Bangkok
(jndr'o
thailandese
??????? ?, ?????????????, o
Krung Thep
,
Krung Thep Maha Nakhon
) je 'a
capitale
e cchiu granna cetata d'a
Thailande
e je acchijate longhe 'u jume
Chao Phraya
, 'nzeccate ad 'u
Gurfe d'a Thailandie
.
Bangkok ha canosciute jndr'a lle urteme anne 'nu sveluppe 'ndustriale veloce assaje e rappresende une de le cetate economecamende cchiu dinameche d'u
Sud-est asiateche
. 'A popolazzone d'u lueche ame ccu penze c'a cetata ha dda emergere cumme cendre reggionale combetitive condre pueste famuse cumme
Singapore
e
Hong Kong
, me non g'ete favorite da 'mbrastrutture precarie e 'mbonende questione suggiale ccrejete p'a veloce crescite sove. Je pure une de le destinazione cchiu scacchiate d'u turisme mondiale.
Bangkok
d'apprime jeve 'nu piccele cendre commerciale e portuale, chiamate
Bang Makok
, e servive 'a cetata de
Ayutthaya
, ca ere 'a capitale d'u
Siam
. Quanne queste ha state lassate jndr'a lle mane d'a
Birmanie
, jndr'o
1767
, 'u nueve re
Taksin
ha spustate 'a capitale a
Thonburi
(osce vanne de Bangkok) sus a 'u late occidendale d'u jume.
Jndr'o 1782 'u
re Rama I
scacchie Bangkok, acchijate sus 'a vanne oriendale d'u jume de nnanze a Thonburi, cumme nueve capitale, sveluppannole, facenne quagghia 'u granne assaje
palazze reale
e rialannole 'u nome
Rattanakosin
, ca segnefeche cetate d'u scioielle. Pe' scioielle se face referemende a 'u
Buddha de Smeralde
, 'na statue ca rappresende 'u
palladie
d'a case regnande e je conzervate jndr'a cetata jndr'o
Wat Phra Kaew
.
'U
Regne de Thonburi
, nasciute sus a lle cenere d'u
Regne de Ayutthaya
, a sove vote addivendave 'u
regne de Rattanakosin
, o
Regne d'u Siam
ca je rumaste ad 'u potere fine ad 'u 1932, quanne 'u re
Rama VII
congesse 'a costituzione e devenne semblicemende 'u Regne d'u Siam. Jndr'o 1939 ha 'n'otra vote cangiate 'u nome jndre
Regne de Thailandie
.
Re Rama I deje a Bangkok pure 'nu nome cerimoniale longhe assaje ('ndruche
'a sezione specifeche
) ca fu cchiu nnande cangiare 'nu picche da 'u Re
Rama IV Mongkut
, e 'a cui abbreviazione,
Krung Thep Maha Nakhon
, je 'u nome ufficiale de osce a die ca segnefeche "cetata de ll'jangele, granna cetata". Le thailandese e le
laosiane
'a chiamane semblicemende
Khrung Thep
, me jndr'a vanne rumanende d'u munne s'ete sembe condinuate a chiamarle Bangkok.
Jndr'o 2011 je sede d'u film "
'Na nuttate da lione 2
".
Da 'u punde de viste amministrative, Bangkok je une de le doje vanne a statute speciale d'a Thailandie (l'otra je
Pattaya
) , non g'ete ufficialmende 'na provinge, me je sckaffate jndr'a liste de le provinge p'u fatte ca le crestiane suve scacchiane 'u guverne provingiale, cumme avvene jndr'a lle otre 76
provinge statale
(
changwat
).
'U guverne d'a cetata se scucchie jndre 2 vanne:
- quedde d'u putere esecutive, ce je demannate ad 'u
Guverne provingiale
; jndr'a lle urteme elezione d'u 2009 je state elette guvernatore de Bangkok
Sukhumbhand Paribatra
- quedde d'u putere legislative, ce je affidate ad 'u
Conziglie metropuletane
; de cui je presidende
Thawatchai Piyanonthaya
nnande le elezione d'u 2006.
Bangkok je scucchiate jndre 50
destritte
chiamate
khet
(jndr'a lle otre provinge le destritte d'u lueche sonde chiamate
amphoe
), ca sonde a lore vote scucchiate jndre 154
khwaeng
(????).
'A provinga, cumme je osce a die, fu ccrejete jndr'o
1972
, quanne 'a provinge de Bangkok (
changwat Phra Nakhon
) ca stave d'apprime avene aunite cu quedde de
Thon Buri
.
'O stemme d'a cetata tene 'u die d'u temborale
Indra
ca cavalche 'mbra lle nuvole
Erawan
, 'na crijature mitologgeche quase auguale a 'nu elefande (rappresendate quacche vote cu ttrede cape). Jndr'a mane sove Indra tene 'a
folgore
, ce je 'a sove arme. 'O stemme pigghie ispirazione a 'nu dipinde d'u
pringepe Naris
, 'nu artiste figghie d'u re
Rama IV
.
'U simbole d'a cetata de Bangkok je 'na chiande, 'u
ficus beniamino
.
Alden Caldwell
, superstite d'u
Titanic
- Washington, D.C.
, da 'u 1962
[1]
- Pechine
, da 'u 1993
[2]
- Mosche
, da 'u 1997
- Manila
, da 'u 1997
[3]
- San Pitreburghe
, da 'u 1997
[4]
- Chaozhou
, da 'u 2005
[5]
- Seul
, da 'u 2006
- Nueve York
, da 'u 2006
- Berline
, da 'u 2006
- Ankara
, da 'u 2006
- Hanoi
, da 'u 2006
- Ulan Bator
, da 'u 2006
- Buenos Aires
, da 'u 2006
- Brisbane
, da 'u 2007
- Melane
, da 'u 2007
|
- Liverpool
, da 'u 2007
- Tokyo
, da 'u 2007
- Cetate d'u Cape
, da 'u 2007
- Budapest
, da 'u 2007
- Sydney
, da 'u 2007
- Perth
, da 'u 2007
- Stjørdal
, da 'u 2009
[6]
- Istanbul
, da 'u 2009
[7]
- Guangzhou
[8]
- Ragunda (comune)
[9]
[10]
- Vientiane
- Riyadh
, da 'u 2010
- Madrid
, da 'u 2010
- Varsavie
,
[11]
da 'u 2010
|
- ↑
Protocol and International Affairs
, su
os.dc.gov
.
URL conzultate il 17-03-2011
.
- ↑
Cetate gemellate cu Pechine da 'u site ufficiale
, su
ebeijing.gov.cn
.
URL conzultate il 07-11-2010
.
- ↑
Existing Sister Cities
, su
manila.gov.ph
.
URL conzultate il 17-03-2011
.
- ↑
St. Petersburg in figures > International and Interregional Ties
, su
eng.gov.spb.ru
.
URL conzultate il 17-03-2011
.
- ↑
Agreement of Sister City Relations
, su
office.bangkok.go.th
.
URL conzultate il 17-03-2011
.
- ↑
"Bangkok er ny vennskapsby"
. Conzultate 'u 17-03-2011.
- ↑
Istanbul and Bangkok Become Sister Cities
. Conzultate 'u 17-03-2011
- ↑
Sister Cities of Guangzhou
, su
gzwaishi.gov.cn
.
URL conzultate il 17-03-2011
.
- ↑
"Bangkok besoker Ragunda"
. Conzultate 'u 17-03-2011.
- ↑
"Ragunda kommun far besok fran sin vanort Bangkok"
. Conzultate 'u 17-03-2011.
- ↑
Miasta partnerskie Warszawy
, su
um.warszawa.pl
.
URL conzultate il 17-03-2011
.