Bibeln / Evangelium enligt Matteus, 26 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehall | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                Evangelium enligt Matteus, 26 Kapitlet

                    Jesus forutsager sitt lidande.
                Oversteprasterna och de aldste besluta
               att gripa och doda honom.  Han smorjes i
                  Betania, forrades av Judas, haller
                paskmaltid med larjungarna, instiftar
                nattvarden, beder i Getsemane, gripes,
               forhores infor Stora radet, fornekas av
                               Petrus.

  1.  Nar nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina
      larjungar:
  2.  ≫I veten att det tva dagar harefter ar pask; da skall
      Manniskosonen bliva forradd och utlamnad till att korsfastas.≫

  3.  Darefter forsamlade sig oversteprasterna och folkets aldste hos
      oversteprasten, som hette Kaifas, i hans hus,
  4.  och radslogo om att lata gripa Jesus med list och doda honom.
  5.  Men de sade: ≫Icke under hogtiden, for att ej oroligheter skola
      uppsta bland folket.≫

  6.  Men nar Jesus var i Betania, i Simon den spetalskes hus,
  7.  framtradde till honom en kvinna som hade med sig en
      alabasterflaska med dyrbar smorjelse; denna got hon ut over hans
      huvud, dar han lag till bords.
  8.  Da larjungarna sago detta, blevo de misslynta och sade: ≫Varfor
      skulle detta forspillas?
  9.  Man hade ju kunnat salja det for mycket penningar och giva dessa
      at de fattiga.≫
 10.  Nar Jesus markte detta, sade han till dem: ≫Varfor oroen I
      kvinnan?  Det ar en god garning som hon har gjort mot mig.
 11.  De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke
      alltid.
 12.  Nar hon got ut denna smorjelse pa min kropp, gjorde hon det
      sasom en tillredelse till min begravning.
 13.  Sannerligen sager jag eder: Varhelst i hela varlden detta
      evangelium bliver predikat, dar skall ock det som hon nu har
      gjort bliva omtalat, henne till aminnelse.≫

 14.  Darefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort
      till oversteprasterna
 15.  och sade: ≫Vad viljen I giva mig for att jag skall overlamna
      honom at eder?≫  Da vagde de upp at honom trettio
      silverpenningar[1].
 16.  Och fran den stunden sokte han efter lagligt tillfalle att
      forrada honom.

 17.  Men pa forsta dagen i det osyrade brodets hogtid tradde
      larjungarna fram till Jesus och fragade: ≫Var vill du att vi
      skola reda till at dig att ata paskalammet?≫
 18.  Han svarade: ≫Gan in i staden till den och den och sagen till
      honom: 'Mastaren later saga: Min tid ar nara; hos dig vill jag
      halla paskhogtid med mina larjungar.'≫
 19.  Och larjungarna gjorde sasom Jesus hade befallt dem och redde
      till paskalammet.

 20.  Nar det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de
      tolv.
 21.  Och medan de ato, sade han: ≫Sannerligen sager jag eder: En av
      eder skall forrada mig.≫
 22.  Da blevo de mycket bedrovade och begynte fraga honom, var efter
      annan: ≫Icke ar det val jag, Herre?≫
 23.  Da svarade han och sade: ≫Den som jamte mig nu doppade handen i
      fatet, han skall forrada mig.
 24.  Manniskosonen skall ga bort, sasom det ar skrivet om honom; men
      ve den manniska genom vilken Manniskosonen bliver forradd!  Det
      hade varit battre for den manniskan, om hon icke hade blivit
      fodd.≫
 25.  Judas, han som forradde honom, tog da till orda och fragade:
      ≫Rabbi, icke ar det val jag?≫  Han svarade honom: ≫Du har sjalv
      sagt det.≫

 26.  Medan de nu ato, tog Jesus ett brod och valsignade det och brot
      det och gav at larjungarna och sade: ≫Tagen och aten; detta ar
      min lekamen.≫
 27.  Och han tog en kalk och tackade Gud och gav at dem och sade:
      ≫Dricken harav alla;
 28.  ty detta ar mitt blod, forbundsblodet, som varder utgjutet for
      manga till syndernas forlatelse.
 29.  Och jag sager eder: Harefter skall jag icke mer dricka av det
      som kommer fran vintrad, forran pa den dag da jag dricker det
      nytt med eder i min Faders rike.≫

 30.  Nar de sedan hade sjungit lovsangen, gingo de ut till
      Oljeberget.
 31.  Da sade Jesus till dem: ≫I denna natt skolen I alla komma pa
      fall for min skull, ty det ar skrivet:
        'Jag skall sla herden,
        och faren i hjorden skola forskingras.'
 32.  Men efter min uppstandelse skall jag fore eder ga till
      Galileen.≫
 33.  Da svarade Petrus och sade till honom: ≫Om an alla andra komma
      pa fall for din skull, sa skall dock jag aldrig komma pa fall.≫
 34.  Jesus sade till honom: ≫Sannerligen sager jag dig: I denna natt,
      forran hanen har galit, skall du tre ganger forneka mig.≫
 35.  Petrus svarade honom: ≫Om jag an maste do med dig, sa skall jag
      dock forvisso icke forneka dig.≫  Sammalunda sade ock alla de
      andra larjungarna.

 36.  Darefter kom Jesus med dem till ett stalle som hette Getsemane.
      Och han sade till larjungarna: ≫Bliven kvar har, medan jag gar
      dit bort och beder.≫
 37.  Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' tva soner; och han
      begynte bedrovas och angslas.
 38.  Da sade han till dem: ≫Min sjal ar djupt bedrovad, anda till
      dods; stannen kvar har och vaken med mig.≫
 39.  Darefter gick han litet langre bort och foll ned pa sitt ansikte
      och bad och sade: ≫Min Fader, om det ar mojligt, sa gange denna
      kalk ifran mig.  Dock icke sasom jag vill, utan sasom du vill!≫
 40.  Sedan kom han tillbaka till larjungarna och fann dem sovande.
      Da sade han till Petrus: ≫Sa litet formadden I da vaka en kort
      stund med mig!
 41.  Vaken, och bedjen att I icke man komma i frestelse.  Anden ar
      villig, men kottet ar svagt.≫
 42.  Ater gick han bort, for andra gangen, och bad och sade: ≫Min
      Fader, om detta icke kan ga ifran mig, utan jag maste dricka
      denna kalk, sa ske din vilja.≫
 43.  Nar han sedan kom tillbaka, fann han dem ater sovande, ty deras
      ogon voro fortyngda.
 44.  Da lat han dem vara och gick ater bort och bad, for tredje
      gangen, och sade aterigen samma ord.
 45.  Darefter kom han tillbaka till larjungarna och sade till dem:
      ≫Ja, I soven annu alltjamt och vilen eder!  Se, stunden ar nara
      da Manniskosonen skall bliva overlamnad i syndares hander.
 46.  Stan upp, lat oss ga; se, den ar nara, som forrader mig.≫

 47.  Och se, medan han annu talade, kom Judas, en av de tolv, och
      jamte honom en stor folkskara, med svard och stavar, utsand fran
      oversteprasterna och folkets aldste.
 48.  Men forradaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: ≫Den
      som jag kysser, den ar det; honom skolen I gripa.≫
 49.  Och han tradde nu strax fram till Jesus och sade: ≫Hell dig,
      rabbi!≫  och kysste honom haftigt.
 50.  Jesus sade till honom: ≫Min van, gor vad du ar har for att
      gora.≫  Da stego de fram och grepo Jesus och togo honom fangen.

 51.  Men en av dem som voro med Jesus forde handen till sitt svard
      och drog ut det och hogg till oversteprastens tjanare och hogg
      sa av honom orat.
 52.  Da sade Jesus till honom: ≫Stick ditt svard tillbaka i skidan:
      ty alla som taga till svard skola forgoras genom svard.
 53.  Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att
      han nu sande till min tjanst mer an tolv legioner anglar?
 54.  Men huru bleve da skrifterna fullbordade, som saga att sa maste
      ske?≫

 55.  I samma stund sade Jesus till folkskaran: ≫Sasom mot en rovare
      haven I gatt ut med svard och stavar for att fasttaga mig.  Var
      dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven
      gripit mig.
 56.  Men allt detta har skett, for att profeternas skrifter skola
      fullbordas.≫

      Da overgavo alla larjungarna honom och flydde.

 57.  Men de som hade gripit Jesus forde honom bort till
      oversteprasten Kaifas, hos vilken de skriftlarde och de aldste
      hade forsamlat sig.
 58.  Och Petrus foljde honom pa avstand anda till oversteprastens
      gard; dar gick han in och satte sig bland rattstjanarna for att
      se vad slutet skulle bliva.

 59.  Och oversteprasterna och hela Stora radet sokte efter nagot
      falskt vittnesbord mot Jesus, for att kunna doda honom;
 60.  men fastan manga falska vittnen tradde fram, funno de likval
      intet.  Slutligen tradde dock tva man fram
 61.  och sade: ≫Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och pa
      tre dagar bygga upp det igen.'≫
 62.  Da stod oversteprasten upp och sade till honom: ≫Svarar du
      intet?  Huru ar det med det som dessa vittna mot dig?≫
 63.  Men Jesus teg.  Da sade oversteprasten till honom: ≫Jag besvar
      dig vid den levande Guden, att du sager oss om du ar Messias,
      Guds Son.≫
 64.  Jesus svarade honom: ≫Du har sjalv sagt det.  Men jag sager
      eder: Harefter skolen I fa se Manniskosonen sitta pa Maktens
      hogra sida och komma pa himmelens skyar.≫
 65.  Da rev oversteprasten sonder sina klader och sade: ≫Han har
      hadat.  Vad behova vi mer nagra vittnen?  I haven nu hort
      hadelsen.
 66.  Vad synes eder?≫  De svarade och sade: ≫Han ar skyldig till
      doden.≫
 67.  Darefter spottade man honom i ansiktet och slog honom pa
      kinderna, den ene med knytnaven, den andre med flata handen,
 68.  och sade: ≫Profetera for oss, Messias: vem var det som slog
      dig?≫

 69.  Men Petrus satt utanfor pa garden.  Da kom en tjanstekvinna fram
      till honom och sade: ≫Ocksa du var med Jesus fran Galileen.≫
 70.  Men han nekade infor alla och sade: ≫Jag forstar icke vad du
      menar.≫
 71.  Nar han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se
      honom och sade till dem som voro dar: ≫Denne var med Jesus fran
      Nasaret.≫
 72.  Ater nekade han med en ed och sade: ≫Jag kanner icke den
      mannen.≫
 73.  Litet darefter kommo de kringstaende fram och sade till Petrus:
      ≫Forvisso ar ocksa du en av dem; redan ditt uttal rojer dig ju.≫
 74.  Da begynte han forbanna sig och svarja: ≫Jag kanner icke den
      mannen.≫  Och i detsamma gol hanen.
 75.  Da kom Petrus ihag Jesu ord, huru han hade sagt: ≫Forran hanen
      gal, skall du tre ganger forneka mig.≫  Och han gick ut och grat
      bitterligen.

[1]  Se Silverpenning i Ordforklaringarna.