The asteroids of the inner Solar System and Jupiter: The belt is located between the orbits of Jupiter and Mars.
She
Keres
y corpane s'odjey mooar 'sy chryss roltageagh. Ta slane-ghlout y chryss roltageagh ny sloo na glout
Pluto
, as mysh daa cheayrt ny smoo na eayst Pluto
Charon
.
She ard ayns
Corys ny Greiney
jeh cummey
torys
lesh y
Ghrian
'sy cheshvean ee
yn chryss roltageagh
. Ta'n ard sheeyney magh 'sy reamys eddyr cruinlee ny planaidyn
Jupiter
as
Mart
. T'eh goaill stiagh ram corpaneyn stooalt lesh cummaghyn meereiltagh ta enmyssit
roltagee
ny
myn-phlanaidyn
. Shymmey mooadys t'oc, agh t'ad foddey ny sloo na
planaidyn
as t'ad soit mysh millioon dy chilomeaderyn voish y cheilley (ny mysh shey thousaneyn keead dy veeilaghyn). She
cryss vooar ny roltagee
yn ennym elley ta currit er y chryss roltageagh er-yn-oyr dy vel pobbylyn elley dy roltagee ayns Corys ny Greiney.
[1]
Ta'n chryss roltageagh ny
jysk keayrt-rollageagh
sloo as s'odjey sthie ayns Corys ny Greiney. Ta rhenkyn jeh
corpaneyn beggey Chorys ny Greiney
ayns ardjyn elley goaill stiagh
reddyn nies-Dowanagh
, ny
kentauryn
, reddyn
chryss Kuiper
, reddyn y
jysk skeaylt
, ny
sednoydyn
, as reddyn
vodjal Oort
. Ta mysh 60% jeh glout y chryss vooar roltageagh ry-gheddyn ayns ny kiare roltagee smoo:
Ceres
,
Vesta
,
Pallas
, as
Hygiea
. T'eh oolit dy vel glout y chryss roltageagh corrym rish 3% jeh glout
yn Eayst
.
[2]
Ta Keres, yn ynrican corpane 'sy chryss roltageagh ta cho mooar dy ve coontit myr
planaid crivassanagh
, mysh 950 km er crantessen, agh ta Vesta, Pallas, as Hygiea ny sloo na 600 km er crantessen.
[3]
[4]
[5]
Ta ny corpaneyn elley foddey ny sloo, as cha beg as floag joan. Ta stoo yn chryss roltageagh skeaylt cho goan as dy ren ram siyn spoar goll tessen gyn drogh-haghyrt.
[6]
Ansherbee, foddee covuillaghyn eddyr roltagee vooarey taghyrtyn as t'ad gientyn
lughtyn roltageagh
, as troyn as cummaghyn cheddin ec nyn olteynyn. Ta ny roltagee hene er lheh rang-oardit rere nyn
spectrumyn
, as ta'n chooid smoo rang-oardit ayns tree bun-phossanyn:
carboanagh
(
C-horch
),
silicait
(
S-horch
), as roltagee er mooarane meain (
M-horch
).
Chroo yn chryss roltageagh yn
neeal greiney
bunneydagh myr possan dy
vyn-phlanaidee
,
[7]
roie-roiederyn beggey ny
proto-phlanaidyn
. Eddyr Mart as Jupiter, ansherbee, ren boiraghyn [ym-hayrn]]agh voish Jupiter boirey er nyn
aaseyn ry-cheilley
myr planaid,
[7]
[8]
cur rour bree gleashidagh ren smoashal ny myn-phlanaidee va covuilley as y chooid smoo jeh ny proto-phlanaidyn toshee. Myr eiyrtys, va 99.9% jeh glout bunneydagh y chryss roltageagh er coayl car y chied 100 millioonyn dy vleeantyn ayns shennaghys Chorys ny Greiney.
[9]
Ren fir jeh ny smooirlee feddyn bollee stiagh dys y Chorys Greiney sthie, cur rish buillaghyn dreigaghyn rish ny planaidyn sthie. Tra ta amm chyndaaee oc mygeayrt y Ghrian jannoo
aavuilley cruinlagh
lesh Jupiter, ta cruinlee ny roltagee foast
boirit
. Ec ny foddeeaghtyn shoh ta
baarney Kirkwood
taghyrtyn choud's t'ad skeabit stiagh ayns cruinlee elley.
[10]