한국   대만   중국   일본 
26 juli ? Wikipedia
Wikipedia

26 juli

datum

26 juli ar den 207:e dagen pa aret i den gregorianska kalendern (208:e under skottar ). Det aterstar 158 dagar av aret.

??   ?   26 juli   ?   ??
Veckodag 2024: Fredag
Jun ?· Juli ?· Aug
Arets 207:e dag
(208:e under skottar )
158 dagar till arets slut
Ma Ti On To Fr Lo So
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
Manader
Januari  ? Februari  ? Mars
April  ? Maj  ? Juni  ? Juli
Augusti  ? September  ? Oktober
November  ? December
Pa Wikimedia Commons
finns media som ror 26 juli
Se aven Mall:26 juli

Aterkommande bemarkelsedagar

redigera

Nationaldagar

redigera
  •    Kubas nationaldag (till minne av revolutionens inledning genom anfallet mot Moncadakasernen denna dag 1953)
  •    Liberias nationaldag (till minne av republikens grundande denna dag 1847)
  •    Maldivernas nationaldag (till minne av sjalvstandigheten fran Storbritannien denna dag 1965)

Helgondagar

redigera
  • Anna , mor till jungfru Maria

Namnsdagar

redigera

I den svenska almanackan

redigera
  • Nuvarande ? Jasmine , Jesper
  • Namnsdagar i bokstavsordning
    • Anna ? Namnet fanns pa dagens datum fore 1680, da det utgick. 1708 infordes det pa 9 december , dar det har funnits sedan dess.
    • Jasmine ? Namnet infordes pa dagens datum 2015. [ 1 ]
    • Jesper ? Namnet infordes pa dagens datum 1901, till minne av Jesper Swedberg , som avled denna dag 1735, och har funnits dar sedan dess.
    • Jessie ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Jessika ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 6 juli .
    • Martha ? Namnet infordes pa dagens datum 1680. 1753 utgick det, till forman for den nyare namnformen Marta , men aterinfordes pa dagens datum 1830. Det fanns dar fram till 1901, da det flyttades till 27 juli och formen andrades till Marta . Det har funnits dar sedan dess.
    • Marta ? Namnet infordes pa dagens datum 1753, da det ersatte den aldre namnformen Martha . 1830 aterinfordes Martha pa dagens datum, varvid Marta utgick. 1901 aterinfordes det pa 11 maj och har funnits dar sedan dess.
  • Namnsdagar i kronologisk ordning
    • Fore 1680 ? Anna
    • 1680?1752 ? Martha
    • 1753?1829 ? Marta
    • 1830?1900 ? Martha
    • 1901?1985 ? Jesper
    • 1986?1992 ? Jesper, Jessika och Jessie
    • 1993?2000 ? Jesper och Jessika
    • 2001?2014 ? Jesper
    • Fran 2015 ? Jesper och Jasmine
  • Kallor

I den finlandssvenska almanackan

redigera
  • I foregaende i revideringar [ 3 ]
    • 1929 ? Marta
    • 1950 ? Marta
    • 1964 ? Marta
    • 1973 ? Marta
    • 1989 ? Marta
    • 1995 ? Marta
    • 2000 ? Marta
    • 2005 ? Marta
    • 2010 ? Marta
    • 2015 ? Marta
    • 2020 ? Marta

Handelser

redigera
  • 1417 ? Som ett led i den pagaende stora schismen inom katolska kyrkan blir motpaven Benedictus XIII avsatt och utesluten ur kyrkogemenskapen under konciliet i Konstanz . Han har innehaft pavevardigheten i Avignon sedan 1394 och sarskilt ivrat for att aterstalla enigheten inom kyrkan. Vid sitt val over 20 ar tidigare sade han sig vara villig att abdikera, om det var nodvandigt for den kyrkliga enigheten, men sedan han val hade installerats i ambetet har han hardnackat vagrat avga, trots pastotningar fran det franska hovet och hela kardinalskollegiet. Aven nu vagrar han acceptera avsattningen, men drar sig tillbaka till bergsfastet Peniscola, dar han avlider sex ar senare.
  • 1429 ? Clemens VIII , som har varit motpave i Avignon sedan Benedictus XIII:s dod 1423, abdikerar fran ambetet. Efter Benedictus dod har Clemens blivit vald till pave av tre kardinaler och erkants i ambetet av kung Alfons V av Aragonien , i utbyte mot att han har stott denne i hans politiska ambitioner. Nar Alfons har uppnatt sina politiska mal och darfor inte langre behover Clemens stod uppmanar han honom dock att abdikera och istallet erkanna Rompaven Martin V som rattmatig pave. Clemens accepterar detta, abdikerar denna dag och sedan detta har bekraftats i mitten av augusti blir han istallet biskop av Mallorca till sin dod 1446.
  • 1704 ? En svensk styrka pa 6?000 man besegrar under Adam Ludwig Lewenhaupts ledning en rysk-polsk har pa uppat 17?000 man i slaget vid Jakobstadt i Livland. Slaget far ingen storre strategisk betydelse, men blir en avgorande seger pa sa vis att man segrar, trots att motstandarsidan ar nastan tre ganger sa stor och att endast 57 svenskar stupar och 167 saras, medan ryssarna forlorar 2?300 doda och 517 fangar. Dessutom tvingas ryssarna uppskjuta vidare krigsoperationer under stora nordiska kriget till hosten.
  • 1788 ? Sedan provinsen New York har ratificerat den amerikanska konstitutionen upptas den som den 11:e delstaten i den amerikanska unionen . [ 4 ] Denna och de foregaende tio delstaterna har alla upptagits i unionen under det senaste halvaret (med start i december 1787), men efter New Yorks intrade drojer det over ett ar till nasta (North Carolina upptas 21 november 1789) och darefter sprids resterande upptaganden ut over slutet av 1700-talet, 1800-talet och forsta halften av 1900-talet.
  • 1814 ? Under kronprins Karl Johans befal inleder Sverige ett falttag mot Norge , for att fa norrmannen att acceptera freden i Kiel av den 14 januari, dar Norge ska overlamnas fran Danmark till Sverige (norrmannen har vagrat att ga med pa det och den 17 maj utropat sig som ett sjalvstandigt rike). Falttaget varar i knappt tre veckor och avslutas med konventionen i Moss den 14 augusti, vilken blir en av grundvalarna for den svensk-norska unionen , som sedan varar till 1905. Falttaget blir ocksa Sveriges senaste krig.
  • 1847 ? Landet Liberia pa Afrikas vastkust, forklarar sig som sjalvstandig republik. [ 5 ] Omradet har da under de senaste 25 aren blivit koloniserat av frigivna amerikanska slavar under American Colonization Societys ledning, da tanken pa ett eget land for frigivna slavar har funnits sedan borjan av 1800-talet. Tanken for kolonisationssallskapet ar att slavarna ska kunna ”atervanda hem” till Afrika, men dess mal ar aldrig att avskaffa slaveriet, utan att fa bort de svarta fran det fria amerikanska samhallet. Nar republiken ar utropad avslutar sallskapet snart sin verksamhet och upploses aret darpa, trots att den nya staten inte ar ekonomiskt redo for sjalvstandighet. Liberia blir darmed ett av endast tva afrikanska lander (det andra ar Etiopien), som inte uppstar genom sjalvstandighet fran europeisk kolonisation.
  • 1887 ? Den rysk-judiske ogonlakaren och sprakforskaren Ludwig Zamenhof publicerar boken Unua Libro ( Forsta boken ) pa ryska, dar han beskriver sitt egenkonstruerade sprak esperanto , som han forsoker lansera som internationellt sprak. Han ger ut boken under pseudonymen ”Dr. Esperanto”, dar ”esperanto” betyder ”en som hoppas”, och det ar de anhangare spraket far, som sa smaningom darfor borjar kalla det esperanto. Zamenhofs avsikt med spraket ar att det ska vara latt att lara sig och att det ska vara politiskt neutralt, for att kunna anvandas vid internationella kontakter och darmed framja fred och forstaelse vid kontakter mellan olika folk. Det ar idag (2024) varldens storsta konstruerade hjalpsprak, aven om det inte har fatt rollen av sammanlankande sprak.
  • 1908 ? Den amerikanska federala polisen Federal Bureau of Investigation (FBI) grundas under namnet Bureau of Investigation (BOI), da den amerikanske justitieministern Charles Joseph Bonaparte satter samman en grupp specialagenter, med befogenhet att jaga brottslingar och utreda brott over hela USA (de olika delstaternas poliskarer har ingen makt utanfor den egna delstaten och darfor kan brottslingar vid den har tiden latt komma undan, genom att fly till en annan delstat). Organisationens mest kande chef blir sedermera J. Edgar Hoover , som tilltrader 1924 och forblir pa posten till sin dod 1972 och utvecklar den till den stora polismyndighet FBI ar idag.
  • 1945 ? Potsdamdeklarationen utfardas.
  • 1947 ? Den amerikanska lagen nationella sakerhetsakten trader i kraft och darigenom grundas den hemliga amerikanska underrattelsetjansten Central Intelligence Agency (CIA). Den ersatter foregangaren Office of Strategic Services (OSS) som har bildats 1942, under andra varldskriget, men avskaffats direkt vid krigsslutet, eftersom en hemlig rapport (publicerad for allmanheten forst efter kalla krigets slut) har visat att den har asamkat amerikanska medborgare och foretag samt aven USA:s nationella intressen stor skada. CIA ar tankt att vara en fredstida motsvarighet, som till en borjan inte far samma befogenheter som OSS.
  • 1952 ? Tre dagar efter att Fria officerarna-rorelsen under officerarna Muhammad Naguibs och Gamal Abdel Nassers ledning har gjort militarkupp i Egypten , for att avsatta kung Farouk , abdikerar monarken. Monarkin avskaffas dock inte i landet, utan Farouk eftertrads som kung av sin son, den 6 manader gamle kronprinsen Fuad. Med namnet Fuad II ar denne marionettkung i ett knappt ar, innan den egyptiska monarkin avskaffas 18 juni 1953 och hela kungafamiljen tvingas i exil.
  • 1953 ? En grupp revolutionara kubaner inleder under Fidel Castros ledning den kubanska revolutionen genom att anfall mot garnisonen i Moncada utanfor Santiago. Aven om detta anfall misslyckas och de flesta forovarna tas tillfanga fortsatter revolutionen i ytterligare fem och ett halvt ar, fram till 1 januari 1959, da revolutionarerna kan taga in i huvudstaden Havanna och avsatta diktatorn Fulgencio Batista , vilket ar revolutionens mal. Darefter blir Kuba kommunistiskt och ar sa an idag (2024). Castro forblir dess ledare fram till 2008, da han avgar av halsoskal och overlamnar makten at sin lillebror Raul .
  • 1956 ? Trots att Egypten har blivit sjalvstandigt fran Storbritannien redan 1922 har britterna med soldatmakt och aktiemajoritet i kanalbolaget behallit kontrollen over Suezkanalen , som gar genom landet, fram till sommaren 1956. Sedan britterna har dragit tillbaka samtliga soldater fran kanalomradet under sommaren later den egyptiske presidenten Gamal Abdel Nasser denna dag nationalisera kanalen, med motiveringen att Egypten behover pengar for byggandet av Assuandammen . Storbritannien och Frankrike ser detta som en skymf och det framkommer sedermera, att de oroar sig for att forlora inkomster pa kanalhandeln genom nationaliseringen. Detta leder till att de tillsammans med Israel samma host invaderar Egypten .
  • 1976 ? Bernt Johansson vinner linjeloppet pa cykel under OS i Montreal . Det ar den forsta svenska olympiska guldmedaljen i cykel pa 56 ar.
  • 2005 ? Discovery blir den forsta rymdfarjan som lyfter efter Columbias haveri ett och ett halvt ar tidigare (1 februari 2003). Efter denna uppskjutning drojer det ytterligare ett ar (till sommaren 2006) innan rymdfarjeprogrammet kommer igang regelbundet igen och 2011 laggs det ner.

Fodda

redigera

Avlidna

redigera

Kallor

redigera
  1. ^ ”Nagra andringar i almanackans namnlangd fr.o.m. 2015” . www.svenskaakademien.se . http://www.svenskaakademien.se/press/nagra-andringar-i-almanackans-namnlangd-from-2015 . Last 26 juli 2015 .  
  2. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html . Last 3 oktober 2020 .  
  3. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html . Last 3 oktober 2020 .  
  4. ^ ”New York” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/US_states_N.html#NY . Last 9 november 2012 .  
  5. ^ ”Liberia” (pa engelska). World Statesmen . http://www.worldstatesmen.org/Liberia.htm . Last 22 november 2012 .  
  6. ^ ”Sinead O'Connor ar dod - blev 56 ar gammal” . SVT Nyheter. 26 juli 2023 . https://www.svt.se/kultur/sinead-o-connor-ar-dod-blev-56-ar-gammal . Last 20 december 2023 .  

Externa lankar

redigera
Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=26_juli&oldid=54260532 ”