Byggandet, i berget under Q-husen pa KTH-omradet i Stockholm, paborjades 1950. Enrico Fermis Chicago Pile-1 hade ocksa inrymts pa ett universitetsomrade, narmare bestamt pa en overgiven squashbana under University of Chicagos fotbollslaktare.

Reaktorn blev kritisk klockan 18.59 den 13 juli 1954, tolv ar efter att Enrico Fermi i Chicago i Illinois for forsta gangen i mansklighetens historia astadkommit samma sak. Det var den forsta sjalvunderhallande karnreaktionen i Sverige .

Reaktoreffekten var ursprungligen 300 kW men hojdes senare till 1 MW. Branslet utgjordes av naturligt (det vill saga ej anrikat) uran i form av uranmetall kapslat i en aluminiumlegering. Inom ramen for den svenska linjen fanns planer att borja utvinna uran i Sverige. Denna verksamhet hade emellertid inte kommit igang nar R1 startades, sa R1 laddades med tre ton uran ^{[ ifragasatt?uppgift ]} som hade lanats fran Frankrike , mot lofte om att kompensera Frankrike med motsvarande mangd nar den svenska utvinningen kommit igang. Reaktorns moderator bestod av fem ton tungvatten fran Norge . ^{[ 1 ]}

Reaktorn var kyld via varmevaxlare till uteluft med naturligt drag och luften slapptes ut i en hog, glidformsgjuten skorsten. Effekthojningen mojliggjordes delvis av att kylningen andrades till vat, evaporativ kylning som avsevart hojde kylarens kapacitet.

Genom reaktorn fanns sedvanliga bestralningskanaler varav ett par var kopplade till ett rorpostsystem for aktivering av preparat i volymer av filmburksstorlek. Detta hade mycket stor betydelse for verksamheten pa KTH karnkemi, Stockholms universitet men aven Karolinska institutet, och har darmed bidragit till medicinska tillampningar.

Efter driftstoppet 1970 fordes branslet om cirka 4,8 ton till Studsvik dar det mellanlagrades fram till oktober 2007. Branslet transporterades da till Sellafield for behandling i deras anlaggning for upparbetning av anvant bransle fran Magnox-reaktorer . Slutprodukten fran upparbetningen transporterades tillbaka till Sverige 2009 for att slutforvaras tillsammans med ovrigt svenskt karnavfall. ^{[ 2 ]}

Sedan 2007 ar KTH formell hyresgast i Reaktorhallen och den anvands som en blandning mellan museum, kulturhus, studio, lab med mera. Den ar bland annat en arena for opera, dans, hackathons och teater. ^{[ 3 ] [ 4 ] [ 5 ]}

I Reaktorhallen finns sedan 2015 Skandiaorgeln .

• R0 (reaktor) - Forskningsreaktor i Studsvik 1959?1972
• R2 (reaktor) - Forskningsreaktor i Studsvik 1960?2005
• R3 (reaktor) - Agesta i Huddinge 1964?1974
• R4 (reaktor) - Marviken oster om Norrkoping, nedlagt 1970 innan det hade startats

• Slutforvaring av radioaktivt avfall

• Maja Fjaestad, Sveriges forsta karnreaktor. Fran teknisk prototyp till vetenskapligt instrument, SKI Rapport 01:01

• R1 Experimentscen
• SVAFO
•   Wikimedia Commons har media som ror R1 (reaktor) .
  Bilder & media