Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 299-300 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehall | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / pa denna sida - Peary, Robert Edwin - Peary's land. Se Gronland, sp 491 - Pebalg - Pebersvend - Pebrine, La - Pec - Peccais. Se Aigues-Mortes - Peccata - Paccatum - Pecci - Pechblande - Pechlin, Karl Fredrik

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Har nedan syns maskintolkade texten fran faksimilbilden ovan. Ser du nagot fel? Korrekturlas sidan nu!

This page has been proofread at least once . (diff) (history)
Denna sida har korrekturlasts minst en gang . (skillnad) (historik)

trangde till 84° 11′ n. br., hvarvid han afven
upptackte Gronlands nordspets och pavisade detta
lands onatur. Tre ar senare drog han med det
nybyggda fartyget ”Roosevelt” ut pa en ny fard till
nordsidan af Grant land och nadde 1906 pa en
sladfard ofver isen 87° 6′, den nordligaste dittills
nadda breddgrad. Begagnande hela sin rika
erfarenhet, foretog P. 1908 en ny polarexpedition, och
ofver den drifvande hafsisen nadde han med 3
foljeslagare (negern Matt Henson, som foljt honom
anda sedan 1891, och 2 eskimaer) 6 april 1909
sjalfva nordpolen. De forsta underrattelserna om
farden sandes 5 sept. 1909 fran Indian Harbour
i Labrador. Fran nagra hall har det betviflats,
att P. verkligen natt polen, men de
undersokningar, som af fackman utforts, synas bekrafta
riktigheten af hans uppgift inom observationsfelens
granser, och for sina fortjanster utnamndes P.
i Forenta staternas flotta till konteramiral. P:s
framgangar bero pa ett skickligt anvandande af
eskimatekniken och pa hans utomordentliga energi
och uthallighet. Hans geografiska resultat ha varit
betydande, mindre de kartografiska och
naturvetenskapliga observationerna. P:s maka, Josephine
Diebitsch -P., har skrifvit My arctic journal;
a year among ice-fields and eskimos (1893)
och P. sjalf Northward over the great ice (2 bd,
1898), Nearest the pole (1907) och The north pole
(1910; ”Nordpolens upptacktt”, s. a.).
O. N.

Peary’s land [p?′?ris-land]. Se Gronland ,
sp 491.

Pebalg, befast slott i Livland, intogs af
svenskarna 5 aug. 1625, hvarefter de forstarkte
befastningen med en redutt. Ehuru mindre viktigt,
bibeholls dock P. som befast ort till 1682, da det
slopades.
L. W:son M.

Pebersvend [-svenn], da., ”gammal ungkarl”,
urspr. benamning pa handelsforestandare eller
kringresande handelsman, sarskildt i tjanst hos
hanseatiska handelshus och handlande med peppar
och andra kryddor. Enar de alltid skulle vara
ogifta, kom ordet att redan pa 1500-talet anvandas
om ogifta man ofver hufvud.

Pebrine [-bri′n], La, fr., en af bakterier
fororsakad sjukdom hos silkesmasken.

Pec [petj], serbiskt namn pa den sedan 1913
monten e grinska staden Ipek (se d. o.).

Peccais [peka]. Se A i g u e s-M ortes.

Peccata, lat., plur., synder. Se Peccatum.

Peccatum, lat., fel; synd. - P. originale,
arfsynd; p. a c t u a l e, verksynd ; p. v e n
i a l e, underlatenhetssynd; peccatamortalia,
dodssynder (se d. o.).

Pecci [pe’ttji], italiensk grefveslakt, raknar
sasom sin markligaste medlem Gioachino P.,
pafve under namnet Leo XIII (se denne).

Pechblande (Uranpechblande, U r a n-p e c h
e r z), kem., ett mineral, som innehaller
omkr. 54 proc. uranoxidul (U02) och 40
proc. uranoxid (U03) och som anses ega den
kemiska sammansattningen 3 U02 4- 2 ?03 och
saledes utgora ett ura-nat af uranoxidul. Som
fororeningar forekomma i detta mineral bly,
jarn, vanadin, kalcium och radium. Sedan Henri
Becquerel funnit, att uranmineral utsanda de
sedermera efter honom uppkallade stralarna (se
Becquerelstralar), lyckades fru Curie isolera
ur pechblande salter af tva dittills

obekanta, ytterst starkt radioaktiva
metaller, som hon kallade radium och p
o l o n i u m (se dessa ord). Pechblande
forekommer dels i Erz-gebirge (konungariket
Sachsen, Annaberg, Marien-berg), dels i
Siebenburgen (Joachimsthal) och i mindre
mangder i Cornwall och afven i Skandinavien.
U- ^- Pechlin, Karl Fredrik, friherre von
L o-w e n b a c h, partiman f. 8 aug. 1720 i
Hol-stein, d. 29 maj 1796 pa Yarbergs fastning,
kom vid 6 ars alder till Sverige med sin
fader, holstein-ske ministern i Stockholm
J o h a n n P., som 1743 upphojdes i tyskt
riksfriherrligt stand med namnet P. von
Lowenbach. Karl Fredrik P. studerade i Lund,
inskrefs 1733 i svensk krigstjanst, avancerade
1751 till ofverstelojtnant vid Kalmar regemente,
naturalise-rades s. a. som svensk adelsman,
blef 1761 ofverste for Jonkopings regemente
och 1770 generalmajor. P. var det svenska
partitidehvarfvets kanske mest tvetydiga
politiska karaktar: egen-nyttig, opalitlig, en
mastare i intriger och fullkomligt hansynslos i
fraga om medlen. Pa sina gods i Kalmar lan gjorde
han sig kand som en "bondeplagare" af varsta
slag, men i det offentliga lifvet upptradde han
som den ifrigaste forkampen for frihetstidens
s. k. frihet, hvilken beredde honom ypperliga
tillfallen till ranker och vinst. Till en borjan
slot han sig till hattpartiet. Redan 1743 var
han jamte sin blifvande svarfader T. Plomgren (se
denne) inblandad i affaren med den understuckna
engelska instruktionen. Forst sedan P. 1752
vunnit introduktion pa svenska rid-darhuset,
kunde han med storre framgang kasta sig in i
de svenska partistriderna. Vid riksdagen 1755
-56 fick han med undantrangande af den gamle
rankmakaren Fr. Gyllenborg fornamsta bestyret
med utdelandet af de franska mutorna och visade
mycken ifver att omintetgora hofvets planer pa
okad makt samt att forfolja dess anhangare. Fran
Pommerska kriget, hvarunder han visat sig vara en
kack och duglig, ehuru brakig officer, reste han
hem for att deltaga i 1760 ars riksdag och blef
dar en af ledarna for den starka opposition,
som under namn af landtpartiet (se d. o. 2)
uppstod mot hattregeringen. Men i jan. 1761
forradde P. mot penningar, men val antagligen
afven af fruktan for "frihetens" inskrankning,
sina vanner genom en hemlig ofverenskommelse
med franska sandebudet och v. Fersen samt
foranledde darigenom partiets upplosning. Hans
beteeende vackte emellertid sadan harm, att
han 24 aug. 1761 for da pagaende och foljande
riksdag uteslots fran riddarhuset. Vid riksdagen
1769-70 upptradde han ater i hattarnas led,
men svek denna gang detta parti, da det i
sin ordning umgicks med planer pa frihetens
inskrankning. Med Rysslands, Englands och
Danmarks sandebud ofverenskom han namligen att
mct en bestamd summa omintetgora hattarnas straf-

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>