Svenska Turistforeningens arsskrift / 1937. Vasterbottens lan / 36 (1886-1951) Table of Contents / Innehall | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / pa denna sida - Nils Ahnlund: Vasterbotten

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Har nedan syns maskintolkade texten fran faksimilbilden ovan. Ser du nagot fel? Korrekturlas sidan nu!

This page has been proofread at least once . (diff) (history)
Denna sida har korrekturlasts minst en gang . (skillnad) (historik)

en mindre del men nog for att bilda en av Sveriges folkrikaste
landsforsamlingar. Det mest talande exemplet pa dessa
sockendelningar finner man kanske dock i Ume. Fordelade i tre
≫tredingar≫ med tillsammans mellan attio och nittio byar, fran
Holmon ute i Kvarken till Granon nara lappmarksgransen, den vanliga
platsen for nomaduppborden, funnos har 1543 narmare 450
skattskyldiga bonder, mera an i nagon annan socken i hela
landsandan upp till gransen mot Osterbotten. Detta omrade, som forst
pa 1790-talet borjade splittras, motsvaras i vara dagar av
Degerfors, Vannas och Savar med Holmon, Holmsund och Hornefors
samt Umea stad och landsforsamling. Men till bilden hor dessutom,
att hela Lycksele lappmark, fransett ett kortare avbrott, anda
fram till 1673 utgjorde del av samma pastorat. Det var foga
mindre an en kyrkoprovins. Av de ≫fornamlige larde man≫, som
sattes till ett sa ansvarsfullt gall, kravdes helst ≫vana att umgas med
det norrlandska folket och synnerlig med lapparna≫, framholl
Uppsala domkapitel vid ett tillfalle for drottning Kristina. I fa
svenska landsandar lar ocksa den kyrkliga ortsstyrelsen ha betytt
sa mycket i forbund med allmogen. ≫Jag bjuder till att vara en
riktig bondprast och blyges varken for denna titel eller for detta
kall≫, skriver skalden Grafstrom fran Ume prostgard 1839.
Bonde och prast ha i Vasterbottens historia statt sida vid sida.
Det borgerliga elementet intog i jamforelse med dessa
samhallsmakter lange en undanskymd stallning i landskapets
allmanna liv. Fordenskull forbises ingalunda, att lans- och
stapelstaden Umea under tidernas lopp har fyllt en viktig uppgift
bade for kringliggande bygder och for de nedre
lappmarkerna, vars kommersiella liv strommade samman i de stora
lyckselemarknaderna, dit Umekopmannen ar fran ar regelbundet
sokte sig. Historiskt foreter samhallet, en av de talrika
stadsgrundningarna fran Gustav II Adolfs tid. ett klart
syskontycke med andra norrlandsstader: ungefar samma naringsfang,
samma onskemal och samma bekymmer, om man ser tingen
i stort. Svara yttre motgangar ha drabbat denna stad ? senast
1888 ars brand ?, och rena naturhinder ha stundom synts
hamma alla arliga bemodanden; alvens tilltagande
uppgrundning har under senare tider tillspillogivit vad ≫Umstan≫ tidvis
formadde som centrum for sjofart och skeppsbyggeri. Men
samtidigt ha nya falt erbjudit sig for materiell expansion och
for kulturella stravanden; det ar icke for mycket sagt, att den

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>