En regionell samordning finns i form av Stora sjoarna och St. Lawrence guvernorer och styrande ministrar-konferensen ( engelska : Conference of Great Lakes and St. Lawrence Governors and Premiers ) ^{[ 2 ]} vars uppdrag, som namnet antyder, aven innefattar Saint Lawrencefloden .

De delstater och provinser som innefattas i regionen ar:

• Illinois (USA)
• Indiana (USA)
• Michigan (USA)
• Minnesota (USA)
• New York (USA)
• Ohio (USA)
• Ontario (Kanada)
• Pennsylvania (USA)
• Wisconsin (USA)

Kanadensiska Quebec innefattas i samarbetet och aven ibland i definitionen av regionen, eftersom den ligger langs Saint Lawrencefloden som aven om den inte ar del av Stora sjoarna ar del av samma vattensystem.

Namnet ar taget fran den geologiska formationen Stora sjoarna- bassangen ( engelska : Great Lakes Basin ), det flodomrade som omgardar Stora sjoarna.

Innan europeer koloniserade kontinenten beboddes omradet av Irokeser runt Eriesjon och Ontariosjon . Algonkiner bodde runt de flesta andra sjoarna. Aven grupper av andra folk bodde i regionen, daribland Menominee , Ojibwa , Illiniwek , Neshnabe , Huron , Shawnee , Eirez , Meskwaki , Myaamiaki och Winnebago .

Nar de forsta europeiska bosattningarna borjade dyka upp tidigt 1600-tal forsorjde sig manga av dessa grupper pa omfattande palshandel med de franska, hollandska och engelska handelsmannen. ^{[ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]}

Med nordvastforordningen ^{[ 6 ]} ( engelska : Northwest Ordinance ) av 1787 fardigstalldes det underlag med vilket de delstater som lag soder om Stora sjoarna skulle inga i amerikas forenta stater som jambordiga med de tretton grundande delstaterna. Forordningen, som antogs precis innan konstitutionen skrevs, var ett radikalt progressivt dokument som bland annat forbjod slaveri, forbjod forstfodsloratt , lagstadgade allman skolgang och foreskrev att samtliga invanare, aven indianer, skulle behandlas fredligt och atnjuta lagligt skydd.