Albert Eberhard Friedrich Schaffle , fodd 24 februari 1831 i Nurtingen , Wurttemberg , dod 25 december 1903 i Stuttgart , Wurttemberg, var en tysk-osterrikisk politiker, nationalekonom och sociolog.

Albert Schaffle
Fodd	24 februari 1831 [ 1 ] [ 2 ] [ 3 ] Nurtingen [ 4 ] , Tyskland
Dod	25 december 1903 [ 2 ] [ 3 ] [ 5 ] ?(72?ar) Stuttgart [ 6 ]
Medborgare?i	Tyskland
Utbildad vid	Tubingens universitet Tubinger Stift
Sysselsattning	Nationalekonom , universitetslarare , journalist , sociolog , pedagog , forfattare , politiker
Befattning
Ledamot av tyska tullparlamentet
Arbetsgivare	Tubingens universitet Wiens universitet
Utmarkelser
Hedersmedborgare i Chrudim (1871) [ 7 ]
Redigera Wikidata

Schaffle var i tio ar verksam som publicist pa tidningen "Schwabische Merkur" i Stuttgart och blev 1860 professor i nationalekonomi vid universitetet i Tubingen . Aren 1861-1865 var han ledamot av Wurttembergs andra kammare och 1868 av tyska tullparlamentet. Samma ar kallades han till ordinarie professor i nationalekonomi i Wien . Trots att han i manga avseenden var demokratiskt sinnad var han under tiden februari till oktober 1871 handelsminister i Karl Sigmund von Hohenwarts konservativa ministar. Han agnade sig darefter, i Stuttgart, uteslutande at nationalekonomiskt och sociologiskt forfattarskap. Han forfattade bland annat Die Nationalokonomie oder allgemeine Wirtschaftslehre (1861; tredje upplagan under titeln Das gesellschaftliche System der menschlichen Wirtschaft , tva band, 1873), Die ethische Seite der nationalokonomischen Lehre des Werts (1862), Die nationalokonomische Theorie der ausschliessenden Absatzverhaltnissen (1868) samt Kapitalismus und Sozialismus (1870; andra upplagan 1878), vars syfte angavs vara att utjamna motsatserna mellan lonearbetet och kapitalet och i vilken han vande sig med skarpa mot bade liberalismen och pangermanismen .

Schaffle vann internationellt rykte genom Quintessenz des Sozialismus (1875, 14:e upplagan 1906; oversatt till flera sprak), som anses ha gjort "mera an nagon annan publikation for att upplysa de bildade och valsituerade klasserna i Tyskland och Osterrike om socialismens verkliga natur" ( Oswald Redlich ). I detta verk stallde han sig positiv till den socialistiska grundtanken om socialisering av produktionsmedlen , men riktade sig samtidigt skarpt mot teorin om arbetskostnaden som nyttigheternas enda vardesubstans, liksom ocksa mot alla planer pa en inkomstfordelning, som ej anpassades efter vars och ens individuella arbetsprestationer. Denna standpunkt utvecklades vidare i Aussichtslosigkeit der Sozialdemokratie (1885; fjarde upplagan 1891). Vad han efterstravar ar ett allt hogre utvecklat politiskt och ekonomiskt samhallstillstand, byggt pa alltmer fullandade organisationer av olika karer och yrkesklasser.

Som sitt livs huvudarbete betraktade Schaffle Bau und Leben des sozialen Korpers (fyra delar, 1875-1878; andra upplagan, tva band, I. "Allgemeine Soziologie"; II. "Spezielle Soziologie", 1896). Postumt (1906) utgavs Abriss der Soziologie (med inledning av Karl Bucher ). Som sociolog anses Schaffle inom det tyska sprakomradet ha spelat en roll, motsvarande Auguste Comtes for det franska och Herbert Spencers for det engelska. Hans samhallsuppfattning, med utgangspunkt i Friedrich Hegel , utvecklades under inflytande av utvecklingslaran . Han klandrades for att alltfor genomgaende ha sokt faststalla overensstammelsen mellan den fysiska och den sociala organismen. Men i en av de manga uppsatserna i Aus meinem Leben (utgiven postumt i tva band, 1905) tillbakavisar han pastaendena om att han vore en larjunge till Spencer och att han helt enkelt lat sociologin ga upp i biologin .

Schaffle sokte placera nationalekonomin pa sociologins allmanna grundval. Betecknad som "en mastare i den socialvetenskapliga induktionen ", tillhorde han i stort sett den historiska skolan och var en positiv socialpolitiker med en stark dragning at statssocialismen . I Die Steuern (tva band, 1895-1897) havdar han, att beskattningen skall ske i overensstammelse med den faktiska formagan att betala skatt, och i enlighet med denna princip skall inte bara direkta ( progressiva ) skatter utkravas, utan ocksa indirekta sadana (pa lyxkonsumtion). For ovrigt skrev Schaffle bland annat Fur internationale Doppelwahrung (1881), Der korporative Hulfskassenzwang (1882), Inkorporation des Hypothekenkredits (1883), Vereinigter Versicherungs- und Spardienst bei Zwangshulfskassen (1884) och Die Gefahren des Agrarismus fur Deutschland (1902). Ett stort antal monografier och uppsatser ar samlat i Deutsche Kern- und Streitfragen (1894; ny foljd 1895). Sedan 1892 (fran 1901 tillsammans med Bucher) var han redaktor av "Zeitschrift fur die gesamte Staatswissenschaft".