Dhyworth Wikipedya, an godhoniador rydh
Scorpius
yw
ranneves
aswonnys avel onan a'n 88 aswonnys gans an
Unyans Steroniethek Keswlasek
(IAU). Onan yw a 12 ranneves an
stergylgh
, desedhys yn Hanterkylgh Nevek an Dyghow. Ranneves veur ha koth yw Scorpius, aswonnys kyns an Rekys, mes onan a'n 49 henwys gans Ptolemy y'n eyl kansvledhen. Hy hen arwodh
steroniethel
yw
(??). Y sev yntra rannevesow
Libra
dhe'n west ha
Sagittarius
dhe'n est.
Scorpius a gomprehend lies
steren
splann. α Scorpio yw Antares, henwys drefen y liw rudh hevelep orth
Veurth
(Ares dhe'n Rekys). U Scorpii yw an nova skaffa rekordys gans spys a deg bledhen. Drefen bos Scorpius desedhys a-dreus
Hyns Sen Jamys
, yma lies taklen didheurek ynno. An re ma a gomprehend an bonniow ygor Messier 6 (Bonni an Tykki Duw) ha Messier 7 (Bonni Ptolemy) ha'n krenvonniow Messier 4 ha 80. NGC 6302 (po'n Niwlen Ster Leslowen) yw niwlen ster planettek dewbolar. NGC 6334 (po Niwlen Ster Paw an Gath) yw niwlen ster dyllans ha ranndir furvya ster.
-
Scorpius y'n ebron
-
Delinyans a Scorpius a 1825
-
Antares ha Aspiansva Paranal,
Chile
-
Krommen Golow Nova U Scorpii
-
Messier 6 (Bonni an Tykki Duw)
-
Messier 7 (Bonni Ptolemy)
-
Krenvonni Messier 4
-
Krenvonni Messier 80
-
Niwlen Ster Leslowen
-
Niwlen Ster Paw an Gath