Nar Carl H 1888 borjade sina historiska studier i Uppsala, kom han att i framsta rummet agna sitt intresse at den karolinska epoken. Som en av
Harald Hjarnes
larjungar inspirerades han av dennes stravan att nyorientera Karl XII:s-forskningen och emancipera denna fran negativ ideologisk dogmatik. Hans 1897 ventilerade doktorsavhandling Bidrag till det stora nordiska krigets forhistoria, som forskaffade honom docentur, vackte stor uppmarksamhet, och den blev jamte nagra mindre arbeten, som han under den foljande tiden publicerade i olika tidskrifter och samlingsverk, en viktig insats i den fortsatta forskningen och den ganska intensiva debatt som den nya inriktningen framkallade. H fullfoljde sina foresatser att soka ge ny belysning at olika militara och politiska episoder under kriget genom engagerad kallforskning, inte minst i utlandska arkiv. Under arbetets gang kom han till ett alltmera fordomsfritt men pa det hela taget positivt bedomande av kungens bade person och verk.
H kom emellertid snart att fangslas av andra uppgifter bade bakat och framat i tiden. Sedan han 1901 fatt uppdraget att ge ut Sverges traktater med frammande magter, fick han direkt anledning att ta upp problem rorande 1600-talets historia, men detta hindrade honom inte fran att ocksa agna sin uppmarksamhet at 1800-talet, med tyngdpunkten forlagd till 1850- och 60-talen. Det forsta resultatet av hans forskningar om denna epok var hans bidrag 1908 till festskriften till Hjarne om de skandinaviska rikenas neutralitetsforklaring under Krimkriget. Av stor betydelse blev att han kunde stodja sig pa brev och handlingar ur olika familjearkiv, som dittills knappast anvants av forskningen. Ett urval ur dessa brev utgav han 1918 i en volym med titeln Oscar I, Napoleon och Nikolaus, som han inledde med en sammanfattande karakteristik av de utrikespolitiska problem som Sverige hade att ta stallning till under vastmakternas konflikt med Ryssland i borjan av 1850-talet. Han understrok kung Oscars ansprak pa att vara den personlige ledaren av utrikespolitiken och hans omsorg om att undvika farliga aventyr. Men han gav tillika en utpraglat kritisk bild av den sv diplomatins otillracklighet och dess overdrivna kanslighet for opinionen, som med sin misstro mot Ryssland forenade ett illusionstankande i fraga om bade Finland och vastmakterna. I uppsatser i olika tidskrifter gav han vidare en mangsidig belysning av de diplomatiska forhandlingar som ledde till novembertraktaten och Alandskonventionen. Studier rorande den skandinaviska krisen 1864 samlade han under titeln Illusioner och verklighet (1914), och under samlingsrubriken Fran Karl XV:s dagar (1924) utgav han en mangd forut bl a i Svenska Dagbladet publicerade uppsatser. Till stor del var de agnade skandinavismen, men dar ingick ocksa en forsta vetenskaplig undersokning av lantmannapartiets tillkomst och aldsta historia. Dessa uppsatser utgjorde forarbeten till en sammanhangande framstallning av den politiska, ekonomiska och kulturella situationen i Sverige vid 1800-talets mitt som ingick i den 1923 utkomna 12:e delen av samlingsverket Sveriges historia till vara dagar (vars forsta halft dock endast var en reviderad upplaga av Emil Hildebrands i den tidigare editionen av samma verk ingaende skildring av Oscar I:s tid). Dessa storre arbeten, till vilka bor laggas hans 1928 fardiga oversikt over frihetstiden i Gleerupska forlagets utgava av Svenska folkets historia, kompletterades med en rad uppsatser i tidskrifter och tidningar.
H:s position inom sv historisk forskning medforde, att han kallades till ordforande i Karolinska forbundet (1925), i Sv historiska foreningen (1926) och i Samfundet S:t Erik (1927). I detta sammanhang bor ocksa framhallas, att han under sina sista levnadsar drogs in i det internationella historiska samarbete som borjade ta form 1926 med en internationell kommitte som centralinstans. 1927 anslots Sverige till denna organisation, nar vid ett sammantrade pa Handelshogskolan i Sthlm i april Sv kommitten for internationellt historiskt samarbete konstituerades. Den fick till medlemmar representanter for ett flertal sv institutioner och sammanslutningar, och till dess forste ordforande utsags H. Det blev emellertid en ganska kort tid han fick verka pa denna post. Han deltog i den internationella kommittens assembleer i Gottingen i maj 1927 och i Oslo i aug 1928, men dog en manad innan den tredje assemblen skulle aga rum i Venedig i maj 1929.
H:s mangsidiga intressen och outtrottliga energi gjorde det naturligt, att hans kapacitet togs i ansprak aven for uppgifter av mera praktisk art. Dit horde i framsta rummet uppdraget att leda organisationen av Handelshogskolan i Sthlm, nar den 1909 startades efter flerariga forberedelser, sedan bankdirektor K A Wallenberg 1903 donerat en storre summa som grundplat.
Genom sin anknytning till Handelshogskolan, vars rektor han blev 1909 och dar han 1911 blev professor i statskunskap och ekonomisk historia, fick H anledning att vidga sina forskningar och fora dem in ocksa pa det ekonomiska livets omrade. Han hade inte den ekonomisk-historiska utbildning och kanske inte det intresse for ekonomisk teori som framst tack vare
Eli F Heckscher
och
Arthur Montgomery
kommit att pragla den ekonomisk-historiska forskningen. Men hans egen mangsidiga orientering och hans breda politiska och kulturhistoriska intresse dokumenterades i sadana omfangsrika arbeten som tva delar av historien om Sveriges riksbank under specialtiteln Riksens standers bank 1719?1803 (1919 och 1920), Sv handelsbanken 1871?1921 (1921), Sv brandtariff-foreningen 1873?1923 (1923) och Sv arbetsgivareforeningen 1902?1927 (1927). Riksbankshistorien gav manga knappast fullt utnyttjade bidrag till frihetstidens och den gustavianska epokens karakteristik.
Under den jamforelsevis korta tid H verkade som laroverkslarare formedlade han till sina larjungar Harald Hjarnes nyskapande historiesyn. Han havdade bl a att sv historia maste sattas in i dess universella sammanhang, aven om det kunde vara pakostande att emancipera sig fran invanda nationalistiska eller inrepolitiska synpunkter, och att det gallde att klarlagga de djupare drivkrafterna bakom utvecklingen. Denna sokarattityd anlade han for egen del ocksa vid sin bedomning av det samtida politiska skeendet, sedan han i slutet av 1906 dragits in i publicistisk verksamhet som politisk medarbetare i Sv Dagbladet. Han anpassade sig till en borjan efter tidningens forsok att driva en icke partibunden moderat politik, men han lyckades inte fa anslutning for sin ide om en borgerlig samlingspolitik med sikte pa att varna om samhallsintresset och rattsordningen.
Under aren narmast fore forsta varldskriget koncentrerades H:s journalistiska verksamhet pa utrikespolitiken. Han blev en overtygad foresprakare for alliansfrihetens ide och blev efter krigsutbrottet en klar motstandare till aktivismen, vilket inte hindrade honom fran att betrakta centralmakterna som smastaternas beskyddare. Forutsattningen for hans krav pa en alliansfri sv politik var emellertid, att den kunde stodjas pa ett starkt forsvar, och pa denna punkt hade han redan under forkrigsaren satt in sina krafter med overtygelse och verv. Under den da intensiva forsvarskampanjen hoppades han till en borjan, att den Staaffska ministaren skulle kunna formas att framlagga forslag om en avsevard forstarkning av forsvaret. Men da avgorandet drojde pa grund av splittringen i fragan inom det liberala partiet, foljde manga och langa diskussioner dels om ett regeringsskifte, dels om hur en forsvarsreform skulle utformas. Nar en bred folkopinion till forman for ett starkare forsvar tog sig uttryck i bondetaget i febr 1914, befann sig H bland de aktiva forsvarsvannerna och fick som sadan s a plats i riksdagens andra kammare. Dar anslot han sig till hogerpartiet. Vid sommarriksdagen detta ar arbetade han ivrigt for att sammanjamka de olika meningarna och fa till stand den betydande forstarkning av landets forsvar som genomdrevs vid denna riksdag.
H:s riksdagsverksamhet blev inte langvarig. Da man inom Handelshogskolans styrelse befarade, att det parlamentariska livet skulle inkrakta for mycket pa hans arbete som hogskolans rektor, fann han sig foranlaten att 1917 lamna riksdagen. Till detta hans beslut, som inom hogerkretsar vackte stor besvikelse, bidrog att han inte ansag sig kunna avsta fran den ekonomiska trygghet som hans stallning som rektor gav. Sin politiska garning som publicist fortsatte han emellertid och lamnade flitigt bidrag till i framsta rummet Sv Dagbladet och den 1911 panyttfodda Sv Tidskrift, i vars inre redaktionscirkel han tog sate i en krets av aldre och yngre Hjarnelarjungar. Han invaldes ocksa i kyrkomotet, dar han var lekmannaombud for Sthlms stad 1925 och 1926. Han fick harigenom ett nytt tillfalle att odla sitt personliga kyrkointresse, som for honom var ett fadernearv. Hans far var prast i Linkopings stift, och hans yngre bror Knut verkade lange som missionar i Sydafrika. Hans kyrkliga intressen fick ytterligare naring genom hans giftermal. Hans hustru var syster till
S A Fries
(bd 16), och genom vanskapen med denne kunde H vidga sina ecklesiastika kontakter. Han var en flitig kyrkobesokare. I flera ar var han ocksa ledamot av kyrkoradet i Engelbrekts forsamling i Sthlm.
H:s bortgang vid annu inte fyllda 60 ar hade som narmaste orsak en blindtarmsinflammation. Men hans hustrus dod nagra veckor tidigare drabbade honom sa hart att hans livslust sinade. Under den nagot karva ytan fanns hos H, denna effektiva arbetsmanniska, en tilldragande forening av personlig godhet, varme och hansynsfullhet som verkade stimulerande pa alla han kom i beroring med.
Hjaltedikt eller historia? Utkast ofver en svensk-tysk stridsfraga [sign] (Svensk tidskrift utg af F v Scheele, arg 2, 1892, Upsala 1893, s 349?354). ? Behofves en revision af riksdagsordningen? [sign] (ibid, 3, 1893, s 417?427; aven sep, 11 s).?? Ur arets svenska historieskrifning [sign] (ibid, s 530?534). ? Muhlenfels hos Karl XII i Smorgonie [sign] (HT 1894, s 171 f).?? Bidrag till det stora nordiska krigets forhistoria. Akad afh. Upsala 1897. VIII, 175 s. ? De hemliga forbindelserna mellan Danmark och konung August maj?september 1699. [Sthlm 1897.] 23 s. (Historiska studier. Festskrift tillagnad C G Malmstrom . . . [:6].) ? Konung Augusts politik aren 1700 ?01. Ett bidrag. Upsala . . . 1898. 109, X s. (Skrifter utg af HVU, 6:4.) ? Olof Hermelins ode vid Poltava (HT 1898, s 348? 358). ? Anmarkningar ofver G. Adlerfelts Histoire militaire de Charles XII (HT 1899, s 177?198). ? Nagra blad ur Uplands historia. Upsala 1899. 15 s. (Sommarkurserna i Upsala 1899. Grundlinjer till forelasningar.) ? Historiografi och censur under frihetstiden. Fragan om en rikshistoria om Karl XII (Samlaren, 20, 1899, Upsala, s 78?112). ? Bidrag till fragan om publicerandet af Nordbergs Konung Carl XII:s historia. Uppsatser. Upsala 1899. II, 59 s. (Studier ofver den aldre Karl XII:s historiografien, [1].) ? Ryska berattelser om slaget vid Narva (HT 1900, s 288?297). ? Ryska besoket i Norrkoping 1719. Norrkoping 1902. 36 s. [Ur Norrkopings tidningar.] ? Karl XII och Lewenhaupt ar 1708. Upsala 1902. 141 s, 2 kartor. (UUA 1902, Filosofi. . ., 2.) ? Vart folks historia. Sthlm 1902[?03]. 402 s, 1 pl-bl. [2. uppl:] 1?2. 1. Intill 1660. 1907. VIII, 232 s. 3. uppl 1910. VII, 234, V s, 1 portr. 4. nastan ofor-andr uppl 1917. VII, 240 s. 5. d:o uppl 1922, 2. tr 1927. 2. Efter 1660. 1908. S 233?432, 2 portr, 1 pl-bl. 3. uppl 1912. IV s, s 235?435, 1 pl, 1 tab. 4. uppl 1914. 5. uppl 1916. IV s, s 235?442, 2 portr-bl, 1 pl. 6. uppl 1921. IV s, s 235?446, 1 pl, 1 tab. 7. uppl 1923. ?| Ur Upplands historia (Uppland. Skildring af land och folk. Utg af K hum vetenskapssamf i Upps genom A Erdmann o K Hildebrand, bd 1, Sthlm (tr Upps) 19[01?]05, s 229?278). ? Upplands landsbygd. Korta harads- och socken-beskrifningar (ibid, s 279?406; tills med S Leijonhufvud). ? August den starke och Karl XII under nordiska krigets forsta skede (HT 1905, s 51?76). ? Sveriges omdaning under sextonhundratalet. Sthlm 1905. 79 s. (Svenskt folkbibliotek, 2:1.) ? De franska bourbonernas fall. En studie. Sthlm 1905. 41 s. (Svenska humanistiska forbundets skrifter, 10.) ? Historia. Anvisningar for sjalfstudier (Goodtemplarordens studiehandbok . . . utg af Oscar Olsson, Sthlm 1905, s 60?79; [aven ibid, 2. uppl,] 2. Anvisningar for sjalvstudier i humanistiska amnen, 1907, s 21?40). ? Hur Sveriges storhet skapades (Verdandi, tidskrift for ungdomens vanner och malsman, 23, 1905, Sthlm 1906, s 209? 214; omtr i C H & A Sandstrom, Tva svenska foredrag . . . hallna vid Pedagogiska sallskapets i Stockholm Gustaf Adolfsfest den 6 nov. 1905, Sthlm 1906, s 1?6). ? Grundlinjer av svensk samhallslara. Av krigs-undervisningskommissionen faststalld sasom larobok vid K. krigsskolan. Sthlm 1907. 83 s. Tillagg 1910. 7 s. ? Minnesskrift pa 250 arsdagen af freden i Roskilde. Karl X Gustaf pa Sjalland 1658. Sthlm 1908. 4:o. 36 s, 23 pl. ? Forhandlingarna om de skandinaviska rikenas neutralitetsforklaring under Krimkriget (Historiska studier tillagnade professor H Hjarne . . ., Upps . . . 1908, s 585? 620). ? Gustaf Adlerfelts journal fran Karl XII.-s krig (HT 1908, s 111?113). ? Nar Gustaf IV Adolf stortades (Vinterbloss, SvD:s julnummer 1908, Sthlm, fol, s 18?22). ? Fran 1810 till 1910 (ibid 1909, s 5 f). ? Handelshogskolerorelsen och den svenska handelshogskolan. Gefle 1909. 20 s. (Handelskammarens i Gefle smaskrifter, n:o 3 [Meddelanden fran Handelskammaren i Gefle 1909, h 2, bil 3].) ? Handelshogskolan i Stockholm [anon] (Almanack for alla 1910, Sthlm 1909, s 148?150). ? Skrifvande ka- roliner (OoB 1910, s 11?25). ? Trettioariga krigets hufvuddrag (Varldskulturen, under medv af nordiska vetenskapsman red af Aage Friis, bd 6=Den nyare tidens kultur, d 2, Sthlm 19[09?]10, s 168?205). [Dansk uppl:] Trediveaarskrigens Kulturbe-tydning (Verdenskulturen, Bd 6, Khvn & Kristiania [1908?10], s 171?208). ? Vara ambetsman [anon] (Det nya Sverige, tidskrift for nationella sporsmal, 1910, Sthlm, s 81? 91). ? Helsingborgsminnet. Tal vid Stenbocksfesten a Riddarhuset den 28 februari 1910 (ibid, s 105?114). ? Carl Schirren (KFA 1910, Lund 1911, s 319?326; aven sep, 8 s). ? Traktater, forsvarsbordor och forsvarsutredning. Sthlm 1911. 48 s. ? Panama. Studier kring ett politiskt-ekonomiskt problem. Sthlm 1913. 154 s. ? Den svenska parlamentarismen (Svensk tidskrift, 3, 1913, Sthlm, s 171?178). ? Det politiska kanslersvalet i Upsala 1747 (ibid, s 397?412). ? Drag ur Ostergotlands historia. Foredrag (Linkopings stifts nionde folkskollararemote i Norrkoping den 20 och 21 juni 1911. Berattelse, Norrkoping 1914, s 39?46). ? Illusioner och verklighet. Studier ofver den skandinaviska krisen 1864. Sthlm 1914. V, 186 s. ? Ryska inkvarteringen 1743?44 (En bok om Ostergotland under red av B Morner..., Sthlm 1915, s 137?152). ? Under varldskriget och darefter (Sv tidskrift 1915, s 249?261). ? Ostergotlands historia (STF:s resehandbocker, 23: Ostergotland, Sthlm 1916, s 23?31; [omarb o anon i] 2. uppl, tr Norrk 1923). ? 1907? 1917 (Minnesskrift utg med anl af H M konung Gustaf VB 10-ariga regering [av A Lewenhaupt], Sthlm 1917, fol, s 10?24). ? Inledning ([F M A de] Voltaire, Carl XII:s historia, Sthlm 1918, s VII?XVI). ? Oscar I, Napoleon och Nikolaus. Ur diplomaternas privatbrev under Krimkriget. Sthlm 1918. XII, 441 s, 15 pl. ? Aland 1854 (Sv tidskrift 1918, s 9?18). ? Den bla alandsboken (ibid, s 155?166). ? Anmarkningar om krigspublicistiken fran Karl XII:s hogkvarter (Meddelanden for bokvanner fran aktiebolaget H. Klemmings antikvariat . . ., 1918, Sthlm, n:o 5, s I?VIII). ? Riksens standers bank 1719?1766. Sthlm 1919. 388, 212 s. (Sveriges riksbank 1668?1918. Bankens tillkomst och verksamhet, [2].) ? Bankens oden fran mossvaldet till den andra realisationen (1766?1803). [Sthlm 1920.] 415 s. (Ibid, .) ? Nagra huvuddrag ur Norrkopings utveckling (Ur Norrkopings naringsliv. Skildringar. I anledning av Norrkopings mote 1921. Norrkopings bomulls-vafveri aktie bolags historik [omsl], [Norrk] 1921, 4:o, s 1?11). ? Historical develop-ment (The Swedish year book 1921, Sthlm (tr Upps), s 31?41). ? Constitution and administration (ibid, s 42?50). ? Aland, Sverige och Finland. [Rubr.] Sthlm 1921. 7 s. [Endast sep; uteslots ur Sv tidskr.] ? Fran det svenska sedelmyntets aldsta tid, foredrag vid 1921 ars ordinarie bankmote. Sthlm 1921. 12 s. (Skrifter, utg av Sv bankforeningen, 29.) ? Svenska handelsbanken 1871?1921. En minnesskrift. Sthlm 1921. 249 s, 7 pl-bl. [Eng o tyska uppl med samma tit s a.] ? Gustaf Bjorlin f (Vart forsvar. Allm forsvarsforeningens tidskrift, 1922, Sthlm, [nr 2,] s 4?6). ? Skolkommissionens forslag (Sv tidskrift 1922, s 331?338). ? Forsvarspolitiska framtidsutsikter [anon] (ibid 1923, s 219?225). ? Harald Hjarne och den karolinska forskningen (KFA 1922, Lund 1923, s 1?19; aven sep). ? Svenska brandtariff-foreningen 1873?1923. Minnesskrift Sthlm 1923. 237 s, 4 pl. ? Professor Hal-lendorffs utlatande (Handlingar angaende professuren i historia vid Uppsala universitet . . ., Upps 1923, s 95?123). ? Oskar I och Karl XV. Sthlm 1923. VIII, 428 s, 5 pl. (Sveriges historia till vara dagar, d 12.) ? Sveriges forsvarsfraga efter Karl XII:s dod (KrVA:s tidskrift, 91, 1924, Sthlm, s 161? 172). ? Den internationella politiken och Sveriges forsvar (Forsvarsfragan infor riksdagen, utg av Allm forsvarsforen, Sthlm 1924, s 3?9). ? Forsvarspropositionens motivering (d:o . . . riksdagen 1925, 1925, s 3? 10). ? Fran Karl XV:s dagar. Personer och handelser. Sthlm 1924. VIII, 288 s. ? Simon Johannes Boethius (Fornvannen 1924, Sthlm 1925, s 54?57). ? Forsvarsdiskussionen (Vart forsvar . . ., 1925, [nr 1,] s 5?10).?? Vara utrikespolitiska utsikter (ibid, [nr 2,] s 3?16). ? Nationernas forbund som fredsgaranti (ibid 1926, [nr 2,] s 3?9). ? Fran Medevi pa 1700-talet (Acta Ostro-gothica, 1, 1925, Upps 1926, s 137?142).?? Sveriges riddarhus och riddarhuspalatset i Stockholm (Sveriges riddarhus, Sthlm 1926, 4:o, s 19?30). ? Lantmarskalken (ibid, s 197?298). ? Sam Clason f (HT 1926, s 69?72). ? Decemberupprorets hundraarsminne (Sv tidskrift 1926, s 31?43). ? Lackos renassans (ibid 1927, s 396?402).?? Svenska arbetsgifvareforeningen 1902? 1927. Minnesskrift. Sthlm 1927. 4:o. VII, 222 s, 15 pl. ? Om organiserandet 1926? 27 av internationellt historiskt samarbete (HT 1927, s 182?186). ? Den sjatte internationella historikerkongressen i Oslo augusti 1928 (HT 1928, s 361?365). ? Forsvarsfragan under och efter valen (Vart forsvar 1928, [nr 3,] s 3?10). ? Frihetstiden. Lund 19[24?]28. IX, 541 s. (Svenska folkets historia, bd 4.) ? Carl Johan Gustaf Swartz (VAA for ar 1928, Sthlm (tr Upps), s 357?373). ? History of Sweden. Sthlm 1929. XXIV, 466 s, 24 pl-bl. (Tills med A Schiick.) Delaware edition with a supplement . . . Sthlm 1938. ? Det stora juvelsveket i Riksbanken (SSEA 1929, Sthlm, s 31?86).?? Konung Oscar I:s politik under Krimkriget. Sthlm (tr Upps) 1930. 181 s. (VHAAH, d 41: 2 [= F 3, d 8: 2].) ? Medarb i SBL, bd 1?8, och i NF, 2. uppl, samt bl a i Statsvetenskaplig tidskrift, Medborgaren, allm valmansforb :s manadsblad, i SvD 1907?26, tidn Uppsala; rec i HT, avd Oversikter och granskningar, 1892?1929, litteraturoversikter o a mindre bidr, aven anon, i Sv tidskr fr 1911, rec aven i Varia, Gbg, och Ymer. Jfr egna matrikeluppgifter o a bidrag i Handelshogskolans arsberattelser.
Utgivit (redigerat): Ture Gabriel Bielkes hagkomster af Karl XII. Med en inledning. Uppsala 1901. XIV, 98 s. (Studier ofver den aldre Karl XII:s historiografien, 2.) ? Konung Gustaf II Adolfs tal och skrifter, i urval. Sthlm 1901. 93 s. (For skola och hem. Svensk bokskatt, 13.) ? Ur en svensk kyrkobok fran slutet af 1500-talet (KA 3, 1902, Sthlm (tr Ups), Medd o aktstycken, s 57? 87). ? Ett donationsbref af hertig Karl for arkestiftets reorganisation efter Upsala mote (ibid, s 87?90). ? Sverges traktater med frammande magter, jemte andra dit horande handlingar. D 5?6:1:1. Sthlm 1903?15. 4:o. 5:1. [1890?91,] 19[02?]03. X, 870 s,?2 pl. (Tills med O S Rydberg [utg h 1?2, s 1?368].) 5:2. 19[05?]09. VIII, 811 s. 6:l:[h]l. 1915 [omsl], 466 s. Granskartor 1752?1766 och 1810. 1917. Fol. 30 s, 66 losa kartor. ? Handlingar angaende konung August den starkes utrikespolitik fore hans af-sattningar 1704. Sthlm 1908. X, 272 s. (HH, 19: 2.) ?| Norrkopingsstudenterna ar 88. Sthlm 1913. 4:o. 73 s. [Foret; red tills med O Lind & R Miintzing.] ? Tal och skrifter av konung Gustav II Adolf. Ett urval. Sthlm 1915. VII, 204 s. ? Karl XII i Ukraina. En karolins berattelse. Sthlm 1915. XXXV, 69 s,?3 kartor. ? Adertonhundrasextionioars man. Minnesalbum. Sthlm 1920. 58 s. [Anon red.] ? Stockholms belagring och dagtingan. Sammanstallning av samtida berattelser (Kung Gosta. Ett bildverk for Sveriges folk . . ., Sthlm 1923, fol, s 5?16). ? Sveriges riddarhus. Ridderskapet och adeln och dess riddarhus. Sthlm 1926. 4:o. 596 s, 97 pl-bl. [Red.] ? G Billing, Anteckningar fran riksdagar och kyrkomoten 1893?1906. Sthlm 1928. 330 s, 9 pl-bl.
Skicka garna in en rattelse pa denna artikel om du hittar nagot fel. Observera dock att endast regelratta faktafel samt inlasningsfel korrigeras. Nagra strykningar/tillagg eller andra andringar i databasen kan inte goras, da den endast ar en kopia av originalet (den tryckta utgavan) och darfor maste spegla detta.