Meriter

12 Sparre, Pehr Louis, son till S 10 , f 3 aug 1863 i Gravellona, Pavia, Lombardiet, Italien, d 26 okt 1964 i Sthlm, Osc. Mogenhetsex vid Sthlms reallarov 3 maj 84, elev vid Academie Julian, Paris, 87?90, medlem av Konstnarsforb 88?98, vistades i Finland 91-08, VD i ab Iris, Borga, 97?00, ordf i bestyrelsen for Borga museum 99?05, intendent dar 02?03, karchef for Borga frivilliga brandkar 12 dec 03?05, medlem av faktarlaget i varja vid OS i Sthlm 12, ordf i Grafiska sallsk 18?21, i Konstnarsklubben 23?24 o 29?30, studerande vid Royal college of art, London, 24, ordf i Sv konstnarernas foren 27?29, i Nord grafikerunionens sv sektion 37?39.

G 19 juli 1893 i Hfors m forfattarinnan frih Eva Hedvig Wilhelmina Johanna Mannerheim (bd 25, s 80), f 30 juni 1870 i Villnas, Abo o Bjorneborgs lan, Finland, d 27 dec 1958 i Sthlm, Osc, dtr till affarsmannen greve Carl Robert M (bd 25, s 80) o Hedvig Charlotta Helena v Julin.

Biografi

Louis S tillbringade sin tidiga barndom tillsammans med modern i Villa Teresita i Gravellona i Italien medan fadern ofta var pa affarsresor. Efter att ha rakat ut for en olyckshandelse dog modern da S var fyra ar gammal. Han flyttade da till fadern i Paris dar han undervisades av en sv larare. Efter en tid skickades han till Sverige for skolstudier. Under sin uppvaxt besokte S sin farmor, som bodde i Karlskrona, och tycks da ha fatt smak for sjolivet. Han dromde om en karriar till sjoss, och 1877 var han en tid extrakadett pa korvetten Eugenie. 1878 inledde S studier vid konstakademins aftonskola med Tryggve Hermelin som larare i akvarellmaleri.

Nar S efter skoltiden flyttade till Paris ville fadern att sonen skulle arbeta som ingenjor men denne var mer intresserad av en konstnarlig bana, vilket ledde till en tillfallig brytning. Efter att de forsonats hyrde fadern en atelje at honom, och 1887 inledde han studier for Lefevre och Boulanger vid Academie Julian i Faubourg St Denis. Bland ovriga elever marktes foretradare for det unga franska avantgardet, men S umgicks ocksa med de finlandska konstnarerna Axel Gallen, Emil Wikstrom och Eero Jarnefelt. I Paris larde han kanna Anders Zorn och var ofta gast hos paret Zorn pa Rue Daubigny. S och fadern reste 1888 till Skottland, vars landskap vackte en "lagande entusiasm" hos S. S a debuterade han pa Salongen i Paris med en skymningsstamning over Rue Lamartine och pa varldsutstallningen foljande ar visade han pastellen Flicka vid fonster.

Tillsammans med Gallen reste S sommaren 1889 till Finland. Farden gick forst till Visuvesi och sedan till Jamasjarvi sjo dar de fran ett torp gjorde utflykter. Tillbaka i Paris blev S bekant med den franske malaren Georges Rochegrosse och kunde i dennes atelje folja tillkomsten av den beromda malningen Babylonsk fest. I juni foljande ar atervande S till Finland dar tva av hans forsta malningar med finska motiv tillkom, Sondagsvila och Finsk bondflicka. De visades pa Salongen i Paris 1891 och den senare saldes till Pontus Furstenberg (bd 16). S studerade etsning for Zorn 1890?91 och utforde under dennes overinseende sitt forsta blad, Sondagsvila, som atergav malningen.

S hade under sina resor fattat ett allt storre tycke for Finland och for den alderdomliga kulturen i Karelen. Sommaren 1891 flyttade han till Finland och vistades en tid i Ruovesi sn i Satakunda. Fran torpet Rimmi foretog S vidstrackta upptacktsfarder under vilka han skildrade sina upplevelser i teckning och akvarell. Nagra motiv oversattes sedan till olja. I Den forsta snon (1891) skildrade han i tidens realistiska stil en mor med sitt barn i en enkel lantlig interior. Malningen blev mycket uppmarksammad och visades i Paris pa Salon Champs de Mars 1893. S utforde ocksa studier for malningen Middagen (1891). I aug 1891 besokte han det nygifta paret Gallen pa Lapinsalmi gard. Tillsammans utforskade man "det okanda sagolandet" ryska Karelen. S larde sig sa smaningom finska och deltog regelbundet i utstallningar i Hfors men forsorjde sig ocksa genom att teckna etiketter for cigarettaskar. Han fick aven en bestallning pa illustrationer till Runebergs Algskyttarne. 1892 vandrade S tillsammans med Wikstrom i Fjarrkarelen, en resa som han skildrat i boken Bland Kalevalafolkets attlingar (1930).

Sommaren 1893 gifte sig S med Eva Mannerheim. Brollopsresan gick forst till Kuopio och sedan vidare till Kajana, som for en malare var "en parla av sallsynt slag". Med bat eller till fots utforskade makarna under narmast asketiska forhallanden granstrakterna mot Ryssland. I Hfors bodde de i ett hus med tillhorande atelje vid Unionsgatan. Vintern 1894 foretogs ytterligare en resa osterut. I Sotkamo hyrde de en stuga och reste sedan runt i slade i bitande kyla. Makarna fick tva soner, Pehr Gustaf Ambjorn och Clas (s 713).

S:s hustru har karakteriserat honom som nagot av en dubbelnatur. Ibland var han "oppenhjartigt frisprakig, spirituell och rolig i vanners krets" men kunde vid andra tillfallen drabbas av "svartaste svarmod". Bland S:s arbeten fran denna tid marks illustrationer till Kasimir Leinos artikelserie om ockultismen som tillkom 1894. Foljande ar fick han forsta pris i en tavling om altarmalning for Vasa kyrka och aret darpa en bestallning pa Finlands standers hyllningsadress med anledning av tsar Nikolaus II:s kroning. 1896 utforde S malningen Hemvandande kyrkfolk, som skildrar en grupp manniskor som aker skidor over isen. Malningen, som tillkom i flera versioner, vittnar i atergivningen av draktdetaljer om S:s intresse for folklivsskildringar och bygger pa skisser som han utfort i Sotkamo i Kajanlands odemarker.

S intresserade sig tidigt for den engelska ddskriften The Studio som utkom med sitt forsta nummer 1893 och dar tidens nya inredningsideal lanserades. Han satte sig i forbindelse med redaktoren och grundaren Charles Holme och erbjod sig att informera om det finska konstlivet. I en redaktionell artikel 1896, The artistic movement in Finland, atergavs fotografier efter malningar av Edelfelt, Halonen, Munsterhjelm, Sahlsten och S sjalv, som for ovrigt s a besokte tidskriftens redaktion tillsammans med hustrun. Allt mer inriktade pa konsthantverk grundade makarna, med stod av hustruns bror som var bankdirektor, ab Iris 1897. Avsikten var att tillverka konsthantverk, framfor allt mobler. Familjen bosatte sig i villa Orrela i narheten av Borga och verksamheten bedrevs i Enholms gard vid Brunnsgatan i staden. Varorna saldes ocksa i en butik pa Henriks- gatan i Hfors. Under en resa till Belgien hade S sett keramik av den engelsk-belgiske konstnaren A W Finch pa en utstallning i Bryssel. S kontaktade denne och erbjod honom anstallning. 1898 uppfordes en ny fabriksbyggnad och en utvidgad forsaljning av mobler, mattor, mobeltyger och keramik tog vid. Efter intriger och en forsamrad ekonomi lamnade S Iris och 1902 gick foretaget i konkurs.

S grundade istallet en egen byra for industriell formgivning under namnet Konst-industriell ritbyra - Eva och Louis Sparre. Verksamheten startade i borjan av 1901 i Borga, dar man ocksa oppnade en egen snickarverkstad och snabbt fick en rad bestallningar. S fortsatte att rita mobler och utforde tavlingsritningar for Gamla studenthuset och studentbiblioteket i Hfors 1900. En rad bestallningar kom aven fran S:t Petersburg.

S:s stora intresse for aldre byggnadskonst fordjupades under tiden i Borga, som han kallade "Finlands Brugge". Han hade uppmarksammat att det fanns planer pa att ersatta den medeltida stadskarnan med ett modernt rutnat och han organiserade genast ett motstand. I ett foredrag 1898 havdade han att han "foredrog dessa grander och kojor framfor illa och i oadla material imiterade renassanspalats vid linjerade, stadade och putsade gator med sin opersonlighet och andefattigdom". Talet publicerades s a i boken Det gamla Borga, som forsags med S:s egna illustrationer.

Efter hand kande sig S allt mer frammande i det finska samhalls- och konstlivet och 1908 flyttade familjen till Sverige. Konstindustriella byran stangdes och S overgav konsthantverket dll forman for maleri och grafik. 1924 studerade han grafik for Frank Short vid Royal college of art i London och 1927 initierade han en utstallning av engelsk grafik i konstakademin. Han fortsatte att resa och besokte England, Frankrike, Italien och Spanien. Under 1920- och 30-talen besokte han aven USA. Intresset for arkitektur framkommer i en rad malningar och teckningar med motiv fran Sthlm och andra stader. 1912 reste S till Egypten tillsammans med Anders Zorn, och under tre resor till Nordafrika studerade han folkliv och arkitektur. Sina farder skildrade han i flera artiklar for OoB som han forsag med egna teckningar och fotografier.

Pa Gotland byggde S 1914 villa Sandarve i Ljugarn efter egna ritningar. Paret S vistades dar under somrarna fram till 1940-talet. Dar tillkom ca 500 teckningar och akvareller inspirerade av den historiska och marina miljon. Nagra grafiska blad med gotlandska motiv utfordes i mjukgrundsteknik. De gotlandska fornminnena skildrade S i en rad litograferade planscher i albumet Visby ringmur (1911).

S fortsatte att var aktiv langt in pa alderns host. Han oppnade ett eget galleri och sa sent som 1962 arrangerade han en separatutstallning, 99 ar gammal.

I sitt konstnarskap forholl sig S kallsinnig till den framvaxande modernismen och stod livet igenom fast vid ett realistiskt framstallningssatt. Folklivsmotiven dominerade hans tidiga maleri, men efter hand tillkom en rad landskapsmotiv dar det ofta var motet mellan land och hav som fangade hans intresse. Senare blev stadsmotiv, med en noggrann atergivning av arkitekturen, nagot av en specialitet. Redan under tiden i Paris och i Finland fick S flera portrattbestallningar men efter aterkomsten till Sverige kom han att i allt hogre grad specialisera sig pa portrattmaleri och utforde over 500 portratt. Bland de avbildade marks Dan Brostrom, Nathan Soderblom (malad postumt 1932 och 1934), S:s svager marskalk Mannerheim, Bengt Nordenskiold och Theodor Jakobsson (bd 20, s 103).

Som grafiker arbetade S bl a i etsning, torrnal och akvatint. Produktionen, varav en del utgavs av FIB:s konstklubb och Grafiska sallskapet, uppgar till mellan 130 och 140 blad. Till en borjan marks ett visst intryck fran Zorns grafik, sarskilt i ett portratt av Zorn dar han harmade laromastarens teknik. Efter hand blev mariner och stadsbilder vanliga och skildringen av ljus och luft blev da en huvuduppgift. Ett motiv med en pansarkryssare under skottlossning byggde pa intryck av tidningarnas skildringar av rysk-japanska kriget. Nagra blad visar inloppen till New York, London och Sthlm. Han utforde ocksa portratt i torrnal, bl a av Oscar v Heidenstam och Axel Lagrelius. S skapade aven bokillustrationer och en rad exlibris.

Sin kanske viktigaste roll spelade S som introduktor av jugend/art nouveau i Finland. Det finska konsthantverket dominerades da av 1800-talets blandstilar, och S hade som mal att hoja nivan liksom folkets smak. Han utgick fran den engelska Arts and crafts-rorelsen och skrev i sin bok om Holme om dess "betydelse for konsten i den civiliserade varlden och dess frigorelse ur schematisk forstelning och sterilisering". S ritade mobler, lampor, metallforemal och textilier.

I sin mobelkonst undvek dock S jugendstilens boljande linjer till forman for en mer linjar stil, och han lade sarskild vikt vid moblernas konstruktion och ett omsorgsfullt utforande. Han utforde hela sammanhallna moblemang dar stolarna var djupa och bekvama. Skapen ar ibland forsedda med blyinfattade glas. For tillverkningen importerade han olika traslag (ek, ask, alm, lonn, bok, valnot, satin valnot, mahogny) men anvande ocksa den finska masurbjorken och flammig bjork. Moblerna har ofta en matt, bonad yta som later tradets dekorativa adring framtrada. En del mobler ar forsedda med olikfargade inlaggningar i tra, ben, lader eller metall som utfordes av verkmastare Albert Willberg. Tyger inkoptes fran Liberty i London. Till en borjan fick S god avsattning for sina varor, och 1894 kopte Finska handarbetets vanner en matsalsmobel i finsk stil. Av sin hustru larde sig S ocksa bokbinderi och han utforde bl a ett band i nationalromantisk stil at kommerseradet K A Snellman 1903. Sina mobelritningar skankte han 1951 till industrikonstforbundet Ornamo.

S stallde flitigt ut sin konst. Fore flytten till Sverige visade han tillsammans med makan en stor retrospektiv utstallning i Hfors som omfattade ca 140 arbeten fran aren 1891?1907. Under sin tid i Finland beholl han kontakten med det sv konstlivet och deltog i Konstnarsforbundets utstallningar 1890 och 1895. Efter aterkomsten till Sverige visade han regelbundet sin konst.

Forfattare

Tomas Björk

Arkivuppgifter

Brev fran S i GUB (bl a till Gbgs konstforen, T Ahrenberg o C Pineus), KB (bl a till A Engstrom o Christian Eriksson), LUB (bl a till EJohanson-Thor), RA (bl a till Gerda Boethius o S Hedin) samt UUB (bl a till OoB o Anna Soderblom).

Tryckta arbeten

Illustrerat: KA Tavaststierna: Harda tider. Berattelse fran Finlands sista nodar Hfors 1891 (omsl), J L Runeberg: Elgskyttarne. Praktuppl Hfors 1892, T Pakka-la: Tjarkarlar. Folklifsbilder fran norra Osterbotten Hfors 1895, J W Soderhjelm: Finlands yngre finska litteratur. Med 8 portratt efter original af Albert Edel-felt, Eero Jarnefelt och LS (OoB, arg 4, 1895, s [123]-140), Kuvallinen Suomen historia vanhimmista ajoista nykyaikaan saakka. Osa 2, Suomen keskiajan historia. Kirjoittanut O A Forsstrom, Jyvaskylassa 1898 (vissa ill), Kuvallinen Suomen historia vanhimmista ajoista nykyaikaan saakka. Osa 3, Suomen historia us-konpuhdistuksen aikakaudella 1521-1617. Kirjoittanut Kustavi Grotenfelt, Jyvaskylassa 1902 (vissa ill), J H Erkko: Fosterlandsk hustafla. Ord till ung och gammal att i hjartat gommas Hfors 1901 (fol), P Nord-mann: Borga barn och borgare. Hagkomster och horsagner. Med teckningar af Alex. Federley och LS, Hfors 1906 [2. omarb, med 9 kapitel och 25 bilder tillokade uppl:] Hfors 1917 [3., omarb uppl:] Borga 1976, B Gripenberg: Rosenstaden Hfors 1907, E Mannerheim Sparre: Brollopsresan. Beskrivning av en resa i Fjarrkarelen sommaren 1893 Sthlm 1945.

Tryckta arbeten: Muutamia muistoja Elias Lonnrotin olosta Kajaanissav. 1832-53 (Suomen kuvalehti, 1894, s 335). - Gunnar Berendtson. Biografiskt utkast (Konstnarsgillets julblad, 1895, s 2). Overs: Gunnar Berendtson, Elamakerrallinen kuvaus (Taiteilijaseu-ram juolulehti, 1895, s 10). - Det gamla Borga. Foredrag i Lycei solennitetssal sondagen den 3 april 1898. Borga: W. Soderstrom, 1898. [5], 29, [1] s., iv kartbl., ill. 2. uppl: Det gamla Borga. Hfors: Schildt, 1919. [7], 29 s., iv kartbl, ill. 3. uppl: Det gamla Borga. Borga: Tryckeri-och tidnings AB, 1979. [7], 29, [1] s, iv karts, ill. - Med "Godiva" till Stockholm. Borga 1903. 12 s. -Forfadrens Stockholm. En vadjan till 1900-talets Stockholmare. Med 17 bilder af forfattaren (OoB, arg 19,1910, s 1-10, ill). - Visby och dess fornminnen. En nationalskatt. (OoB, arg 21, 1912, s 129-138, ill) [Med 13 ill av LS.] - Oknens konstnar (OoB, arg 31, 1922, s 259-267, ill) [Modern moskearkitekt. Med 5 ill av LS.] - Den stora fantasian i Biskra (OoB, arg 33, 1924, s 255-265, fotogr). [Redogorelse for ett statsbesok. Med 9 fotogr av LS.] - Ett Marockominne. Ur dagboksanteckningar under resa i Algeriet och Marocko (OoB, arg 34,1925, s 213-223, ill). [Med 8 ill av LS.] - Bland Kalevalafolkets attlingar. Anteckningar fran en vandring i Fjarrkarelen 1892. Med bilder efter forfattarens originalteckningar och fotografier. Borga: Werner Soderstrom oy, 1930. 152 s, [10] pl-bl, ill (vissa i farg), fotogr. Overs: Kalevalan kansaa katso-massa. Muistiinpanoja kauko-karjalanretkelta v. 1892. [Suomentanut, Joel Lehtonen.] Porvoo: Werner Soderstrom oy, 1930. 154 s, [10] pl-bl, ill (vissa i farg). 2. painos: [Kajaani]: Kainuun museoyhdistys, 1984. 3. painos: Kajaani: Kainuun museo-ja kotiseutuyhdistys, 1999. - Grafikern Akseli Gallen-Kallela (Matrikel. Grafiska sallskapet, 1936, s 9-12,1 pl). - Ett besok hos Axel Gallen-Kallela i augusti 1892 (Konstvarlden, arg 1, 1941, s 459-464). - Charles Holme (Konstvarlden, arg 2, 1942, s 728-[731]). [Aven sartr: Sthlm: Konstvarldens sartryck, 1943]. - Borgaminnen (OoB, arg 51, 1942, s 99-107, ill). [Med 8 ill av LS.] - Strodda Zornminnen (Hagkomster och livsintryck, 23. Konstnarsfolk. Personliga minnen av bortgangna sv konstnarer ... under redaktion av Ernst Malmberg, Upps: J A Lindblad, 1942, s [167]-182, fotogr). [Aven sartr: Upps:J A Lindblad, 1942, s [167]-182, fotogr + omsl.] - Gotlandsskisser (Louis Sparre. Gotlandsskisser. [Utg med inl och komment av] David Ahlqvist. Burgsvik: Hanse-production, 1981, s 53-[131]).

Kallor och litteratur

Kallor o litt: U Hard af Segerstad, Modern Finnish design (1969); R Konttinen, Konstnarspar (1991); L S: 1863-1964 (Prins Eugens Waldemarsudde, kat 5, 1981); E Mannerheim Sparre, Brollopsresan: beskrivn av en resa i Fjarrkarelen sommaren 1893 (1945); M Munck o M Tamminen, Mobler av L S: Irisfabriken o L S:s mobelkonst (1990);J Rothlind, Sv svart-vit grafik 1890-1990 (1992); S Sarajas-Korte, Vid symbolismens kallor: den tidiga symbolismen i Finland 1890-1895 (1981); T Sarpaneva, Finnish design 1875-1975: 100 ar konstindustri i Finland (1975); SKL o dar anf litt; SMoK; A Tallberg, Var moderna konstgrafik 1895-1920 (1920); A Zorn, Sjalvbiogr anteckmar, ed H H Brummer (1982).

Hanvisa till den har artikeln

Bast ar forstas om man kan gora en hanvisning till den tryckta versionen. Om man vill hanvisa till webbversionen maste man gora en lank till aktuell sida sa att det ar tydligt att det ar webbversionen man hanvisar till. Ett exempel pa en hanvisning till denna artikeln ar:
P Louis Sparre, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6214, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Björk), hamtad 2024-05-24.

Du kan ocksa hanvisa till den har artikeln med hjalp av dess unika URN-nummer som ar: urn:sbl:6214
URN star for Uniform Resource Name och ar en logisk identifierare for denna artikel, till skillnad fran dess lank, som ar en fysisk identifierare. Det betyder att en hanvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida forandringar av denna webbsida.
En sadan hanvisning kan se ut pa foljande satt:
P Louis Sparre, urn:sbl:6214, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Björk), hamtad 2024-05-24.