한국   대만   중국   일본 
As?s? Kung - Wikipedia, Njikota edemede nke onyobul? Jump to content

As?s? Kung

Shi Wikipedia, njikota edemede nke onyobul?

 

As?s? Kung
dialect continuum
obere ?d? nke As?s? Kx?a   Dezie
mba/obodo Namibia , Angola , Botswana , South Africa   Dezie
?m? amaala ka ?Kung people   Dezie

, nke a makwaara d? ka Ju (//'d?uː// JOO), b? as?s? na-aga n'ihu (as?s? d? mgbagwoju anya) nke nd? Chou na-as? na Namibia , Botswana , na Angola , na-eme ka as?s? ab?? ma ? b? at?. Ya na as?s? a na-as? n'as?s? a na-akp? "Sa" b? as?s? a na na-akp? Kx'a. ? b? otu n'ime alaka nke ezin?l? as?s? Khoisan, a na-akp?kwa ya Northern Khoisan n'?n?d? ah?, mana egosighi ?d? n'otu Nd? Khoisan ma ugbu a a na-ewere ya d? ka ihe na-ab?gh? eziokwu. o sina d?, a na-ejigide okwu anthropological "Khoisan" d? ka okwu nchebe maka as?s? click n'ozuzu.

Aha [ dezie | dezie ebe o si ]

A na-ejikar? okwu ah?, ma ? b? ?d? ya, eme ihe mgbe a na-at?le olumba d? iche iche ka ha b?r? otu as?s?; a na-ejikwa Ju eme ihe mgbe ? na-at? anya ha d? ka obere ezin?l? as?s?. A na-ejikwa ya eme ihe mgbe ?f?d? maka olumba nd? d? n'ebe ugwu / n'ebe ?h?a anyanw?, n'ad?gh? ka olumba nd? e dere nke ?ma na nd?da (?w?wa anyanw?); Otu ? d?, nd? na-as? ihe f?r? nke nta ka ? b?r? olumba niile na-akp? onwe ha Olumba ' Kung' .

As?s? nd? a na-ah? n'akw?kw? nd? na-ad?begh? anya nwere njik? na ?d? Ju Xi Xi Xi Xi Wu (u) n na orthography nke af? 1975, ma ? b? Xi Wu (o) n na orthhography d? ugbu a. As?s? nd? ?z? a na-as?pe b?: na As?s? nd? a na-akp?, Kung, Qxu, Xu, Xu. , Xun. , [1] na As? as?s? nd? ?z? a kp?r?, Ju .

Nd? ?ka okwu [ dezie | dezie ebe o si ]

? b?r? na a g?k?ta as?s? nd? a, ha ga-ab? as?s? nke at? kachas? nwee ?n? ?g?g? mmad? na-esote Khoekhoe na Sandawe. ?d? nd? kas? nwee ?n? ?g?g? mmad?, Ju?hoan, nwere ike ?b? nke at? na Naro.

At?mat? d?gas? iche, mana enwere ike inwe ihe d? ka nd? ?ka okwu 15,000. ?g? ?n? siri ike n'ihi na nd? na-as? ya gbasara n'ugbo, na nd? na'as? as?s? nd? ?z?, mana Brenzinger (2011) g?r? 9,000 na Namibia, 2,000 na Botswana, 3,700 na South Africa na 1,000 na Angola (site na ma elegh? anya 8,000 na 1975).

Ruo n'etiti ngw?cha nar? af? nke iri ab??, as?s? nd? d? n'ebe ugwu jup?tara na nd?da na etiti Angola. Otu ? d?, ?t?t? n'ime nd? Angolan gbagara Namibia (kar?s?a na Caprivi Strip), ebe a kp?batara ha n'ime Nd? agha Nchebe South Africa megide nd? agha Angola na SWAPO. ngw?cha Agha Mpaghara, a kp?gara ihe kar?r? otu puku nd? agha na ezin?l? ha na Schmidtsdrift na South Africa n'etiti ejigh? n'aka maka ?d?nihu ha na Namibia. Mgbe ihe kar?r? af? iri biri '?n?d? d? egwu, g??ment? na-esote ?kpa oke agb?r? z?r? ma nye ala maka ebe obibi na-ad?gide ad?gide na Platfontein, nso Schmidtsdrift.

?d? d? iche iche [ dezie | dezie ebe o si ]

As?s? nd? a ma ama b? Tsumkwe Ju?, Ekoka, O?, na O?. Nd? ?ka mm?ta na-eme ka ?d?iche d? n'etiti ire okwu iri na otu na iri na ise, mana okeala ya edogh? anya. E nwere ?d?iche doro anya n'etiti North / Northwest vs South / South East, kamakwa otu d? iche iche d? n'etiti nke a na-ejigh? n'aka.

Heine & Honken (2010) [ dezie | dezie ebe o si ]

Heine & Honken (2010) kewara as?s? iri na otu a na-ede aha n'ime alaka at? nke ihe ha na-ewere d? ka otu as?s?:  

As?s? Mb? [ dezie | dezie ebe o si ]

As?s? nna nna, Proto-Juu ma ? b? Proto-Xuun, nwere ebe ise ?p? okwu: Dental, alveolar, palatal, alveOlar lateral, na retroflex ( *? ). Mkp?s? aka retroflex adaala n'as?s? nd?da ?w?wa anyanw? d? ka Ju?'hoan, mana ? ka d? na Central ?Kung. 'as?s? Okoka, ?p? ?n? agh?wo alveolar na-agbaji agbaji.

Proto-Juu * *Anya' *? 'mmiri' *?
SE (Tsumkwe) ??? ??? ?
N (Okongo) ??? ??? ?
NW (Mangetti Dune) ??? ??? ?
C (Neitsas/Nurugas) ??u ??u ?

H?kwa [ dezie | dezie ebe o si ]

  • Ndep?ta okwu (Wiktionary) .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ihe edeturu n'okpuru ala [ dezie | dezie ebe o si ]

Edensibia [ dezie | dezie ebe o si ]