dem erkant. Det skedde utan att Sparre gett sitt godkannande, varfor han stallde in kommissionens fortsatta arbete.

Militar karriar

redigera

Sparre utnamndes till fanrik vid Livgardet till hast och fot 1645, till major 1648 och till overstelojtnant 1649. 29 oktober 1651 utsags han till kommendant vid Halmstads slott .

Ar 1651 utnamndes Sparre till overstelojtnant vid Kronobergs regemente . Han utnamndes 1655 till overste vid Halsinge regemente och deltog i Karl X Gustavs polska krig i bland annat slaget vid Warszawa 1656 och striden vid Krakow . Pa Erik Dahlberghs malningar kan man ofta se Sparre avbildad. Ar 1657 skickades han hem for att bista landshovdingen Johan Gabrielsson Oxenstierna i forsvaret av Norrland och 1659 deltog han i den misslyckade stormningen av Kopenhamn .

Den 29 mars 1664 utnamndes Sparre till overste vid Livgardet till hast och fot och utsags till chef for den vaktstyrka som bevakade hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrucken da denne av radet blivit uppkallad pa slottet Tre Kronor i Stockholm for att tvingas till att avsta fran riksformyndarskapet och riksmarskambetet .

Den 16 september 1664 utnamndes Sparre till generalmajor vid infanteriet och den 8 september 1668 blev han generallojtnant . 7 september 1675 utnamndes Sparre till general med chefskap over den norrlandska milisen med uppgiften att skota forsvaret av Vasternorrland. I oktober 1678 avskedades han da kungen inte var nojd med det satt pa vilket Sparre ledde den nordsvenska armen. Aret dessforinnan hade norrmannen marscherat in i Angermanland och dar brant ned hans jarnbruk i Graninge. Sparre gjorde 1678 ett infall i Norge och lat dar branna ned Røros kopparverk .

Sparre var bror till Erik , Svante , Gustaf , Ebba och Per Sparre .

Han var gift med sin brors svagerska Maria Baat (dod 10 juni 1656), vigd pa Stockholms slott den 6 april 1650. Maria Baat avled 1656 i Warszawa dit hon foljt sin man i Karl X Gustavs polska krig ). Hon var dotter av assessorn Bo Gustafsson (Baat) och Anna Ribbing. Hon begravdes 25 januari 1657 i Strangnas domkyrka .

Carl Sparre var gift andra gangen den 2 januari 1659 pa Kronobergs slott med Catharina Lucia von Minnigerode (dod 1697 i Stockholm). Hon var dotter av Hans Jobst von Minningerode och Margareta von Falkenberg.

Sparre, som drabbades hart av reduktionen , avled pa Ulvasa och begravdes i Ekebyborna kyrka . Av Sparres 14 barn i de bada aktenskapen nadde endast fyra soner och sju dottrar mogen alder, bland dem oversten Ture Sparre (1654?83) och majoren Jacob Casimir Sparre (1661?1701).

Barn i forsta giftet med Maria Baat (dod 1656):

  • Carl, fodd 10 december 1650. Generalmajor i venetiansk tjanst. Ogift dodsskjuten 18 februari 1691 pa Morea.
  • Lars, fodd 13 november 1652, dod 5 september 1664. Begraven i Ytterjarna kyrka . Pa sodra vaggen mellan fonstren i Ytterjarna kyrka minner sonerna Lars' och Svantes huvudbaner. De avled bada 1664.
  • Svante, fodd 30 oktober 1653, dod 3 september 1664. Begraven i Ytterjarna kyrka.
  • Ture , friherre till Kronoberg. Fodd 11 december 1654 pa Sundbyholms slott . Kapten vid prinsens av Oranien garde. Overstelojtnant vid overste Roxerviers regemente. Overste for ett hollandskt infanteriregemente. Dod barnlos 23 maj 1683 i Stockholm. Gift 21 december 1682 i Stockholm med grevinnan Hedvig Lovisa Horn af Bjorneborg i hennes 1:a gifte, dotter av riksmarsken och generalfaltherren Gustaf Carlsson Horn af Bjorneborg och hans 2:a fru Sigrid Bielke af Akero.
  • Gustaf, fodd 15 januari 1656 i Lowicz i Polen, dod fore 25 februari 1657.
  • Marta, fodd tvilling pa 1650-talet, dod barnlos 5 juli 1700 pa Marieberg. Gift 8 januari 1687 med sin mormors sysslings dotterson presidenten friherre Johan Rosenhane (1642-1710). Genom Marta, och tidigare genom hennes mor Maria Baat, kom garden Marieberg i Rosenhanes ago.

Barn i andra giftet med Catharina Lucia von Minnigerode (dod 1697):

  • Charlotta Eleonora, fodd 1660 pa Arensburg pa Osel, dod 2 december 1697 i Nykoping i barnsang. Gift 1695-10-08 pa Ulvasa med lagmannen Johan Tungel i hans 1:a gifte.
  • Jakob Casimir, fodd 1661. Major. Dod 1701.
  • Catharina Maria, dopt 15 april 1663 i Stockholm. Dod i barnsang 21 juli 1695 pa Ulvasa . Gift 25 augusti 1686 med sin broders svager overstelojtnanten friherre Abraham Leijonhufvud i hans 1:a gifte.
  • Beata Juliana, dopt 28 november 1664 i Stockholm, dod 1708. Gift 24 augusti 1686 pa Ulvasa med overstelojtnanten och kammarherren Carl Persson (Natt och Dag) i hans 3:e gifte.
  • Gorvel, fodd 1666. Hovfroken hos drottning Ulrika Eleonora 1688. Dod ogift 13 januari 1743 pa Stensnas .
  • Margareta, dod 13 augusti 1720 Torneby. Gift 1694-08-24 pa Ulvasa med kaptenen Johan Gustaf Boije af Gennas.
  • Ebba, dod ogift 26 juni 1693 i Stockholm.
  • Erik, generalmajor i venetiansk tjanst. Dod ogift 1708 i Venedig .

Litteratur i urval

redigera
  • Johan Axel Almquist : Fralsegodsen i Sverige under storhetstiden. Tredje delen, Ostergotland band 2, Saterier . Stockholm 1947
  • Johan Axel Almquist: Graningeverken. Historisk skildring Stockholm 1909
  • Bengt Ankarloo : Trolldomsprocesserna i Sverige Stockholm 1984
  • Janrik Brome : Striderna om Jamtland och Harjedalen 1676-1679 Ljusdal 1915
  • Alexander Jonsson : De norrlandska landshovdingarna och statsbildningen 1634?1769 Umea universitet: Institutionen for historiska studier 2005
  • A G Leijonhufvud : Kungl. Halsinge Regementes chefer 1629-1909 , Stockholm 1909
  • Svenskt Biografiskt Lexikon Stockholm 2006
  1. ^ Leo van de Pas, Genealogics , 2003, las online och las online . [kalla fran Wikidata]
  2. ^ [ a b ] Adelsvapen, Sparre nr 11, friherrlig.

Externa lankar

redigera
Foretradare:
Gustaf Baner
Landshovding i Vasternorrlands lan
1664 - 1677
Eftertradare:
Christopher Gyllenstierna