Namnlag (1982:670)

Departement

Justitiedepartementet L2

Utfardad

1982-06-24

Andring inford

SFS 1982:670 i lydelse enligt SFS 2016:203

Jamfor med tidigare lydelser SFS 2003:652 (Prop. 2002/03:99: Det nya Skatteverket, ikraft 2004-01-01) SFS 2004:811 (Prop. 2003/04:152: Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet for socialforsakringens administration, ikraft 2005-01-01) SFS 2005:442 (Prop. 2004/05:137: Assisterad befruktning och foraldraskap, ikraft 2005-07-01) SFS 2010:10 (Prop. 2009/10:1: Budgetpropositionen for 2010, ikraft 2010-02-15) SFS 2010:1459 (Prop. 2009/10:181: Utnamning av ordinarie domare, ikraft 2011-01-01) SFS 2012:66 (Prop. 2011/12:12: Ratt till namn som forvarvats i en annan stat inom EES, ikraft 2012-03-01) SFS 2016:203 (Prop. 2015/16:57: Patent- och marknadsdomstol, ikraft 2016-09-01)

Kalla

Regeringskansliets rattsdatabaser

Senast hamtad

Efternamn

Forvarv av efternamn genom fodelsen

1 § ? Barn till foraldrar med gemensamt efternamn forvarvar genom fodelsen det namnet.

Har foraldrarna olika efternamn nar barnet fods och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som star under deras vardnad, forvarvar barnet genom fodelsen det efternamn som det senast fodda syskonet bar.

Har foraldrarna olika efternamn nar barnet fods och ar andra stycket inte tillampligt, anses barnet genom fodelsen ha forvarvat det av foraldrarnas efternamn som anmals till Skatteverket inom tre manader efter fodelsen. Anmalan kan i stallet avse ett namn som nagon av foraldrarna senast har burit som ogift. Gors inte nagon anmalan i fall som nu har sagts, anses barnet genom fodelsen ha forvarvat moderns efternamn.

Faststalls inte faderskapet inom tre manader efter fodelsen, anses barnet genom fodelsen ha forvarvat moderns efternamn. Lag (2012:66).

Forvarv av efternamn genom adoption

2 § ? Den som adopteras av makar med gemensamt efternamn forvarvar genom adoptionen det namnet.

Har adoptivforaldrarna olika efternamn och har de tidigare ett eller flera gemensamma barn som star under deras vardnad, forvarvar adoptivbarnet genom adoptionen det efternamn som adoptivforaldrarnas senast fodda barn bar.

Har adoptivforaldrarna olika efternamn och ar andra stycket inte tillampligt, forvarvar adoptivbarnet genom adoptionen det av adoptivforaldrarnas efternamn som dessa anmaler i adoptionsarendet. Anmalan kan i stallet avse ett namn som nagon av adoptivforaldrarna senast har burit som ogift. Gors inte nagon anmalan i fall som nu har sagts, forvarvar adoptivbarnet genom adoptionen adoptivmoderns efternamn eller, om adoptivforaldrarna ar av samma kon, det efternamn som den aldre av dem bar. Lag (2002:607).

3 § ? Den som adopteras av en person ensam forvarvar genom adoptionen det efternamn som denne bar. I stallet for detta namn kan den som adopteras genom adoptionen forvarva ett efternamn som adoptivforaldern senast har burit som ogift, om denne anmaler detta namn i adoptionsarendet. Om en make adopterar den andra makens barn, medfor det dock inte nagon andring av barnets efternamn.

4 § ? Domstolen kan i adoptionsarendet besluta att den som adopteras skall behalla det efternamn som han eller hon hade fore adoptionen.

Byte till foralders efternamn, m.m.

5 § ? Den som vill byta ett efternamn som har forvarvats genom fodelsen enligt 1 eller 49 a § till ett annat efternamn som bars av nagon av foraldrarna kan gora detta genom anmalan till Skatteverket. Har foraldern forvarvat sitt namn enligt 9 eller 10 § genom aktenskap med nagon annan an den andra foraldern, kravs att maken i detta aktenskap samtycker till namnbytet.

Genom anmalan till Skatteverket kan byte aven ske till ett efternamn som nagon av foraldrarna senast har burit som ogift.

Den som har bytt efternamn enligt forsta eller andra stycket och som vid namnbytet var under 18 ar kan genom anmalan till Skatteverket byta till ett annat namn som anges i nagot av dessa stycken. Lag (2012:66).

6 § ? Om ett barn under 18 ar bar nagon av foraldrarnas namn utan att denna foralder ar vardnadshavare, kravs for byte av barnets efternamn enligt 5 § att foraldern har samtyckt till namnbytet eller att domstol har funnit att namnbytet ar forenligt med barnets basta.

7 § ? Bestammelserna i 5 och 6 §§ tillampas ocksa da den som har adopterats vill byta ett efternamn som har forvarvats enligt 2 eller 3 § till ett annat efternamn som bars av nagon av adoptivforaldrarna eller som nagon av dem senast har burit som ogift. Detsamma galler om den som har adopterats har behallit sitt efternamn fran tiden fore adoptionen och vill byta det till ett efternamn som nyss har angetts.

8 § ? Ett barn under 18 ar, som for stadigvarande vard och fostran i ett enskilt hem har tagits emot av nagon annan an barnets foraldrar, kan genom anmalan till Skatteverket byta sitt efternamn till ett namn som bars av den eller dem som har tagit emot barnet eller till ett namn som bars av nagon av dem, om den eller de vars namn avses har samtyckt till namnbytet och domstol har funnit att namnbytet ar forenligt med barnets basta.

Den som har bytt efternamn enligt forsta stycket kan genom anmalan till Skatteverket byta tillbaka till det efternamn som han eller hon har burit narmast fore det namnbytet. Lag (2003:652).

Byte till makes efternamn

9 § ? De som ingar aktenskap kan valja antingen att ha den enes efternamn som gemensamt efternamn eller att behalla var och en sitt efternamn fran tiden narmast fore aktenskapet.

De som ingar aktenskap skall anmala sitt val av efternamn till Skatteverket senast i samband med vigseln. Har de valt att ha den enes efternamn som gemensamt efternamn forvarvar den andre det namnet vid vigseln.

Efternamn far antas som gemensamt efternamn endast om den vars namn avses lamnar sitt samtycke och namnet inte har forvarvats genom ett tidigare aktenskap. Lag (2003:652).

10 § ? En make som vid aktenskapets ingaende har behallit sitt efternamn kan med den andra makens samtycke senare under aktenskapet genom anmalan till Skatteverket byta sitt efternamn till den andra makens efternamn.

Den som har bytt efternamn enligt forsta stycket eller enligt 9 § kan under eller efter aktenskapet genom anmalan till Skatteverket byta till det efternamn som han eller hon senast har burit som ogift.

Byte under aktenskapet till en makes efternamn far inte avse ett efternamn som den maken har forvarvat genom ett tidigare aktenskap eller ett efternamn som maken under aktenskapet har bytt till enligt andra stycket eller enligt 5 eller 7 § . En make som under aktenskapet har bytt efternamn kan inte darefter byta till den andra makens efternamn. Lag (2003:652).

Byte till andra efternamn

11 § ? Den som vill byta sitt efternamn till ett nybildat efternamn eller till ett efternamn som inte kan forvarvas pa nagon av de grunder som anges i 1 ? 10 och 49 a §§ kan ansoka om tillstand till bytet hos Patent- och registreringsverket. Den som en gang har bytt efternamn efter en sadan ansokan far pa nytt byta efternamn pa detta satt endast om det finns sarskilda skal.

Avser ansokningen ett barn under 18 ar, kan Patent- och registreringsverket som villkor for namnbytet uppstalla att domstol har funnit att detta ar forenligt med barnets basta.

Med byte av efternamn enligt denna paragraf jamstalls andring av efternamns stavning. Lag (2012:66).

12 § ? Som nybildat efternamn far inte godkannas

1. namn som till bildning, uttal eller stavning har en sadan spraklig form att det inte ar lampligt som efternamn har i landet,
2. namn som ar i bruk som fornamn, om det inte finns sarskilda skal att namnet anda skall fa baras som ett nybildat efternamn,
3. dubbelnamn,
4. namn som kan uppfattas som en benamning pa jarnvagsstationer, postkontor eller liknande och darfor kan medfora olagenhet eller i ovrigt kan vilseleda allmanheten,
5. namn som kan vacka anstot, eller
6. namn som kan antas leda till obehag for den som bar det.

13 § ? Som efternamn, vare sig det ar nybildat eller ej, far inte godkannas namn som latt kan forvaxlas med

1. ett efternamn som nagon annan enligt lag bar eller har ratt att bara,
2. ett allmant kant efternamn som har burits av en utdod slakt,
3. ett allmant kant utlandskt efternamn,
4. nagon annans konstnarsnamn eller ett likartat namn som ar allmant kant,
5. en beteckning for en stiftelse, en ideell forening eller nagon liknande sammanslutning,
6. nagon annans har i riket skyddade firma eller varumarke eller ett annat kannetecken som har inarbetats for nagon annan i en naringsverksamhet har i riket, eller
7. en titel pa nagon annans skyddade litterara eller konstnarliga verk, om titeln ar egenartad, eller ett sarskilt skapat namn som forekommer i ett sadant verk och vars utnyttjande skulle innebara en krankning av nagon annans upphovsratt till verket.

Har nagon efter ansokan forvarvat ett nybildat efternamn, utgor vad som sags i forsta stycket 1 inte hinder for foraldrar, syskon eller syskonbarn att med forvarvarens samtycke erhalla det namnet efter ansokan hos patent- och registreringsverket. Har det forra forvarvet gjorts av flera, fordras samtycke av dem alla.

14 § ? Utan hinder av 12 eller 13 § kan, om det finns sarskilda skal, byte ske till ett efternamn som ar bildat av faders eller moders fornamn med tillagg av andelsen son eller dotter eller till ett efternamn som sokanden har burit tidigare utan att ha forlorat det enligt 16 -- 19 §§ .

I ovrigt kan byte till ett efternamn ske utan hinder av 12 eller 13 § endast om det finns synnerliga skal.

Andring av efternamns genusform

15 § ? Andring av ett utlandskt efternamns genusform anses inte som byte till annat efternamn. Sadan andring sker genom anmalan till Skatteverket. Lag (2003:652).

Forlust av efternamn

16 § ? Faststalls det att en man inte ar far till ett barn som pa grund av faderskapet har forvarvat mannens efternamn eller ett efternamn som mannen har burit, forlorar barnet det efternamnet. I stallet forvarvar barnet moderns efternamn vid tiden for barnets fodelse. Barnet anses da ha forvarvat det namnet enligt 1 § .

Finns det synnerliga skal, far domstol tillata att barnet behaller sitt efternamn. Sadant tillstand meddelas, om fragan angaende faderskapet provas av domstol, i samband med domen. I annat fall provas namnfragan efter sarskild ansokan, som skall ha kommit in till domstolen inom en manad efter faststallelsen.

17 § ? Har nagon genom anmalan till Skatteverket forvarvat ett efternamn som han eller hon inte har ratt till och ar det inte fraga om fall som avses i 16 § , skall domstol pa talan av den vars namn salunda har forvarvats besluta att namnet forloras, om inte synnerliga skal talar for att namnet far behallas. Den som pa detta satt forlorar sitt namn aterfar det efternamn han eller hon hade fore anmalningen. Lag (2003:652).

18 § ? Har nagon efter ansokan hos patent- och registreringsverket bytt till ett efternamn som han eller hon inte har burit tidigare och uppstar olagenhet for nagon annan till foljd av sadan risk for forvaxling som anges i 13 § forsta stycket , skall domstol pa talan av den andre besluta att den som har erhallit namnet forlorar detta, om inte synnerliga skal talar for att han eller hon far behalla det. Den som pa detta satt forlorar sitt namn aterfar det efternamn han eller hon hade fore ansokningen.

19 § ? Forlorar nagon sitt efternamn enligt 16 -- 18 §§ skall domstolen, om talan fors om detta, besluta att ocksa den som genom denne har forvarvat eller i ovrigt har ratt att bara namnet forlorar namnet eller ratten att bara det, om inte synnerliga skal talar mot detta. Detsamma galler om nagon som borde ha forlorat sitt efternamn enligt 16 -- 18 §§ har avlidit.

Forlorar nagon sitt efternamn enligt forsta stycket , skall domstolen med tillampning av 1 -- 10 §§ faststalla det namn som forvarvas i stallet for det som forloras.

Sarskilt skydd for egenartade efternamn

20 § ? Har nagon forvarvat ett egenartat efternamn, far ett namn som latt kan forvaxlas med detta anvandas av nagon annan endast om han eller hon enligt denna lag kan aberopa ratt till namnet eller om han eller hon eller slakten av alder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.

Ingen far obehorigen, till nackdel for den som har forvarvat ett egenartat efternamn, i naringsverksamhet anvanda en firma, ett varumarke eller ett annat kannetecken som latt kan forvaxlas med namnet. Med firma likstalls beteckning for stiftelse, ideell forening eller darmed jamforlig sammanslutning.

Ett efternamn skall anses som egenartat, om det ar agnat att utmarka tillhorigheten till en viss slakt.

21 § ? Har ett konstnarsnamn eller ett liknande namn blivit allmant kant och har nagon annan en aldre ratt till ett egenartat efternamn med vilket konstnarsnamnet latt kan forvaxlas, maste den andre inom rimlig tid inskrida mot anvandandet. Annars far konstnarsnamnet anvandas utan hinder av vad som foreskrivs i 20 § .

Forsta stycket tillampas aven i fall da ett kannetecken av det slag som anges i 20 § andra stycket har inarbetats och nagon annan har en aldre ratt till ett egenartat efternamn med vilket kannetecknet latt kan forvaxlas.

I de fall som avses i forsta eller andra stycket kan domstol efter vad som ar skaligt foreskriva att konstnarsnamnet eller kannetecknet far anvandas endast pa ett sarskilt satt.

22 § ? Talan om faststallelse huruvida en ratt till ett egenartat efternamn bestar eller ej eller huruvida ett forfarande utgor intrang i en sadan ratt eller ej far provas av domstol, nar det rader ovisshet om forhallandet och ovissheten ar till nackdel for den som har vackt talan.

23 § ? Den som gor intrang i nagon annans ratt till ett egenartat efternamn ar skyldig att ersatta den andres skada, om han eller hon har insett eller borde ha insett att forfarandet var till nackdel for denne. Vid bedomande om och i vad man skada har uppstatt skall hansyn tas aven till lidande och ovriga omstandigheter av annan an rent ekonomisk betydelse.

Foraldraskap enligt 1 kap. 9 § foraldrabalken

23 a § ? Det som sags i 1 § fjarde stycket och 16 § om far och faderskap tilllampas ocksa i fraga om foralder och foraldraskap enligt 1 kap. 9 § foraldrabalken . Lag (2005:442).

Mellannamn

24 § ? En make som har forvarvat den andra makens efternamn far bara ett tidigare efternamn som mellannamn.

Har makar olika efternamn far en av dem, med den andres samtycke, bara den andres efternamn som mellannamn, om inte detta har forvarvats pa grund av ett tidigare aktenskap. Ratten for en make att med den andra makens samtycke borja bara dennes efternamn som mellannamn galler aven sedan aktenskapet har upplosts. En efterlevande make far utan samtycke borja bara ett sadant mellannamn.

25 § ? Har barn forvarvat ett efternamn som bars av enbart den ena av foraldrarna far barnet bara den andra foralderns efternamn som mellannamn.

Om en foralder forvarvar ett nytt efternamn genom aktenskap med nagon annan an den andra foraldern kravs att maken i detta aktenskap samtycker till att barnet bar detta namn som mellannamn.

26 § ? Den som har adopterats av makar med gemensamt efternamn och som har forvarvat det namnet far som mellannamn bara sitt efternamn fran tiden fore adoptionen. Har adoptivforaldrarna olika efternamn och har adoptivbarnet forvarvat ett efternamn som en av dem bar, far adoptivbarnet som mellannamn bara den andra adoptivforalderns efternamn eller sitt efternamn fran tiden fore adoptionen.

Om den som adopterats har behallit sitt tidigare efternamn, far han eller hon som mellannamn bara ett efternamn som bars av adoptivforaldrarna eller en av dem.

Om en adoptivforalder forvarvar ett nytt efternamn genom aktenskap med nagon annan an den andra adoptivforaldern, kravs att maken i detta aktenskap samtycker till att den som har adopterats bar detta namn som mellannamn.

27 § ? Den som har adopterats av en person ensam och som har forvarvat adoptivforalderns efternamn far som mellannamn bara sitt namn fran tiden fore adoptionen.

Om den som adopterats har behallit sitt tidigare efternamn, far han eller hon som mellannamn bara adoptivforalderns efternamn.

Om adoptivforaldern forvarvar ett nytt efternamn genom aktenskap, kravs att maken i detta aktenskap samtycker till att den som har adopterats bar detta namn som mellannamn.

28 § ? Har ett barn under 18 ar for stadigvarande vard och fostran i ett enskilt hem tagits emot av nagra andra an barnets foraldrar och har barnet bytt sitt efternamn till ett efternamn som bars av enbart den ena av dem som har tagit emot barnet, far barnet med samtycke av den andre av dem som har tagit emot barnet bara dennes efternamn som mellannamn.

29 § ? Bestammelserna i 24 - 28 §§ medfor inte ratt att samtidigt bara mer an ett mellannamn. Mellannamnet skall alltid baras narmast framfor efternamnet.

Den som vill bara ett mellannamn skall anmala detta namn till Skatteverket. Vill han eller hon inte langre bara mellannamnet skall anmalan harom goras till Skatteverket. Lag (2003:652).

Fornamn m.m.

30 § ? Varje barn skall ges ett eller flera fornamn, som inom tre manader fran fodelsen skall anmalas till Skatteverket. Lag (2003:652).

31 § ? Den som enligt 30 § har forvarvat ett enda fornamn kan genom anmalan till Skatteverket forvarva ytterligare ett eller flera fornamn.

Den som enligt 30 § har forvarvat flera fornamn kan genom anmalan till Skatteverket byta ut, stryka eller lagga till ett eller flera fornamn. Ett av de fornamn som har forvarvats enligt 30 § skall dock alltid behallas.

Anmalan enligt denna paragraf far goras endast en gang. Lag (2003:652).

32 § ? Andring av ordningsfoljden mellan tva eller flera fornamn kan goras genom anmalan till Skatteverket. Genom en sadan anmalan far aven stavningen andras, om inte namnets uttal andras genom detta. Lag (2003:652).

33 § ? Tillagg, andring eller strykning av fornamn kan i andra fall an som avses i 30 ? 32 och 49 a §§ ske efter ansokan hos Patent- och registreringsverket, om det finns sarskilda skal. Lag (2012:66).

34 § ? Som fornamn far inte godkannas namn som kan vacka anstot eller kan antas leda till obehag for den som skall bara det eller namn som av nagon annan anledning uppenbarligen inte ar lampligt som fornamn.

Fornamn som anmals till Skatteverket enligt 30 eller 31 § forvarvas genom anmalningen, om det inte finns nagot hinder enligt forsta stycket mot att namnet godkanns. Lag (2003:652).

35 § ? Den som invid ett fornamn vill bara ett gardsnamn, som han eller hon har anknytning till genom slaktskap eller aktenskap och som enligt gammal sedvanja ar i bruk som tillnamn, kan anmala gardsnamnet till Skatteverket. Vill han eller hon inte langre anvanda gardsnamnet, kan anmalan harom goras till Skatteverket. Lag (2003:652).

Forfarandet i mal och arenden enligt denna lag

Anmalan till Skatteverket m.m.

36 § ? Anmalan till Skatteverket skall goras skriftligen.

Som anmalan till Skatteverket anses anmalan som

1. gors till Forsakringskassan,
2. vid vigsel gors om efternamn till vigselforrattaren och vid dop inom svenska kyrkan gors om fornamn till dopforrattaren. Lag (2004:811).

37 § ? Beslut av Skatteverket far overklagas hos den forvaltningsratt inom vars domkrets klaganden vid tidpunkten for beslutet var folkbokford.

Om behorig forvaltningsratt enligt forsta stycket inte finns, overklagas Skatteverkets beslut hos Forvaltningsratten i Stockholm.

Provningstillstand kravs vid overklagande till kammarratten. Lag (2010:10).

Ansokan hos patent- och registreringsverket

39 § ? Ansokningar hos patent- och registreringsverket skall goras skriftligen. De skall innehalla uppgift om sokandens postadress och om skalen for ansokningen. Till ansokningen skall fogas ett personbevis.

Sokanden skall betala ansokningsavgift. Regeringen bestammer avgiftens storlek. Lag (1991:493).

40 § ? Har sokanden inte iakttagit vad som ar foreskrivet om en ansokan eller finner patent- och registreringsverket annars att det foreligger hinder for att bifalla ansokningen, skall verket forelagga sokanden att yttra sig eller gora rattelse samt erinra att ansokningen annars kan avskrivas.

Finner verket aven efter det att sokanden har yttrat sig att ansokningen inte kan bifallas, skall ansokningen avslas, om det inte finns anledning att forelagga sokanden pa nytt.

Forelaggande enligt denna paragraf skall delges sokanden.

41 § ? Ar i fall som avses i 11 § ansokningshandlingarna fullstandiga och finns det inte nagot hinder for bifall till ansokningen, skall ansokningen kungoras av patent- och registreringsverket i Post- och Inrikes Tidningar, om verket inte finner att ett sadant kungorande skulle sakna betydelse.

Nar kungorande har skett skall den som vill framstalla nagon invandning mot ansokningen gora detta skriftligen inom en manad fran kungorelsedagen. Sedan denna tid har gatt ut, skall verket avgora arendet.

42 § ? Ett slutligt beslut av Patent- och registreringsverket far overklagas av sokanden. Beslut som innebar att en ansokan bifalls trots att en invandning har framstallts far overklagas av den som har gjort invandningen. Aterkallar han eller hon sin talan far invandningen anda provas, om det finns sarskilda skal.

Beslut som avses i forsta stycket far overklagas till den forvaltningsratt inom vars domkrets klaganden var folkbokford vid tidpunkten for beslutet. Om det inte finns nagon sadan behorig domstol, overklagas beslutet till Forvaltningsratten i Stockholm.

Provningstillstand kravs vid overklagande till kammarratten. Lag (2016:203).

44 § ? Har en ansokan om namn bifallits, skall patent- och registreringsverket utfarda namnbevis till sokanden sedan beslutet har vunnit laga kraft.

Forfarandet infor domstol

45 § ? En ansokan om forklaring att ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § ar forenligt med barnets basta provas av den domstol som tar upp fragor om vardnaden om barnet.

I arenden enligt forsta stycket skall domstolen, om det kan ske, hora den vars efternamn barnet bar, om denne inte ar vardnadshavare. Domstolen skall aven inhamta yttrande fran socialnamnden.

Socialnamnden skall, om det inte ar olampligt, soka klarlagga barnets installning och redovisa den for ratten.

I arenden enligt forsta stycket far domstolen forordna att vardera parten skall bara sin rattegangskostnad. Lag (1995:1243).

46 § ? Sarskild ansokan enligt 16 § andra stycket provas av den domstol som tar upp fragor om vardnaden om barnet eller, om barnet inte star under nagons vardnad, av domstolen i den ort dar barnet har sitt hemvist. Finns det inte nagon sadan behorig domstol provas ansokningen av Stockholms tingsratt.

I arenden enligt forsta stycket skall domstolen, om det kan ske, hora den vars efternamn barnet avses fa. Ar barnet under 18 ar skall domstolen aven hora modern, om hon inte ar vardnadshavare, samt inhamta yttrande fran socialnamnden.

47 § ? Sadan talan i tvister om efternamn som far foras i sarskild rattegang vacks vid domstolen i den ort dar den mot vilken talan fors skall svara i tvistemal i allmanhet. Finns det inte nagon sadan behorig domstol far talan vackas vid Stockholms tingsratt.

Talan som avses i 18 § far inte vackas senare an fem ar efter det att patent- och registreringsverkets beslut med anledning av en ansokan har vunnit laga kraft. Detsamma galler talan enligt 19 § mot nagon som genom anmalan till Skatteverket har forvarvat ett efternamn som nagon annan har erhallit efter ansokan hos patent- och registreringsverket. Lag (2003:652).

Sarskilda bestammelser

48 § ? For den som ar under 18 ar gors anmalan eller ansokan i mal eller arenden enligt denna lag av barnets vardnadshavare. Har barnet fyllt 12 ar far sadan anmalan eller ansokan goras utan barnets samtycke endast om barnet ar varaktigt forhindrat att lamna samtycke pa grund av en psykisk storning eller pa grund av nagot annat liknande forhallande.

Vid bedomningen av om ett namnbyte enligt 6, 8 eller 11 § ar forenligt med barnets basta skall ratten, aven nar barnets samtycke inte behovs, ta hansyn till barnets vilja med beaktande av barnets alder och mognad. Lag (1995:1243).

49 § ? Samtycke som avses i denna lag skall lamnas skriftligen. Har i ett arende som avses i 6 eller 8 § samtycke lamnats hos domstolen, behovs inte nytt samtycke nar anmalan gors till Skatteverket. Lag (2003:652).

Internationella forhallanden

49 a § ? Den som har forvarvat ett namn i en annan stat an Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsomradet eller i Schweiz genom fodelse, andrat civilstand eller annat familjerattsligt forhallande har genom anmalan till Skatteverket ratt att forvarva det namnet ocksa i Sverige, om han eller hon vid forvarvet i den andra staten var medborgare eller hade hemvist dar eller hade annan sarskild anknytning dit.

Forsta stycket ger inte ratt att som fornamn forvarva ett namn som kan vacka anstot eller kan antas leda till obehag for den som ska bara det eller namn som av nagon annan anledning uppenbarligen inte ar lampligt som fornamn.

Om ett barn under 18 ar bar nagon av foraldrarnas efternamn utan att denna foralder ar vardnadshavare, kravs for ett forvarv enligt forsta stycket som medfor att barnet inte langre bar foralderns namn att foraldern har samtyckt till forvarvet eller att domstol har funnit att detta ar forenligt med barnets basta. I ett sadant fall tillampas 45 § , 48 § andra stycket och 49 § pa motsvarande satt. Lag (2012:66).

50 § ? Denna lag tillampas inte pa svenska medborgare som har hemvist i Danmark, Finland eller Norge. Lag (1985:372).

51 § ? Lagen tillampas pa danska, finska och norska medborgare som har hemvist i Sverige.

Andra utlandska medborgare som har hemvist i Sverige far med tillampning av denna lag forvarva, andra eller behalla namn genom anmalan till Skatteverket eller efter ansokan hos patent- och registreringsverket. I fraga om efternamn som har forvarvats pa detta satt tillampas 16 - 23 §§ . Utlandska medborgare som har hemvist i Sverige far ocksa bara mellannamn enligt denna lag efter anmalan till Skatteverket.

Nar utlandska medborgare adopteras har i landet enligt svensk lag tillampas alltid 2 - 4 §§ . Lag (2003:652).

52 § ? Lagen tillampas pa statslosa personer som har hemvist i Sverige eller, om de inte har hemvist i nagot land, har sin vistelseort har. Lag (1982:1134).