한국   대만   중국   일본 
10 maj ? Wikipedia
Wikipedia

10 maj

datum

10 maj ar den 130:e dagen pa aret i den gregorianska kalendern (131:a under skottar ). Det aterstar 235 dagar av aret.

??   ?   10 maj   ?   ??
Veckodag 2024: Fredag
Apr ?· Maj ?· Jun
Arets 130:e dag
(131:a under skottar )
235 dagar till arets slut
Ma Ti On To Fr Lo So
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Manader
Januari  ? Februari  ? Mars
April  ? Maj  ? Juni  ? Juli
Augusti  ? September  ? Oktober
November  ? December
Pa Wikimedia Commons
finns media som ror 10 maj
Se aven Mall:10 maj

Aterkommande bemarkelsedagar redigera

Nationaldagar redigera

Namnsdagar redigera

I den svenska almanackan redigera

  • Nuvarande ? Esbjorn och Styrbjorn
  • Foregaende i bokstavsordning
    • Elvira ? Namnet infordes 1986 pa 30 juni . 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 1 mars .
    • Elvy ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men utgick 2001.
    • Epimachus ? Namnet fanns, till minne av en martyr fran 200-talet, pa dagens datum fore 1831, da det utgick till forman for Esbjorn .
    • Esbjorn ? Namnet infordes pa dagens datum 1831, da det ersatte det aldre Epimachus . Det fanns dar fram till 1993, da det flyttades till 12 juni , men aterfordes 2001 till dagens datum.
    • Essy ? Namnet infordes pa dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Styrbjorn ? Namnet infordes 1986 pa 13 september , men flyttades 2001 till dagens datum.
  • Foregaende i kronologisk ordning
    • Fore 1831 ? Epimachus
    • 1831?1900 ? Esbjorn
    • 1901?1985 ? Esbjorn
    • 1986?1992 ? Esbjorn, Elvy och Essy
    • 1993?2000 ? Elvy och Elvira
    • Fran 2001 ? Esbjorn och Styrbjorn
  • Kallor

I den finlandssvenska almanackan redigera

  • I foregaende i revideringar [ 2 ]
    • 1929 ? Aina, Aino
    • 1950 ? Aina, Aino
    • 1964 ? Aina, Aino
    • 1973 ? Aina, Aino
    • 1989 ? Aina, Aino
    • 1995 ? Aina, Aino
    • 2000 ? Aina, Aino
    • 2005 ? Aina, Aino
    • 2010 ? Aina, Aino
    • 2015 ? Aina, Aino
    • 2020 ? Aino, Aina

Handelser redigera

  • 946 ? Sedan Marinus II har avlidit nagra dagar tidigare valjs Agapetus II till pave.
  • 1503 ? Under sin fjarde och sista resa till Nya varlden landstiger den italiensk-spanske upptacktsresanden Christofer Columbus pa en liten ogrupp soder om Juana (nuvarande Kuba) och vaster om Santiago (nuvarande Jamaica). Han ger oarna namnet Las Tortugas , pa grund av den rikliga forekomsten av havsskoldpaddor ( spanska : tortuga ) dar. Redan i slutet av 1500-talet doper engelsmannen dock om ogruppen till Caymanoarna , efter den lokala indianstammen Neo-Tainos ord for alligator ( caiman ).
  • 1796 ? En fransk styrka pa 17?500 man, ledd av general Napoleon Bonaparte , anfaller och besegrar en retirerande osterrikisk eftertrupp pa 9?500, ledd av generalerna Johann Peter Beaulieu och Karl Philipp Sebottendorf i slaget vid Lodi i Lombardiet (i nuvarande Norditalien). Fransmannen forlorar mellan 500 och 2?000 man, medan osterrikarna forlorar 2?000. Tack vare att det ar en eftertrupp som utkampar slaget, hinner den osterrikiska huvudarmen fortsatta sin retratt och komma undan fransmannen. Slaget far darfor ingen storre strategisk betydelse, men Napoleon anvander segern som propaganda, for att odla myten om sig sjalv som oovervinnerlig.
  • 1809 ? Den svenske kungen Gustav IV Adolf , som har blivit arresterad pa Stockholms slott den 13 mars och abdikerat for egen del (men inte for sina attlingar) den 29 i samma manad, blir formellt avsatt av den svenska riksdagen. Darmed forlorar han och alla hans arvingar for all framtid ratten till den svenska kronan. Medan Gustav Adolf snart blir landsforvisad valjs en knapp manad senare hans farbror hertig Karl till ny svensk kung.
  • 1854 ? Det danska folketinget antar lagen tyendeloven , i vilken tjansteflickors och hembitradens arbetsforhallanden regleras. [ 3 ] Arbetsgivaren kan krava, att de finns till hands dygnet runt och ar inte skyldig att ge dem mer an en ledig sondagseftermiddag varannan vecka. Dessutom har han ratt att straffa dem och begransa deras fritid. Lagen blir mycket avskydd och redan i slutet av 1800-talet borjar krafter verka for att upphava den, nagot som blir verklighet 1921, da den ersatts av medhjælperloven . [ 4 ]
  • 1857 ? Natten till den 11 maj utbryter i Indien ett uppror mot det Brittiska Ostindiska Kompaniet , vilket gar till historien som sepoyupproret och borjar som en revolt bland indiska soldater i brittisk tjanst (sa kallade sepoyer), men utgor ocksa en reaktion mot kompaniets styre i Indien. Det varar i over ett ar (till juni aret darpa) och leder till, att den brittiska staten tar over styret over Indien fran kompaniet och formellt upprattar Brittiska Indien den 2 augusti 1858.
  • 1871 ? Frankrike sluter fred med det nybildade Kejsardomet Tyskland i Frankfurt am Main , vilken avslutar det fransk-tyska kriget , som har utbrutit aret fore. Eftersom Tyskland star som segrare tvingas Frankrike avsta omradet Alsace-Lorraine och betala krigsskadestand pa fem miljarder guldfranc till Tyskland. Denna fred skapar en revanschstamning i Frankrike, som kommer att vara till forsta varldskrigets utbrott 1914.
  • 1905 ? Anna Jarvis fran Philadelphia introducerar mors dag i USA, for att hedra minnet av sin mor, pa arsdagen av dennas bortgang. Under de foljande aren sprider sig firandet i USA och 1914 har dagen narmast fatt status av nationell helgdag. Den kommer snart ocksa till Europa och firas i Sverige forsta gangen 1919, pa initiativ av forfattaren Cecilia Baath-Holmberg . Dagen far dock olika datum i olika lander och numera firas den exempelvis andra sondagen i maj i USA och sista sondagen i maj i Sverige
  • 1917 ? Sedan Tyskland i februari har aterupptagit det oinskrankta ubatskriget under det pagaende forsta varldskriget och ententen darfor i mars och april har gjort stora fartygsforluster har det brittiska sjokrigsministeriet i slutet av april beslutat att infora ett konvojsystem for brittiska fartyg med krigsfornodenheter. Denna dag avgar darfor den forsta konvojen (fran Gibraltar) och anlander till Storbritannien den 22 maj.
  • 1933 ? Drygt tre manader efter det nazistiska maktovertagandet i Tyskland haller nazisterna ett bokbal utanfor operan i Berlin, dar man branner 18?000 verk, som anses strida mot den nazistiska ideologin.
  • 1940
    • Tyskland inleder ett stort upplagt anfall pa vastfronten under andra varldskriget, genom att anfalla det neutrala Benelux (Belgien, Nederlanderna och Luxemburg) och pa sa vis ga runt det franska forsvarsverket Maginotlinjen . Darmed upphor det sa kallade latsaskriget , som har varat sedan krigsutbrottet 1939, da Frankrike och Storbritannien visserligen har forklarat krig mot Tyskland, men inga namnvarda stridigheter har utkampats mellan landerna. Inom nagra dagar blir Beneluxlanderna besegrade och Frankrike faller i tyska hander inom en dryg manad.
    • Brittiska trupper inleder en ockupation av det danska kungariket Island , for att forhindra att Tyskland satter sig i besittning av on, en manad efter att tyskarna har ockuperat Danmark . Aret darpa overtas ockupationen av USA och 1944 utropar Island sin fullstandiga sjalvstandighet fran Danmark.
    • Sedan den brittiske premiarministern Neville Chamberlain de senaste manaderna har utsatts for skarp kritik for sitt satt att skota Storbritanniens del i andra varldskriget och nyligen med nod och nappe klarat sig undan en misstroendeforklaring valjer han denna dag att avga fran posten. Han eftertrads av Winston Churchill , som kommer att leda Storbritannien till krigsslutet 1945.
  • 1941 ? Den tyske vicekanslern Rudolf Hess (Hitlers stallforetradare) ger sig pa eget bevag ivag till Storbritannien i ett flygplan for att makla fred mellan britterna och tyskarna. Han landar i Skottland, men satts genast i krigsfangenskap. Hitler och den tyska statsledningen tar officiellt avstand fran handlingen och Hess blir utesluten ur det tyska nazistpartiet samt frantagen alla sina uppdrag i Tyskland, dar han eftertrads av Martin Bormann .
  • 1963 ? Sveriges riksdag beslutar att Sverige ska overga fran vanster- till hogertrafik 1967, trots att 82,9 procent av de rostande har rostat for att behalla vanstertrafiken i folkomrostningen i fragan 1955. Efter en stor informationskampanj och forberedelser i mitten av 1960-talet och sarskilt under det aktuella aret infors hogertrafiken den 3 september 1967.
  • 1968 - Minnessedeln ”Sveriges Riksbank 1668-1968” utges, Sveriges riksbank
  • 1981 ? I den andra omgangen av arets franska presidentval besegrar Socialistiska partiets kandidat Francois Mitterrand den sittande presidenten Valery Giscard d’Estaing fran Unionen for fransk demokrati med 51,76 procent av rosterna mot d’Estaings 48,24 procent (i den forsta valomgangen den 26 april har d’Estaing fatt 28,32 procent och Mitterrand 25,85). Den 21 maj kan Mitterrand darfor tilltrada som den forste socialistiske presidenten i Frankrike under femte republiken och han kommer att sitta pa posten till 1995.
  • 1994 ? Nelson Mandela installeras som Sydafrikas forste svarte president, sedan hans parti African National Congress (ANC) med 62,65 procent har vunnit parlamentsvalet den 27 april, som var det forsta, dar aven svarta fick rosta. Han kommer att inneha posten till 1999.

Fodda redigera

Avlidna redigera

Kallor redigera

  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html . Last 3 oktober 2020 .  
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyra” . almanakka.helsinki.fi . Helsingfors universitet . https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html . Last 3 oktober 2020 .  
  3. ^ Tyendeloven og skudsmalsbogen pa foa.dk
  4. ^ Tyendeloven og skudsmalsbogen afskaffes pa foa.dk

Externa lankar redigera

Hamtad fran ” https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=10_maj&oldid=54693886 ”