Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slojskifling / 255-256 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehall | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / pa denna sida - Seymour ...

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Har nedan syns maskintolkade texten fran faksimilbilden ovan. Ser du nagot fel? Korrekturlas sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlasts.

255

Sforzando-Sfygmanometer

256

slakt, hvars medlemmar under 1400- och
1500-talen voro hertigar af Milano.

1. Muzio A 11 e n d o l o, attens stamfader, f. 1369
af bondslakt fran Cotignola i Romagna, bildade af sina
narmaste slaktingar sitt forsta kompani. Som en
akta condottiere tjanade han i olika makters sold,
sasom Perugias, Florens’, Ferraras och Kyrkostatens.
Standigt okades de trupper han befallde ofver. Hans
makt ofver soldaterna berodde pa hans egen tapperhet.
Sitt tillnamn S. erholl han for sin kraft.
For sin stora familj visade S. stark tillgifvenhet.
Pa vag att undsatta Aquila drunknade han 1424
som konnetabel i Neapels tjanst.

2. Francesco S., den foregaendes son, f. 1401,
d. 1466, skaffade sig i likhet med fadern stort
anseende som condottiere. Han tjanade till en
borjan i Neapels sold, tradde sedan i hertig

Filip Maria Viscontis af Milano tjanst, som visste
binda honom med loftet om giftermal med sin oakta
dotter Bianca Maria. Detta lofte infriades forst 1441,
sedan S. 1439- 40 tjanstgjort som faltherre for en
mot Milano riktad liga, men blifvit i grund besegrad,
da han plotsligt raddades af Yisconti. Fruktande,
att S:s makt skulle bli for stor, lyckades hertigen
mot hans valde i Markerna bilda en koalition; men nar
denna segrade, tradde hertigen till hans hjalp. Efter
hertigens dod 1447 forklarade Milano sig for republik,
och i dess tjanst tradde S. som faltherre i krig
mot Yenezia. Milanos forsok att efter S:s seger
betala honom som en vanlig condottiere ledde till,
att denne erofrade Milano och tilltvang sig 1450
makten som Yiscontiernas arfvinge. Hans stallning
som hertig bestreds af saval kejsar Fredrik III och
Frankrike som af Yenezia. Genom freden i Lodi 1454
maste Yenezia erkanna hans valde. Fran 1454 lefde
den forne condottieren i fred; hans syfte var ej att
utvidga sina besittningar, utan att befasta dem. Genom
forbund med Yenezia, Florens och Neapel bibeholls
fred inom Italien. S. var den ende af Italiens manga
con-dottieri, som ej blott kunde grundlagga en stat,
utan skapa en for sin att varaktig maktstallning. Se
Rubieri, "F. S." (2 bd, 1879), och Semerau, "Die
Condottieri" (1909).

3. Galeazzo Maria S., den foregaendes son,
hertig af Milano, f. 1444, gjorde sig kand for
valtalighet och blef beryktad for grym styrelse och
utsvafningar. Han foll offer for en sammansvarjning
1476 af nagra for antiken svarmande mila-neser.

4. Giovanni Galeazzo S., den foregaendes son,
hertig af Milano, f. 1469, undantrangdes 1481 af sin
farbroder Lodovico och dog troligen af gift 1494. 5. B
o n a S., den foregaendes dotter, f. 1493, d. 1557,
formaldes 1518 med konung Sigismund I af Polen. Deras
dotter Katarina Jagellonica blef formald med konung
Johan III af Sverige. Genom sin

gemal hade Johan III intressen att bevaka i drottning
Bonas rika arf.

6. Lodovico S., kallad il M o r o, broder till
S. 3, hertig af Milano, f. 1451, bemaktigade sig 1481
styrelsen under brorsonens minderarighet, dartill
drifven af sin gemal, den harsklystna Beatrice d’Este.
S var en for

sin tid typisk furste; han besatt stor kraft
vid fullfoljande af sina mal och var fullkomligt
obekymrad om de medel han darvid anvande. Om sin
maktstallning inom Italien hyste S. utomordentligt
hog tanke; han betraktade sig som dess egentlige
harskare, ett anpsrak, som han dock pa intet satt
kunde genomfora. Mot Neapels af S. fruktade anfall
raknade han 1494 franske konungen Karl YIII som
bundsforvant. S. forband sig med kejsar Maximilian
och mottog dennes investitur pa Milano. I den stora
koalition, som 1495 bildades mot Karl YIII, deltog
S. for att kunna forsvara sitt land mot de ansprak,
hvilka Ludvig af Orleans som attling af huset Yisconti
kunde framstalla. Af fransmannen fordref s S. 1499
fran sitt hertigdome och fordes som fange till
Frankrike, dar han afled 1508. S:s inrikespolitik
var for Milano lycklig; mot slutet af hans regering
stegrades dock skatterna for hogt. Hofvet i Milano var
Europas mest glansande. Dar samlades vetenskapsman
och konstnarer, bland andra Lionardo da Yinci,
och S. var sjalf klassiskt bildad. Den af honom
stiftade akademien hade for sin tillkomst att tacka
S:s behof af umgange med hogt bildade personer. -
Litt.: Pelissier, "Louis XII et Lodovico Sforza"
(1896), och M. Yaleri, "La corte di Lodovico il Moro"
(1913).

7. Massimiliano S., den foregaendes son, f. 1490,
d. 1530, insattes af "heliga ligan" 1512 som hertig
i Milano. Stadens egentliga herrar under
S:s regeringstid voro de schweiziska trupperna.
1515 maste han mot ett arligt underhall afsta sitt
omrade till Frans I af Frankrike.

8. Francesco S., den foregaendes broder, f. 1492,
d. 1535, blef hertig af Milano vid fransmannens
fordrifvande 1522, deltog i den italienska ligan
mot kejsar Karl Y och tvangs af denne att mottaga
hertigdomet som lan 1529. Yid hans dod
utslocknade atten pa manslinjen, och hertigdomet
tillfoll Karl Y. Se Burckhardt, "Cultur
der renaissance" (1860), och Julia Ady,
"A history of Milan under the Sforza 1450-1535"
(1908). 1-8.
(E. N-nn.)

Sforzando [sfartsa’nda], it., mus. SeSforzato.

Sforzato [sfartsata], mindre ofta Sforzando,
it., mus. (fork. s/, s/z), kraftigt, markeradt,
med eftertryck (pa den ton eller det ackord, dar
beteckningen star). Jfr Forzato och F z.

Sfragistlk (af grek. sfragifs, sigill),
sigillkunskap. Se Sigill. _Jfr Dip lomat i k.

Sfygmanometer (af grek. sjygmo!s, puls). Se
Riva-Rocci, S.

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>