Opphavet til skaldskapen:
i ørne-ham stal
Odin
skaldskapsmjøden fra jotnen
Suttung
, og gav han til
æsene
og dei folk som kan dikte.
(Illustrasjonen er fra ein
biletstein
pa
Gotland
)
Arnor jarlaskald
|
|
Statsborgarskap
|
Island
|
Fødd
|
ca.
1012
|
Død
|
ca.
1070
(58 ar)
|
Yrke
|
lyrikar
,
skald
|
Sprak
|
islandsk
|
Far
|
Tord Kolbeinsson
|
Arnor Tordsson jarlaskald
(
norrønt
Arnorr Þorðarson jarlaskald
) var ein islandsk skald som var fødd omkring 1012 og truleg døydde han ein gong i 1070-ara.
Han kom fra
Hitarnes
pa Vest-
Island
og var son av bonde og skald
Tord Kolbeinsson
(fødd 974) og Oddny ≪øy-ljos≫ (
eykyndill
) Torkjellsdotter. Mellom Tord og Bjørn Arngeirsson var det ein langvarig strid, som er omtala i islendingasoga om Bjørn Hitdølakjempe (
Bj?rn Hitdœlakappi
)
[1]
. Arnor er nemnd bade i denne soga og i ≪Soga om Grette Asmundsson≫
[2]
. Han skal ha vore gift med ein slektning av orknøyjarlen
Ragnvald jarl
, slik han sjølv nemner i ei strofe i arvekvadet ≪Ragnvaldsdrapa≫ (sja ref.), der han seier:
- styrk let oss of orkat
- jarls mægð af þvi frægðar
|
- det sterke magskap med jarlen
- gjorde meg namngjeten
|
|
Han skal og ha hatt nokre born som vi ikkje kjenner namnet pa.
I
Skaldatal
[3]
er han ført opp som skald hos kongane
Magnus den gode
,
Harald Hardrade
,
Olav Kyrre
, og
Knut den store
. Mange av dikta hans er sitert i
Skaldskaparmal
[4]
.
Arnor reiste som handelsmann og farmann mellom Island og fastlandet. Han var ofte pa
Orknøyane
der han gjorde dikt til orknøyjarlane
Torfinn Sigurdsson
og
Ragnvald Brusesson
[Note 1]
og difor fekk han tilnamnet ≪jarlaskald≫.
Omkring ar 1046 kom han til Noreg og var hos kongane
Magnus den gode
og
Harald Hardrade
. Før denne tida, omkring 1030, var han truleg og ei tid hos kong
Knut den store
i England.
Arnor Jarlaskald høyrer til mellom dei kristne skaldane og han er rekna mellom dei fremste av dei norrøne skaldane i det ellevte hundrearet. Mange av dikta hans er sitert i kongesogene, særleg i
soga om Magnus den gode
. Han skal ha skapt eit nytt versemal, Hrynhenda
[Note 2]
, som han nytta i ei drapa til kong
Magnus den gode
.
I dei to dikta til kong Magnus finn vi for første gong i norrøne skaldekvad, namnet ≪joms≫ (
jomi
), som er knytt til
Jomsborg
.
Desse dikta av Arnor Jarlaskald er kjende:
- Ragnvaldsdrapa
[5]
- truleg ei arvedrapa, om orknøyjarlen Ragnvald Brusason.
- Hrynhenda
[6]
- drapa til kong Magnus den gode. Diktet fekk namn etter det nye versemalet, ≪Hrynhenda≫, som Arnor skapte.
- Magnusdrapa
[7]
- Torfinnsdrapa
[8]
- eit dikt til orknøyjarlen Torfinn Sigurdsson
- Haraldsdrapa
[9]
- ei arvedrapa om kong Harald Hardrade ? dikta omkr. 1067
- Lausavise
[10]
- eitt vers.
- Fragment
[11]
- atte vers/strofer.
- Dikt om Hermund
[12]
- eit dikt om islendingen Hermund Illugason.
Ei eiga, lita forteljing om Arnor er kjend som ≪Tatten om Arnor jarlaskald≫
[13]
. Forteljinga er og sitert i sogeverket
Morkinskinna
.
- ↑
Ragnvald Brusesson jarl (ca 1000-1046) var brorson til Torfinn Sigurdsson jarl (ca. 1000-1065). Dei var samjarlar pa Orknøyane til Torfinn drap Ragnvald i 1046.
- ↑
Hrynhenda
kjem av ordet
hrynja
som tyder: klinge. Eks.:
riða vid hrynhenda
? ride med ringlande beksel