Bergsingenjorsutbildningen i Sverige gar tillbaka pa Bergsskolan i Falun som 1822 hade startat sin verksamhet med en tvaarig larokurs pa bergsvetenskapens omrade, och utgjorde en sa kallad hogre bergsskola . Utbildningen flyttades 1869 till Teknologiska institutet i Stockholm ^{[ 1 ]} , som 1877 ombildades till Kungliga Tekniska hogskolan (KTH), och utgjorde dar fackskolan for Bergsvetenskap. Nar beteckningen civilingenjor fran 1870-talet och framat successivt kom att bli den gangse benamningen for alla andra KTH-ingenjorer, beholl bergsingenjorerna en egen benamning. Varken civilingenjor eller bergsingenjor var vid denna tid en skyddad titel, vilket kan utlasas av foljande encyklopediska kommentar fran 1904, signerad bergsingenjor Gunnar Dillner :

Ehuru icke foreskrifven, har denna titel sedan langt tillbaka anvandts for att angifva, att dess barare genomgatt nagon af Tekniska hogskolans fackafdelningar for bergsvetenskap. Pa senaste tid har emellertid denna titel borjat anlaggas afven af personer, som genomgatt nagon af de lagre bergsskolorna i Falun och Filipstad, samt af personer, som utan att ega teoretisk underbyggnad egna sig at bergshandtering. ^{[ 2 ]}

Anvandningen av titeln civilingenjor, bergsingenjor och arkitekt reglerades 17 december 1915 genom att Kunglig Majestat utfardade bestammelser om tentamina och examina vid KTH, dar civilingenjors-, bergsingenjors- och arkitektexamen kunde avlaggas. ^{[ 3 ]} Examinerade fran de "lagre" bergsskolorna kunde dock kalla sig bergs skole ingenjorer .

Efter att de geotekniska delarna av KTH:s bergsingenjorsutbildning 1972 flyttades till Hogskolan i Lulea (senare omdopt till Lulea tekniska universitet , LTU) kom bergsingenjorsexamen att kunna avlaggas aven dar. Efter att KTH senare breddade och andrade namnet pa den tidigare bergsvetenskapliga ingenjorsutbildningen till materialteknik , kom civilingenjor att bli examensbenamningen, med mojlighet att bli bergsingenjor fran vissa utbildningsinriktningar. Beteckningen bergsingenjor ar sedan 1996 helt avskaffad som examensbenamning.

Utbildningar motsvarande bergsingenjor ges pa civilingenjorsutbildningarna Materialteknik/Materialdesign vid KTH, Naturresursteknik , Vag- och vattenbyggnad samt Industriell miljo- och processteknik vid LTU, pa KTH:s filial vid Hogskolorna Dalarnas program Materialdesign samt hogskoleingenjorsutbildningen vid Bergsskolan i Filipstad (del av Lulea tekniska universitet ).

Fran och med ar 1996 ar bergsingenjor inte langre en examensbenamning utan en skyddad yrkestitel , Bergsingenjor SBF (i likhet med exempelvis arkitekt MSA/SAR ), vilken man kan fa ratt att anvanda efter ansokan hos Svenska Bergsmannaforeningen .

Exempel pa kanda bergsingenjorer ar Ian Wachtmeister , Axel Ax:son Johnson , Olof Faxander , Tryggve Holm , Orvar Nyqvist , Elisabeth Nilsson , Lars-Eric Aaro , Anders Hakansson och Sture Svensson .

• Bergsexamen
• Geoteknik
• Geofysik
• Metallurgi
• Metallografi
• Kungliga Tekniska Hogskolan