1069-1070 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 10. Gossler - Harris)
Full resolution (TIFF)
-
On this page / pa denna sida
- Halation l. Ljusgardsbildning
- Hala upp
- Hala ut
- Halawe
- Halbe, Max
- Halberstadt
- Halbertsma, Justus Hiddes
- halbertsma, Eeljte
- Halbig, Johann
- Hald
<< prev. page << foreg. sida <<
>> nasta sida >> next page >>
Below is the
raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error?
Proofread the page now!
Har nedan syns
maskintolkade texten
fran faksimilbilden ovan.
Ser du nagot fel?
Korrekturlas sidan nu!
This page has been proofread
at least once
.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlasts
minst en gang
.
(skillnad)
(historik)
de kemiskt verksamma ljusstralarna
(
antihaloplatar
), kan man af hjalpa detta fel i
hog grad. J. Htzg. ’
Hala upp
,
sjov
. Se
Hala
.
Hala ut
,
sjov
. Se
Hala
.
Halawe
,
astron
., en af
smaplaneterna.
Halbe
,
Max
, tysk forfattare,
f. 4 okt. 1865 i Guettland nara Danzig,
son af en godsegare, studerade i Heidelberg,
Berlin, Munchen 1883-88, blef filos. doktor,
framtradde 1889 som forfattare af skadespel,
af hvilka dock de forsta icke hunno fram till
scenen. Till en borjan narmast en larjunge af
Ibsen och Hauptmann, vann H. emellertid en sjalf
standig stallning genom sitt drama
Jugend
(1893,
14:e uppl. 1904; "Ungdom"), som vann utomordentlig
framgang vid sitt forsta uppforande och som snart
gjorde runden ofver hela Tyskland och Norden;
sarskildt tilltalade styckets akta, naturvarma
framstallning af den forsta uppvaknande karlekens
frojder och sorger och den val funna lokaltonen
fran forfattarens vastpreussiska hembygd, liksom
en viss omedelbar poesi skilde stycket fran den
eljest nagot dystra naturalismens verk. Bland
hans foljande arbeten markes
Mutter erde
(1897;
5:e uppl. 1903), torhanda H:s basta alster,
ett skadespel, i hvilket motsatsen mellan
hufvudstadslifvets bildning och det landtliga
fadernehemmets traditioner for till en tragisk
utgang. Likartade konflikter mellan det lugna,
fredliga hemlifvet och den passionerade langtan
efter en friare, obunden varld framtrada
i tragedien
Die heimatlosen
(1899) med en
egendomlig stamning af hemlosheten i en storstads
pensionatslif;
Hans Rosenhagen
(1901) ger en
skildring af en gammal godsegarfamiljs bittra
strid mot traktens sjalfegande bonder, utmynnande
i de tva sista representanternas strid pa lif
och dod, just da forsoning yppats. Flera af H:s
senare dramer, sarskildt de, i hvilka han lamnar
den realistiska nutidsskildringen, ha gjort foga
lycka, hvaremot
Der strom
(1904; "Floden"),
en familjehistoria om tre broders karlek till
samma kvinna med dess nagot symboliska stamning,
vann mycken framgang a scenen. H. har afven
forfattat en naturalistisk novell af mycken
kraft,
Frau Meseck
(1897). H. grundade 1895
en "intim teater" for dramatiska experiment i
Munchen och var 1899 medgrundare af Volksbuhne
i Munchen, dar han ar bosatt. Jfr Ad. Stern,
"Studien zur literatur der gegenwart" (II,
1904). K. W-g.
Halberstadt
, stad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg (Sachsen), vid Holzemme,
ett tillflode till Saales biflod Bode. 45,529
inv. (1905). Staden har ett alderdomligt
utseende, och i manga af dess byggnader ar
medeltidens arkitektur bibehallen. Markligaste
byggnaderna aro den gotiska domen (fran
13:e-15:e arh., restaurerad 1850-71; se fig.),
Liebfraukirche, en pelarbasilika (byggd 1135-
1248, restaurerad 1848) samt radhuset (byggdt
1360-81). Staden har ett gymnasium (sedan
1675, med ett bibliotek af 40,000 bd), ett
realgymnasium, en
hogre realskola, tva seminarier, dofstumanstalt
och teknisk skola samt drifver atskillig
industri. - H:s ursprung ar samtfdigt med
grundandet af biskopsstiftet H. (i borjan af
800-talet), hvars hufvudort
staden var. Genom westfaliska freden (1648)
kom stiftet som furstendome till Brandenburg
och omfattade, sedan grefskapet Regenstein
1671 blifvit forenadt darmed, 1,820 kvkm. Vid
freden i Tilsit 1807 lades furstendomet till
Westfalen, men atergick 1813 till Preussen
och bildar nu ungefar de fyra kretsarna
Aschersleben, Oschersleben, H. och Osterwieck
i reg.-omr. Magdeburg. I H. afled J. Baner 1641.
(J. F. N.)
Domen i Halberstadt.
Halbertsma
. 1.
Justus Hiddes H
., hollandsk
sprakforskare, f. 1789, d. 1869 som mennonitisk
predikant, var verksam som filolog och
litteraturhistoriker (
Aanteekeningen
1851,
Letterkundige naoogst
, 2 bd, 1840-43,
Hulde aan
Gijsbert Japiks
, 2 bd, 1824-27), ofversatte
Matteusevangeliet pa nyfrisiska och samlade
material till en ordbok, af hvilken hans son,
professorn i Groningen Th. H. 1872 utgaf forsta
delen. Se biogr, af Eckhoff 1869.
2.
Eeltje H
., den forres broder, hollandsk
forfattare, f. 1797, d. 1858, lakare i Friesland,
skref en popular diktsamling,
De lapekoer fen
Gabe scroar
(1822, flera uppl.),
Twigen uw ien
alde stamme
(1849),
Minne Jorrits Reis
(1851),
Ee Quikborn
(1857) m. fl. arbeten.
Halbig
,
Johann
, tysk skulptor, f. 1814, d. 1882,
studerade i Munchen och tillhorde Schwanthalers
skola. Hans forsta arbeten voro af dekorativ
art:
Lejonen utanfor gamla pinakoteket
i
Munchen (1835),
Roma och Minerva
for Hofgarten
darstades (1840) och 12 kolossalstoder for
Museum i Petersburg. 1845 blef han professor
vid polytekniska skolan i Munchen, utforde
1847
lejonen for kvadrigan
pa Siegestor och
1850 ett par masterliga krucifix for Munchens
kyrkogardar m. m. Dessutom modellerade han
byster och bildstoder, bland dessa en ryttarsted
af
konung Vilhelm af Wurttemberg
i Kannstatt,
Emancipationsgruppen
i New York,
Passionsgruppen
i Oberammergau (1875). C. R. N.*
Hald
[hall], dansk herrgard i Jylland, omkr. 7,5
km. fran Vi borg, vid Haldsjon (340 har). Niels
<< prev. page << foreg. sida <<
>> nasta sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:47:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbj/0579.html
