Meriter

10 Sparre, Pehr Ambjorn, syssling till S 9 , f 10 juni 1828 i Karlskrona, Tyska, d 21 mars 1921 i Paris. Foraldrar: oversten o forfattaren, greve Pehr Georg S (s 713) o Eva Carolina Pihlgard. Studentex vid UU 11 febr 47, inskr dar 19 febr 47, elev vid Motala mek verkstad 48?50, tf forest for Riksbankens sedelpappersbruk, Tumba, Sth, okt 52?53, deltog i riksdagarna 53/54?56/58, forest for frimarkstryckeri i Sthlm 55?57, bosatt i Paris fran 61, forest for silkes- o yllepatentvaveriet i Kalmar 76?78. Uppfinnare.

G 10 sept 1862 i Ouchy, Schweiz, m Terasita Adele Josefa Gaetana Barbavara di Gravellona, f 27 april 1844 i Milano, d 12 nov 1867 i Pisa, dtr till ingenjoren chevalier Luigi Barbavara o grev Constance de Maria di San Dalmazo.

Biografi

Ambjorn S lamnade tidigt foraldrahemmet i Karlskrona. Efter en kortvarig vistelse vid UU borjade han 1848 som elev vid Motala mekaniska verkstad. Redan under pojkaren hade han briljerat med sin mekaniska skicklighet och uppfinningsrikedom. I Motala kunde S under verkstadschefen O E Carlsunds (bd 7) och Edvard Ollmans (bd 28) ledning pa ett handfast satt prova sina ideer. Utbildningstiden i Ostergotiand varade i tre ar. For S:s del kom den att innebara en dragning till krigiska konstruktioner som, parallellt med hans fascination for papper och papperstillverkning, kom att folja honom livet igenom.

Sommaren 1851 anlande den italienske luftseglaren Giuseppe (Joseph) Tardini till Sthlm. Denne hade sokt sin utkomst genom djarva ballonguppstigningar i Frankrike, Polen och Ryssland och ville nu utrona vilken avkastning han kunde fa i Skandinavien. Tardini behovde en frivillig medpassagerare, nagon som svenskarna kunde identifiera sig med, och annonserade i AB efter hagade medresenarer. S var den enda person som hade mod att anmala sitt intresse. Avfarden, som skedde fran Tivoli pa Djurgarden i Sthlm 13 juli 1851, var pa sitt satt historisk: det skall ha varit forsta gangen som en svensk lyfte fran jordytan upp mot svindlande hojder. Efter vissa komplikationer vid starten gick den minnesvarda farden utan problem och ballongen landade efter en knapp halvtimme pa egendomen Bjorknas vid Skurubron pa Varmdon. I Tardinis sallskap foretog sedan S ytterligare en luftfard, denna gang med startplats i Humlegarden.

S tillhorde dem som kande sig kallade nar tjansten som chef for Riksbankens sedeltryckeri ledigforklarades hosten 1851. For att jamna marken infor en ansokan atog han sig att tillverka sedlar som var omojliga att forfalska. S fullfoljde sitt erbjudande och framstallde ett antal falska sedlar i valoren 2 rdr banco vilka tillstalldes styrelsens ledamoter. S:s produkt var intill forvaxling lik en akta sedel fransett att hans namn fanns som vattenmarke pa hogra sidan. Det blev dock professor Jonas Bagge (bd 2) som erholl chefstjansten. Denne lamnade en anstallning som forvaltare och chef vid Tumba sedelpappersbruk, vilken pa tillfalligt forordnande overgick till S. Dar fanns emellertid en avsevard misstro mot honom, grundad pa hans ringa alder och redan val kanda temperamentsfullhet. Sarskilt svara blev slitningarna mellan S och hans narmaste man, forste bokhallaren O S Billmansson, som dessutom var svager till Bagge. Nar S:s forordnande efter ett ar gick ut forlangdes det inte.

Darmed forlorade dock inte S sitt intresse for papper och papperstillverkning. I borjan av 1855 hade frimarken introducerats i ett 50-tal lander och territorier runt om i varlden, och det var blott en tidsfraga nar de skulle borja anvandas i Sverige. Grunden hade lagts genom ett riksdagsbeslut (25 okt 1854) dar ett enhetligt inrikes brevporto, oavsett befordringsvagens langd, fastslagits. Samtidigt infordes brevlador i storre stader, och man behovde inte langre ga till posten for att lamna ett brev. De viktigaste forutsattningarna for introduktion av frimarken hade skapats.

S inrattade i borjan av 1855 ett boktryckeri i Sthlm. Det tillhorde med sina tva pressar och en personal pa, i allmanhet, tre personer de mindre i huvudstaden. Det beslut om inforande av enhetsporto och frimarken som riksdagen hade fattat hosten 1854 faststalldes av K M:t 9 mars 1855. Redan da hade Generalpoststyrelsen under atskilliga manader forhandlat med S. Denne lamnade redan i dec 1854 ett anbud pa tillverkning av frimarken. Det framgar i detta att han da bestallt de erforderliga maskinerna och verktygen for tryckning, perforering och gummering i England. S hade av allt att doma fatt inofficiella forsakringar att han skulle fa uppdraget.

De forsta sv frimarkena, de valkanda skilling bancomarkena med riksvapnet i fem valorer, bar helt och hallet S:s signum. Han tecknade den godkanda originalforlagan och utforde den s k modergravyren. S ansvarade ocksa for tryckningen och for frimarksarkens perforering som skedde i ett av honom konstruerat aggregat. De tidiga frimarkena utfordes i boktryck, dvs upphojda partier i tryckformen avsatte farg pa papperet. Att gravera frimarken, spegelvant och i "naturlig storlek" ar givetvis en mycket kvalificerad syssla som kraver langvarig traning, talamod och en saker konstnarlig blick. I S:s rika register av talanger ingick aven en stark estetisk adra. Kanske var det just mangsidigheten, bredden i alla hans fallenheter, som gjorde hans levnadslopp sa splittrat.

Varen 1855 var en hektisk tid pa S:s tryckeri. Den forsta, modosamt astadkomna, originalgravyren refuserades av Postverket och maste goras om. Dartill kom ovanan vid det komplicerade arbetet med mangfaldigandet av klicheer, tryckningen och perforeringen, som sammantaget ledde till tidsnod. Avtalet med Postverket foreskrev att den forsta frimarksleveransen skulle ske senast 2 juni. Denna utfastelse gick inte att infria men 12 juni 1855, tre veckor innan markena skulle borja saljas, kunde S leverera 6 569 hela ark om vardera 200 frimarken. Nya, mindre leveranser, skedde i slutet av manaden och svenskarnas behov av frankotecken var sakrat, atminstone over sommaren.

S lamnade snart i praktiken rollen som frimarkstillverkare. Ansvaret for tryckeriet overtogs av Georg Scheutz (bd 31) medan S 1861 flyttade till Paris dar han blev kvar, med undantag for nagra langre vistelser pa annan ort, anda till sin dod. Under fransk-tyska kriget 1870?71 stod han i den franska regeringens tjanst. Sitt sv medborgarskap beholl han dock livet ut. For S sjalv var verksamheten som frimarksfabrikant en marginell foreteelse, han sag sig snarare som expert pa artilleri, skjutvapen och ammunition.

S:s fortsatta garning kretsade kring nydanande konstruktioner och uppfinningar. Hans insatser spande over ett brett register: sakerhetspapper, vapen, cyklar och cykeldack, flygmaskiner, undervattensfarkoster och anordningar for forslutning av buteljer. I den stora spannvidden pa utmaningarna lag ocksa hans svaghet och utgangen av hans modor blev pa ett odesmattat satt ensartad. En otyglad, inledande egen optimism och loftesrika antydningar fran tankbara intressenter foljdes av missrakningar och stora ekonomiska forluster. S forefaller att aldrig ha latit sig nedslas och var standigt beredd att ta itu med nya utmaningar. Vissa av hans konstruktioner sag imponerande ut pa skrivbordsstadiet men fungerade samre da de provades i praktiken. En del kan ocksa ha varit genialt nyskapande - men ohjalpligt fore sin tid.

Vid 1890-talets borjan inledde S forsok att skapa en modern cykel. Efter att ha provat olika konstruktioner som inte ledde fram till nagot praktiskt utforande koncentrerade han sina anstrangningar pa hjulen. De punkteringsfria, massiva gummidacken, "Sparre tyres", utvecklade han i England. Under en tid sag de ut att kunna framstallas i kommersiell skala, mojligen ocksa kopas in i stora kvantiteter till krigsforband i Frankrike och Ryssland. Men de sista, avgorande hallfasthetsproven 1894 vid armens cykelfabrik i Puteaux, en forstad till Paris, utfoll inte gynnsamt.

Under en period sokte S utveckla en flygmaskin som kunde lyfta direkt fran marken rakt upp, en teknisk utmaning som forst senare, genom den forsta autogiron 1923 i Spanien, narmade sig en slutlig losning. Over huvud taget intresserade sig S for kommunikationsmedel. En lang tid av ballongintresse ersattes av tankar pa farkoster efter principen tyngre an luften. Fartyg, krigiska och fredliga, fardandes pa vattnet eller under det, upptog mycket av hans tid. Han insag cykelns varde som kommunikationsmedel men avvisade bilen sasom opalitlig och underhallskravande. Den kunde latt valta enligt hans mening.

S avled nara 93 ar gammal i Paris och fick sin grav pa kyrkogarden i Bagneux nara staden. Hans latinska motto ar hugget i gravstenen. Det innefattar pa ett sinnrikt satt bade hans namn och hans levnadslopp: Perge Animo Sperare ??Upphor ej att hoppas.

Forfattare

Björn Sylwan

Arkivuppgifter

S:s provbok (album med inklistrade sedel-, pappers- o tryckprover ca 1800-1900) i K Myntkabinettet, Sthlm.

Kallor och litteratur

Kallor o litt: Skriv:er fran S 22 dec 1851 samt 22juli, 3 sept o 7 okt 1852, Bankofullm:s inkomna handkar 1851 o 1852 (Rb 748-749), Riksbankens arkiv, RA.

E Castegren, Riksbankens pappersbruk Tumba: minnesskr 1955 (1956); R Hagstedt, Sjofart, hantverk o industri under 1800-talet (Kalmar stads hist, 3 1984); Handbok over Sveriges frankotecken 1855-1963, ed S Akerstedt, 1-3 (1961-64); E Mannerheim Sparre, Konstnarsliv (1951); E Nathorst-Boos, Om sedlar: konstnarer, forslag o uppkor (Nord numismat arsskr 1972, 1973); SKL; SMoK; P Sparre, P A S: ett missforstatt snille (Arte et Marte, 47, 1993); Sv biogr lex, N F, 10 (1890-92); B Sylwan, Frimarkstryckaren som flog i luften: P A S:s hojdpunkter o vagdalar (Postryttaren 2001); dens, P A S: frimarkspionjar o universalgeni (Postryttaren 2005); Wolodja [Waldemar Swahn], Sedelforfalskare med officiellt tillstand (S-T 26 jan 1936).

Hanvisa till den har artikeln

Bast ar forstas om man kan gora en hanvisning till den tryckta versionen. Om man vill hanvisa till webbversionen maste man gora en lank till aktuell sida sa att det ar tydligt att det ar webbversionen man hanvisar till. Ett exempel pa en hanvisning till denna artikeln ar:
P Ambjorn Sparre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Sylwan), hamtad 2024-05-24.

Du kan ocksa hanvisa till den har artikeln med hjalp av dess unika URN-nummer som ar: urn:sbl:6161
URN star for Uniform Resource Name och ar en logisk identifierare for denna artikel, till skillnad fran dess lank, som ar en fysisk identifierare. Det betyder att en hanvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida forandringar av denna webbsida.
En sadan hanvisning kan se ut pa foljande satt:
P Ambjorn Sparre, urn:sbl:6161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Sylwan), hamtad 2024-05-24.