Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 495-496 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehall | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / pa denna sida - Milano - Milano 2. Hufvudstad i Lombardiet,Italien

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Har nedan syns maskintolkade texten fran faksimilbilden ovan. Ser du nagot fel? Korrekturlas sidan nu!

This page has been proofread at least once . (diff) (history)
Denna sida har korrekturlasts minst en gang . (skillnad) (historik)

byggda Galleria Vittorio Emanuele (fig. 5), en
glastackt passage i form af ett latinskt kors (195
m. lang, 14,6 m. bred och 26 m. hog), med en oktagon
i midten, tackt af en 50 m. hog glaskupol, det hela
bildande en med statliga butiker forsedd promenad.

Staden ar mycket rik pa konstverk, ty M. blef,
med inforandet af renassansen genom Filarete och
Michelozzo efter 1450, ett hem for lombardiska
bildhuggarskolan, och mot slutet af 1400-talet drog
Lodovico Sforzas forfinade hof till M. flera storheter
pa konstens olika omraden (Lazzari, Lionardo da Vinci
och dennes larjungar). Jamte de namnda samlingarna i
Brera och Castello Sforzesco samt i Palazzo Borromeo
och i kyrkorna ma ytterligare namnas det till
staden 1879 testamenterade Museo Poldi-Pezzoli,
omfattande vardefulla taflor, vafnader, vapen
m. m. – M. har en vetenskaplig och litterar akademi
(Accademia scientifico-letteraria, stiftad 1859),
med filosofisk fakultet, hogre tekniskt institut
(1862), veterinarhogskola (inrattad som lagre
skola 1791, hogre kurs 1808), handelshogskola,
"Luigi Bocconi" (oppnad 1902), landtbruksinstitut
(1875), kliniska institut for fortsatt utbildning (i
obstetrik och gynekologi, ortopedisk klinik och klinik
for arbetarsjukdomar, den forsta i sitt slag, hvilka
icke aro afsedda for studerande, utan for lakare,
som redan vunnit doktorsgrad), samt konstakademi. Det
fornamsta larda samfundet ar Istituto lombardo di
scienze e lettere (stiftadt 1776). De fornamsta
teatrarna aro Teatro della Scala, en af de storsta
i Europa, byggd 1778, Teatro lirico internazionale
(1894), Teatro Manzoni, Teatro Filodrammatico, Teatro
Dal Verme och Teatro milanese, dar det spelas pjaser
pa ortsdialekt. Bland filantropiska institutioner ma
namnas det storartade Ospedale maggiore (ett sjukhus
med 2,400 sangar, se Filarete med fig.) samt Albergo
popolare, motsvarande Rowton houses i England (se
Arbetarbostader ).

M. ar nast Neapel Italiens folkrikaste stad,
med 321,839 inv. 1881 och 599,266 ar 1911. Som
industristad med sina forstader och kringliggande
stader (Monza, Gallarate, Saronno, Busto Arsizio och
Legnano) ar M. synnerligen framstaende. Maskinindustri
(lokomotiv och annan jarnvagsmateriel, angmaskiner,
turbiner, pumpar, broar) drifves af firmor med
varldsrykte. Den mindre industrien representeras af
verkstader for kirurgiska, musik- och geodetiska
instrument, telegraf- och telefonmateriel,
dynamos, symaskiner, velocipeder och automobiler
samt fordon af andra slag jamte mobler. Afven
siden- och bomullsindustrien ar hogst betydande,
likasa tillverkningen af gummivaror och elektriska
kablar. Elektricitet anvandes i stor utstrackning
som drifkraft i den mindre industrien. Storartad
ar likaledes handeln. En stor del af handeln med
Schweiz och Tyskland gar ofver M., och icke mindre
an 8,000 fartyg komma arligen dit. Darigenom har
M. blifvit Italiens fornamsta fabriks-, handels- och
bankplats. Den internationella utstallningen 1906
visade M:s utveckling i industriellt hanseende;
sarskildt intressant var den retrospektiva
utstallningen af transportmedlen, samtidigt med
oppnandet af Simplontunneln.

Historia. Enligt gammal tradition skall M. ha
grundlagts af kelterna omkr. 600 f. Kr. Staden
kallades af romarna Mediolanum och var insubrernas
hufvudstad, tills den 222 f. Kr. intogs af
romarna. Under kejsartiden blef den Italiens
andra stad och ett vetenskapernas hem, men led
fruktansvardt under folkvandringarnas stormar. 452
blef den erofrad och plundrad af Attila, 490 intagen
af Teoderik den store och 539 odelagd af burgunder
och goter. 569 besattes den af langobarderna och
inforlifvades jamte deras rike 774 med Karl den
stores valde. Flera af dennes efterfoljare lato som
konungar af Italien krona sig i M. eller Pavia med
den i Monza forvarade jarnkronan. Efter Otto I:s
kroning (962) horde M. med konungariket Italien till
det romersk-tyska kejsardomet och styrdes genom
kejserliga stathallare. Under 1100-talet gjorde
M. som hufvud for det lombardiska stadsforbundet
och guelfernas parti ofta uppror mot kejsarna,
men blef flera ganger hardt tuktadt, i synnerhet
af Fredrik Barbarossa 1158 och 1162, vid hvilket
sistnamnda tillfalle alla borgare maste lamna staden,
som forstordes. Efter det lombardiska stadsforbundets
seger vid Legnano (1176) blef M. genom fordraget
i Konstanz (1183) en fri stad, som dock erkande
kejsaren som lansherre. Partistriderna mellan
guelfer, anforda af familjen della Torre, och
ghibelliner, med familjen Visconti i spetsen,
storde stadens lugn, sa att den ej erholl nagon
fast forfattning. Emellertid hade huset Visconti med
kejsarnas hjalp utvidgat stadens och sin egen makt
ofver flera af Lombardiets mest blomstrande stader,
och 1395 blef M. hufvudstad i det da upprattade
hertigdomet M. under Johan Galeazzo Visconti, som kopte
hertigvardigheten af kejsar Wenzel. Da huset Visconti
(se d. o.) utslocknade pa manssidan (1447) med Filip
Maria, valdes dennes mag Frans Sforza till hertig af
M. (se Sforza ). 1499 erofrade franske konungen Ludvig
XII M., pa hvilket han gjorde ansprak som attling af
slakten Visconti pa kvinnosidan, men han forlorade det
under kriget mot den s. k. heliga ligan (1512). Frans
I erofrade det pa nytt 1515, men miste det ater
1521. Da familjen Sforza utslocknade (1535) med hertig
Frans II, gaf kejsar Karl V hertigdomet som ledigt
rikslan at sin son Filip, hvarefter det var forenadt
med Spanien, tills det genom fredssluten i Utrecht
(1713) och Rastatt (1714) lades till osterrikiska
monarkien. Det bildade darefter med hertigdomet Mantua
det osterrikiska Lombardiet. Genom freden i Wien
1735 och fordraget i Worms 1743 lades delar daraf
till Sardinien. Efter det Napoleon Bonaparte 1796–97
erofrat norra Italien, blef M. 1797 hufvudstad
i Cisalpinska, 1802 i Italienska republiken och
1805 i konungariket Italien. Vid dettas upplosning
1814 fick Sardinien sina forna andelar (8,260
kvkm.) tillbaka och Osterrike det ofriga (21,585
kvkm.) af det forna hertigdomet M., som forenades med
det nybildade konungariket Lombardiet-Venezia. Under
aren narmast fore 1848 var M. hufvudsatet for den
nationella agitationen mot Osterrike, och 18–23 mars
1848 pagingo dar blodiga gatustrider, som slutade
med, att de osterrikiska trupperna under Radetzky
nodgades lamna staden. Redan 6 aug. maste den dock,
ofvergifven af piemonteserna, oppna portarna for
Radetzky. Konfiskering af de emigrerades egendom,
en mangd

<< prev. page << foreg. sida <<      >> nasta sida >> next page >>