Fra Wikipedia ? det frie oppslagsverket
Kardemomme
er ei
fleirarig
urt i
ingefærfamilien
med frø som blir brukt som
krydder
.
Arten stammar fra
Malabarkysten
sør i India. Ein dyrkar kardemomme særleg i Sri Lanka, Søraust-Asia, Jamaica, Guatemala og Australia.
Fra ein jordstengel veks det opp 4?5 m høge bladberande skot og 0,5 m høge blomstrande skot. Blada er lansettforma og mørkegrøne pa oversida og lyst grøne pa undersida. Blomane sit i klasar og er røyrforma, usymmetrisk bygde, med grønkvite kronblad og begerblad. Den iaugefallande delen av blomen bestar av ein omdanna kvit
pollenberar
med djupraude striper. Frukta er ei treromma kapselfrukt med brune til svarte, aromatiske frø.
Kardemomme er eit urgammalt krydder med eit ujamnt geografisk forbruksmønster. Nesten halve verdsproduksjonen blir brukt i
den nære Austen
, særleg Saudi-Arabia, og i Skandinavia. Innan
arabisk matlaging
blir kardemommem særleg brukt til a smaksetja
kaffi
, og i
indisk
blir krydderet tilsett
te
,
karriblandingar
og til a tyggjast saman med
betelblad
. I skandinavisk mattradisjon blir kardemomme brukt i bakverk og enkelte kjøtrettar.
Kardemommeolje blir brukt i enkelte likørar.
Andre krydder med kardemomme i namnet er mellom anna
siamkardemomme
,
javakardemomme
,
bastardkardemomme
og
svart kardemomme
fra slekta
Amomum
.