Fra Wikipedia ? det frie oppslagsverket
Gian Gastone de' Medici
eller Giovanni Battista Gastone (
24. mai
1671
–
9. juli
1737
) var den siste
storhertugen av Toscana
fra
Medici-familien
. Han var den andre sonen til
Cosimo III de' Medici av Toscana
og
Marguerite Louise d'Orleans
, prinsesse av Frankrike.
[1]
Syster hans,
Anna Maria Luisa de' Medici, kurfyrstinne av Pfalz
, gifta han bort til
Anna Maria Franziska av Sachsen-Lauenburg
, ei rik enke, i 1697. Uheldigvis forakta Gian Gastone kona si, og ho forakta han. Ekteskapet var derfor barnlaust. Sidan
storprins Ferdinando
, den eldre broren til Gian Gastone, døydde før Cosimo III, var det Gian Gastone som etterfølgde faren som storhertug i 1723.
Regjeringstida hans var prega av at han gjorde om pa den ultra-reaksjonære politikken til føregangaren. Mellom anna avskaffa han skatt for fattigare folk, oppheva
antisemittisk
straffelover og stoppa med offentlege avrettingar.
[2]
Medici-familien var i mangel pa mannlege arvingar. Faren Cosimo III ønskte kurfyrstinna av Pfalz til a overta etter Gian Gastone. Men Spania, Storbritannia, Austerrike og
Dei sameinte Nederlanda
var imot planen til Cosimo og utpeikte
Don Carlos av Spania
som arvingen til Gian Gastone. Mor hans,
Elisabeth Farnese
, var oldebarnet til
Margherita de' Medici
.
[3]
Don Carlos overførte seinare kravet sitt til
Frans III av Lorraine
i samsvar med ei førebuande fredsavtale som vart
underskriven i 1738
.
[4]
Frans tok derfor over da Gastone døydde, den 9. juli 1737 og enda eit nesten 300 ar langt Medici-styre over Firenze. Den siste tida av regjeringstida si valde Gian Gastone a ligge til sengs og vart teken vare pa av omgangskrinsen sin, kalla
Ruspanti
.
[5]
- ↑
Young, p 460
- ↑
Hale, J.R., p 191
- ↑
Young, p 481
- ↑
Hale, p 192
- ↑
Strathern, p 407