93-94 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides)
Full resolution (TIFF)
-
On this page / pa denna sida
- Haug, Martin
- Hauge
- Hauge, Hans Nielsen
- Hauge, Andreas
- Haugesund
- Haughton, Samuel
- Haughtonit
- Haugianer
<< prev. page << foreg. sida <<
>> nasta sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error?
Proofread the page now!
Har nedan syns
maskintolkade texten
fran faksimilbilden ovan.
Ser du nagot fel?
Korrekturlas sidan nu!
This page has been proofread
at least once
.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlasts
minst en gang
.
(skillnad)
(historik)
(1858?62),
Essays on the sacred
language, writings and religion of the parsees
(1862; 2:a uppl., utg. af West, 1878), samt
Aitareya brahma?a of the Rigveda
(1863).
(K. V. Z.)
Hauge,
gard i Norge pa Rolfson, vid Glommen,
5 km. ofvanfor Fredrikstad. Sommaren 1814
anlade norrmannen vid H. ett batteri, som
bestyckades och besattes; men sedan Fredrikstad
4 aug. kapitulerat, blef batteriet vardelost.
L. W:son M.
Hauge.
1.
Hans Nielsen H
., norsk
lekmannapredikant, f. 3 april 1771 pa
garden Hauge i Tune socken, i Smaalenenes
amt, d. 29 mars 1824 pa en gard i Akers
socken nara Kristiania, begynte 1796
upptrada som botpredikant i sin hembygd och
utstrackte smaningom sin verksamhet till,
snart sagdt, hvarje vra af Norge och afven
till Danmark. Samtidigt utgaf han en serie
af religiosa uppbyggelseskrifter, som
med begarlighet lastes af allmogen. H. hade
betydelse for det norska folket afven darigenom,
att han, som sjalf var en driftig handelsman
och industriidkare, pa sina resor gaf impulsen
till forbattringars vidtagande i jordbruk
och fiske, till upprattande af fabriker och
skeppsbyggerier m. m. Icke dess mindre blef
han en gang fangslad ock domd for losdrifveri,
hvarfor han 1801 sokte och fick burskap som
kopman i Bergen. Han upphorde emellertid icke
med sina resor. 1803?04 lar han ha fardats ofver
7,000 km., hvaraf storsta delen till fots. Redan
fran sitt forsta upptradande var H. en nagel i
ogat pa prasterskapet, hvilket oppnade en rad
forfoljelser mot honom. Pa dess foranstaltande
blef han 1796?1804 tio ganger arresterad,
fastan man, emedan han ej kunde ofverbevisas om
nagot lagbrott, for hvarje gang nodgades ater
frigifva honom. I den stora allmanhetens ogon
var i synnerhet den industriella verksamhet,
som H. och hans vanner drefvo, foremal for
misstanke. I okt. 1804 blef han slutligen
fangslad och tilltalad for att ha ofvertradt
konventikelplakatet af 13 jan. 1741. En
kommission nedsattes for att undersoka fragan,
och dess arbeten rackte i hela tio ar. Darunder
blef H:s formogenhet skoflad, hans skrifter
efterspanades och konfiskerades, och han sjalf
holls i strangt fangelse, en tid till och med
insparrad bland de grofste forbrytare. Forst da
hans halsa var bruten, blef han, 1811, frigifven
mot borgen, och nagra ar darefter domdes han
for ofvertradelse af konventikelplakatet och
for invektiver mot prasterskapet till tva ars
straffarbete, men ofverkriminalratten andrade
domen till boter (1,000 rdr) och ersattning af
rattegangskostnaderna. H. forfattade ett stort
antal skrifter, af hvilka de flesta utgingo
i manga upplagor:
Betragtning over verdens
darlighed
(1796),
Om Guds visdom
(s. a.),
De
enfoldiges lare og afmagtiges styrke
(1798),
Den kristelige lære
(1800),
Kristendommens
lærdomsgrunde
(s. a.),
Forklaring over loven og
evangelium
(1804).
Beskrivelse over Hans Nielsen
Hauges reiser
(1816),
Om religiose
folelser og deres værd
(1817),
Betragtninger
over enkelte fest- og helligdages texter
(1820),
H. N. Hauges testament til sine venner
(1824)
m. fl. Litt.: A. C. Bang, "H. N. H. og hans
samtid" (2:a uppl. 1875), O. Rost, "H. N. H. Et
livsbillede fra Norges nyere kirkehistorie"
(1882) och "Nogle bemærkninger om H. N. H. og
hans retning" (1883), samt A. Holm, "H. N. H.,
Nordens forste lekmannapredikant" (i "Lasning for
hemmet", 1895). Skonlitterart har H. behandlats
af L. Kieler i novellen "En oppositionsmand"
(1886), af J. B. Bull, i romanen "Hans Nielsen
Hauge" (1908).
2.
Andreas H
., den foregaendes son, norsk prast,
f. 12 dec. 1815 pa Bredtvedt i Ostre Aker,
d. 12 jan. 1892, 1846 teol. kandidat och 1857
kyrkoherde i Skien, hade stort anseende som
predikant och nitisk arbetare i hednamissionens
tjanst; han redigerade 1845?54 "Norsk
missionstidende". Hans
Psalmebog til kirke- og
husandagt
fick visserligen 1874 k. auktorisation,
men har ej vunnit storre spridning.
1 o. 2. O. A. O.
Haugesund,
stad i Stavanger amt i Norge, vid
norra andan af det smala sund (Smedsundet),
som skiljer Karmon fran fasta landet. Utmarkt
hamn med pir. 7,911 inv. (1900). I stadens
naringslif intager fisket fornamsta platsen;
kring detta gruppera sig handel, sjofart,
handtverk och ofriga yrken. Handelsflottan
utgjorde 1906 248 fartyg med 44,164
tons draktighet. ? I narheten af staden
ar Harald Harfagers graf, och dar restes
1872, vid Norges 1000-arsfest, en 17 m. hog
obelisk af granit, omgifven af 2,5 m. hoga
"fylkesstenar" (jfr
Harald Harfager
).
O. A. O.
Haughton
[ha?’t?n],
Samuel
, irlandsk geolog,
f. 21 dec. 1821, d. 31 okt. 1897, prastvigd 1845,
professor i geologi vid Trinity college i Dublin
1851?81, president i Royal irish academy 1887,
utofvade en mycket omfattande vetenskaplig
forfattarverksamhet i en starkt koncentrerad,
men ovanligt klar stil. De flesta af hans
geologiska afh. aterfinnas i "Journal of the
Dublin geological society", "Proceedings of the
royal irish academy" och "Proceedings of the
royal society of London". De behandla Irlands
och Wales’ mineralogi, Irlands graniter,
old red sandstone i trakten af Waterford
m. m. Bland hans storre verk markas
Manual
of geology
(1865; 2:a uppl. 1886),
The three
kingdoms of nature
(1869),
Manual of tide and
tidal currents
(s. a.). Vid koleraepidemien
1866 organiserade H. en frivillig lakarkar
och gjorde under densamma studier ofver de
mekaniska principerna for muskelverksamheten,
sammanfattade i
Principles of animal mechanics
(2 uppl. 1873), dar klarare an annars framtrader
hans opposition mot utvecklingslaran, baserad pa
hans varmt religiosa askadning. Afven pa kemiens
omrade arbetade H. och forsokte med matematiska
formler och kurvor pavisa sammanhanget emellan
grundamnenas atomvikter och atomvarden.
A. Hng.
Haughtonit
[hat?n?t] Heddle,
miner.
, en
biotitvarietet med jarnet delvis ersatt af magnesium.
A.Hng.
Haugianer
kallades under de
forsta decennierna af 1800-talet
H. N. Hauges
(se
Hauge 1
) vanner och anhangare. De utmarkte
sig genom ren vandel, friskt och starkt troslif
samt ingoto i mera an ett hanseende nytt lif
i den norska kyrkan, till hvilken de alltid
raknade sig. Bland Hauges
<< prev. page << foreg. sida <<
>> nasta sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0063.html
